Tänk efter före

Den här veckan sänder Sveriges Radio P1 en intressant och angelägen reportageserie om avfall. I inslaget Det växande sopberget framkommer att vi svenskar alstrar nästan ett halvt ton hushållsavfall per person och år. Lyssnaren får också veta att utvecklingen gått åt fel håll de senaste decennierna, att vi trots utbyggd källsortering slänger allt fler prylar, inte minst elektronik. Och vi slänger också mycket mat som är ätbar eller kastar den på ett sätt som omöjliggör återvinning. Ja, bara en fjärdedel av all mat som slängs tas omhand och återvinns enligt det andra reportaget i serien.

En viktig poäng i reportageseriens tidiga inslag är att vi först och främst måste se över vår konsumtion, alltså konsumera klokare så att en mindre mängd avfall uppstår. För hur väl utbyggd källsorteringen än är/blir så kommer jordens resurser inte att räcka till om vi inte börjar tänka efter före avfallet är ett faktum. Här utgör EU:s avfallstrappa en pedagogisk hjälp genom att ange stegvisa metoder för att behandla avfall. De fem stegen är:

Avfallstrappan
EU:s avfallstrappa. Illustrationen är hämtad från Roslagsvatten AB, www.roslagsvatten.se.

1. Förebyggande. Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. Därför ska både producenter och konsumenter tänka efter före och så minimera avfallsmängden. Som konsument kan man till exempel efterfråga och satsa på produkter som håller länge, som går att reparera eller som är bättre begagnade från början.

2. Återanvändning. En hel del av det som blir avfall skulle kunna återanvändas av någon annan. Skänk bort eller sälj det du själv inte behöver eller vill behålla. En annan variant är att återbruka produkten på ett nytt sätt.

3. Materialåtervinning. Genom återvinning hushållar vi med naturens resurser och spar energi i tillverkningsindustrin. Materialåtervinning är också viktigt eftersom farligt avfall då kan tas omhand på ett säkert sätt. Här kan varje konsument göra en insats genom att verkligen följa anvisningarna för källsortering i sin kommun.

4. Energiåtervinning. I det fall avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i produkten utvinnas genom förbränning.

5. Deponering. Slutförvaring av avfall som inte kan tas om hand på annat sätt. Hit vill man helst inte komma!

Slutligen ett par tips: Prova gärna Ekots quiz om #vårasopor. Eller gå in på Gästrike återvinnares gamla kampanjsajt Tänk före, som just handlar om hur vi kan minska på avfallet.

Spola matsvinnet

Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck i avloppet varje år, med andra ord cirka 26 kilo per svensk. Siffrorna kommer från en nyligen publicerad studie genomförd av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Undersökningen visar också att det vanligaste skälet till att maten eller drycken hälls ut är att den blivit över från en måltid. Andra skäl är att livsmedlet blivit gammalt eller att bäst före-dag passerats. 

Vad är det då som hamnar i avloppet? Undersökningen presenterar följande lista:

Kaffe/te 38 procent
Mejeriprodukter 25 procent
Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl) 11 procent
Fast avfall som ris, pasta, flingor 10 procent
Sås och soppa 10 procent
Sött (glass, sylt mm) 2 procent
Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure) 4 procent 

När jag läser listan konstaterar jag hur väl den första punkten stämmer med mitt hushåll. Det är snarare regel än undantag att vi brygger fler koppar kaffe eller te än vi verkligen behöver. Något som är ett dubbelt resursslöseri, då det går åt mer kaffebönor och teblad än nöden kräver samtidigt som vi hettar upp vatten helt i onödan.

När det kommer till mejeriprodukterna så tycker jag faktiskt att vi har blivit allt bättre på att titta, lukta och smaka på livsmedlen istället för att vara missriktat fixerade vid bäst före-dag (som ju är något annat än sista förbrukningsdag). Och mat som blir över försöker vi också ta hand om genom att äta rester och skapa (mer eller mindre kreativa) matlådor. Fast när det gäller matrester som varit i kylen eller frysen och sedan hettats upp en andra gång är vi lite mer försiktiga. Vi är extra uppmärksamma på kvaliteten om inte allt konsumeras direkt vid det andra tillfället och fryser aldrig om maten. Matsvinnet ska minska, men inte på bekostnad av livsmedelshygienen.

rEKOrdsommar med steg i rätt riktning

Det har varit en rekordsommar och då tänker jag inte bara på solen och värmen. Ekologiska livsmedel har också varit heta. Den stora morgontidningen har berättat om detta i artiklar som Ekologiska drycker vinnare på Systemet, Klart fler antioxidanter i ekomat och Rekordstor efterfrågan på ekologisk mat i år. Men husorganet har även förmedlat nyheten (nåja, så nytt eller överraskande var det väl inte) att Hushållen kastar tusentals kronor rakt i soptunnan genom att slänga ätbar mat.

Att prioritera ekologiska varor och minska på matsvinnet är två bra vägar till en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Alla hushållskassor mäktar inte med att göra en radikal omställning till eko, men nästan varje hushåll kan ta ett, ett par eller flera steg i rätt riktning. Ja, om man lever under  knappa förhållanden så kanske ekomaten måste stå tillbaka, men man kan göra desto mer på matsvinnsfronten och samtidigt spara en hel del pengar.

Fasteutmaning – sluta slänga mat

Apropå Stora fastan så har Svenska kyrkan lanserat en fasteutmaning. Den går ut på att utmana sig själv och andra att sluta slänga mat under perioden 2 mars – 13 april.

Svenska kyrkan skriver bland annat följande om fasteutmaningen på sin hemsida: ”Fastan är en tid att reflektera över vår livsstil. Vad väljer vi och vad väljer vi bort? Att faktiskt äta den mat vi köper kan vara ett sådant val. — Våra personliga insatser för en bättre värld kan vara enkla men ändå meningsfulla, såväl för oss själva som för våra medmänniskor som för skapelsen som helhet.”

Utmaningen följs också av några tips på hur du kan minska ditt matsvinn:

  • Planera dina inköp! Gör en inköpslista och köp bara det du behöver.
  • Luras inte av extrapriser! Att köpa fler varor för att få ett billigare pris blir dyrare om du slänger hälften.
  • Tänk på att datummärkningen inte är lag! Lita på ditt lukt- och smaksinne!
  • Släng inte rester! Gör en lunchlåda till jobbet eller frys in maten till senare tillfälle.
  • Våga fråga matlåda! Be om en matlåda att ta hem resterna i när du är på restaurang.
  • Köp mer ekologiskt! Ekologiska produkter är inte bara bra för kroppen och miljön. Det är också varor vi slänger mindre av då vi ofta får betala lite mer för dem.

Jag tänker att Svenska kyrkans fasteutmaning är ett bra sätt att föra upp frågan om matsvinn ännu tydligare på vardagens agenda. Och att öva sig intensivt på ett förändrat beteende under fastetiden kan ge nya goda vanor som håller i sig även efter påsk.

Samtidigt kan jag tycka att uppmaningen om att ”sluta slänga mat” är väl utopisk och aningen missvisande. Vi behöver absolut anstränga oss mycket för att minska matsvinnet, men i vardagen möter vi också livsmedel som faktiskt inte ska konsumeras. Att påstå att ”datummärkningen inte är lag” är dessutom bara delvis sant. Här gäller det att kunna skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. På Konsumentföreningen Stockholms sajt Släng inte maten kan den som vill läsa mer om datummärkning.

Fram till palmsöndagen pågår för övrigt Svenska kyrkans stora fasteinsamling med temat Allt för att utrota hungern. De pengar jag sparar genom att avstå från alkohol och utrymmesmat under fastan ska jag ge dit!

Fulmjöl blir fin frukostlimpa

Det blir en del mjölspill vid brödbak. Förr hamnade spillet oftast i kärlet för komposterbart här hemma. Bättre där än i brännbart, men ändå ett onödigt resursslöseri. För både miljön och plånboken tjänar ju på om så mycket som möjligt av mjölet kommer till användning.

Fulmjöl från bakbordet

Fulmjöl hopskrapat från bakbordet.

Mjöl som varit på bakbordet ska inte tillbaka i påsen med torrt mjöl. Däremot kan man ju samla och spara mjölspill på annat sätt. Sedan något år tillbaka står det därför en burk för ”fulmjöl” i vårt skafferi. Efter några bak med mjölspill kan burkens innehåll användas i lämplig deg. Kanske inget för de finaste vetebullarna, men alldeles utmärkt till matbröd i vardagen. Så kan fulmjöl från bakbordet bli till en limpa på frukostbordet!

Andra, inte jag

Idag publicerar Livsmedelsverket en ny undersökningar om konsumenternas kunskap, attityder och beteende kopplat till matsvinn. Studiens resultat kan sammanfattas med orden ”andra, inte jag”. SLV skriver bland annat följande: ”De flesta upplever inte att de slänger särskilt mycket mat. Istället är matsvinnet ett problem för andra, för samhället i stort och för världen. Detta trots att ny statistik visar att svenskarna i genomsnitt slänger motsvarande en månadskostnad mat varje år.”

SLV tipsar också om hur man kan minska matsvinnet.

Ny teknik och folkbildning

Läser i DN om en ny app som kan hjälpa konsumenten att avgöra om ett livsmedel är ätbart eller inte. Spännande med teknologi som kan bidra till att minska matsvinnet. Samtidigt finns en viss risk att tekniken för konsumenten ännu längre ifrån förmågan att själv bedöma olika livsmedels status och hållbarhet. En kombination av ny teknik och folkbildning vore nog det bästa!

Bäst före sista förbrukningsdag

Mjölkmannen är inte ensam. Det är nämligen vanligt att bäst före-dag och sista förbrukningsdag misstolkas eller blandas ihop. Något som leder till matsvinn och därmed onödig belastning av både plånbok och miljö. Eftersom repetition är all kunskaps moder skriver jag lite om datummärkning av livsmedel nedan. Information som kan komma väl till pass under och efter stundade helger.

Bäst före-dag indikerar till vilket datum ett livsmedel kan förväntas ha fullgod kvalitet, förutsatt att de förvarats på det sätt som föreskrivs på förpackningen. Tillverkaren garanterar alltså att livsmedlet har kvar smak, färg, konsistens och näringsämnen under den angivna hållbarhetstiden. Fast många livsmedel går utmärkt att äta även efter passerad bäst före-dag. Ta för vana att testa om livsmedlet är ok genom att använda dina sinnen – titta, lukta och smaka. Och kom ihåg att förvaring av kylvaror vid lägre temperatur än den som anges på förpackningen vanligtvis medför längre hållbarhetstid än bäst före-dag. Inte minst om förpackningen är obruten.

Det är tillåtet att sälja livsmedel även efter bäst före-dag, om butiken gör bedömningen att livsmedlet fortfarande håller god kvalitet. Många butiker sänker priset på varor som närmar sig bäst före-dag. En aktiv och flexibel konsument kan alltså både göra en miljöinsats (minska matsvinnet) och spara några kronor genom att leta efter och använda sådana varor.

Sista förbrukningsdag är den sista dag ett livsmedel garanteras som tjänligt. Man ska inte äta livsmedel som passerat denna dag. Det är inte tillåtet att sälja livsmedel efter det att sista förbrukningsdag har passerats!

Återtagningseffekten

I dag är det Black Friday med hysterisk shopping i USA och i morgon är det En köpfri dag (Buy Nothing Day) både här och där på klotet.

På tal om att handla genom att inte handla. Om man minskar eller helt avstår från konsumtion på ett område frigörs vanligen resurser som kan användas till annat. Ur perspektivet hållbar utveckling är det dock viktigt att fundera på vad detta resursutrymme används till.

För att ta ett talande exempel: Ett hushåll minskar sitt matsvinn genom att planera sina inköp väl, förvara livsmedel på ett optimalt sätt och göra matlådor av rester. Något som minskar hushållets miljöbelastning, men också innebär sparade pengar. Låt oss säga att matkostnaden sänks med tre till fyra hundra kronor i månaden. Det medför en besparing på 3 600 – 4 800 kronor per år. Frågan är vad hushållet gör med dessa pengar?

Här finns en uppenbar risk för det som brukar kallas återtagningseffekten (rebound-effekten), att hushållet använder det uppkomna resursutrymmet till mindre hållbar konsumtion. Om hushållet exempelvis använder pengarna som ett bidrag till en Thailandssemester blir vardagsarbetet för att minska matsvinnet tämligen meningslöst ur miljösynpunkt. Hushållet får ett fint bidrag till en lång flygresa, men särskilt klimatsmart är inte ekvationen. Ett mer hållbart sätt att använda det uppkomna resursutrymmet är att använda det för grön produktkonsumtion eller köp av resurssnåla tjänster. En ökning av andelen ekologiska livsmedel i varukorgen kan vara en väg. Ett eller flera ”gratis” bio-, teater- eller museibesök för hela hushållet en annan.

Att steg för steg minska andelen varor i hushållsbudgeten till förmån för konsumtion av resurssnåla tjänster som kulturupplevelser, utbildning och friskvård är nödvändigt för att undvika återtagningseffekten. Annars leder minskad varukonsumtion på ett område lätt till ökad varukonsumtion på ett annat.

Så var medveten om återtagningseffekten om du vill göra en verklig netto-insats för miljön. Vill du läsa mer om återtagningseffekten rekommenderar jag Stefan Edmans utredning Bilen, Biffen, Bostaden.

Reduce – Reuse – Rethink

”Europa minskar avfallet” är ett EU-projekt som pågår sedan år 2009 och som uppmärksammas särskilt under en vecka i november månad. Alla deltagande länder (däribland Sverige) genomför under en och samma vecka olika aktiviteter för att förebygga avfall och för att minska mängden farliga ämnen i avfallet. Denna avfallsminimeringsvecka pågår just nu, men jag kan tyvärr inte hitta några aktiviteter i min hemstad Uppsala. Däremot tipsade en vän om en hållbar shoppingchock på Köpis i Valbo (utanför Gävle) och på Avfall Sveriges hemsida kan man läsa om allt från kläd- och leksaksbytaraktiviteter till ett seminarium om matsvinn för hemkunskapslärare. Reduce – Reuse – Rethink!