Skördepizza och pizza på rester

Igår vandrade Ida och jag drygt två mil längs etapp 11 på Upplandsleden mellan Gimo och Österbybruk. En fin sensommardag tillsammans med vänner i Helgas pilgrimsvandrare. När vi kom hem väntade en kalljäst pizzadeg i kylskåpet. Inspirerade av senaste numret av utmärkta Magasinet Hunger satte vi igång och gjorde skördepizzor.

Magasinet Hunger och skördepizza

Senaste numret av Magasinet Hunger och skördepizza med ett antal pålägg från egna täppan.

När vi kavlat ut degen bredde vi ut Crème fraîche på pizzorna istället för tomatsås och riven ost. Påläggen var hyvlad rödbeta, morot och palsternacka, och krämig getost i skivor. Vi kryddade med torkad ramslök och rotsakskrydda från Urtekram, flingsalt och nymald svartpeppar. Efter gräddningen ringlade vi lite flytande honung och olivolja över pizzan, och toppade med hackad gräslök och persilja. Det fick bli krusbladig, för den slätbladiga hade vi nyligen gjort slut på i annan matlagning. Resultatet blev en riktig höjdare om vi får säga det själva. Crème fraîche som ett alternativ till tomatsås och riven ost kommer vi definitivt att använda oss av igen. Denna pizzavariant kan dock behöva kryddas lite mer då tomatsåsen är utesluten.

På tal om pizza så är det en utmärkt maträtt när man behöver ta hand om rester i kyl och skafferi. Om man vågar tänka utanför den sedvanliga pizzakartongen så öppnar sig faktiskt oanade möjligheter. En köttbullsmacka i jätteformat!? Eller en pizza-sill-tallrik!? Kanske har du något tips på hemgjord pizza, gjord på skörd från egen täppa eller komponerad av de matrester som fanns hemma?

Spännande matsvinnsinitiativ och tips inför rötmånaden

Under den senaste tiden har det rapporterats om ett par intressanta initiativ för att minska matsvinnet. Först ut var nyheten att Stockholms Stadsmission öppnar Nordens första Social supermarket till hösten i samarbete med Axfood. Social supermarket är en matbutik som hjälper människor i ekonomisk utsatthet samtidigt som butiken tar tillvara på och säljer livsmedel som annars skulle bli avfall. Den andra nyheten är att Coop till hösten börjar sälja frukt och grönsaker som annars skulle ha sorterats ut till reducerat pris i utvalda butiker. Coop ska samtidigt informera sina kunder om hur ”riktiga” frukter och grönsaker faktiskt ser ut och vad man som konsument kan göra för att minska svinnet. Två lovvärda satsningar som ska bli spännande att följa.

Apropå matsvinn. Ännu är det ett tag till den så kallade rötmånaden, av tradition en månadslång period från slutet av juli och några veckor in i augusti. Månaden kallas rötmånad eftersom hög värme och luftfuktighet ger gynnsamma förutsättningar för bakterietillväxt i matvaror. Den traditionella rötmånadens koppling till vissa datum kan väl diskuteras ur vetenskaplig synvinkel, men att väderförhållandena påverkar livsmedels hållbarhet kan nog anses vara belagt. Ja, under den varmaste årstiden blir frågan om matens hållbarhet extra brännande.

Men istället för att komma med färdiga uppslag om hur man kan möta denna utmaning tänkte jag fråga bloggens läsare: Vad gör ditt hushåll för att minska matsvinnet i sommarvärmen? Vilka åtgärder skulle du rekommendera för den som vill undvika onödigt livsmedelsslöseri under just denna årstid?

Fulheten som bedrar

Päron med smärre skönhetsfläckar

Päron med smärre skönhetsfläckar. Varför ratar jag – och många med mig – fullt ätbara frukter och grönsaker i livsmedelsbutiken bara för att de har små skavanker!?

På söndag anordnar Hans Mosesson (musiker och skådespelare, känd som ICA-Stig) och Måns Herngren (skådespelare, manusförfattare och regissör) en dumpstermarknad i hörnet av Götgatan och Åsögatan på Södermalm i Stockholm. De gör det för att uppmärksamma det vansinniga i att vi svenskar slänger mängder av fullt ätbar mat. Läs och se mer om deras initiativ i DN-artikeln Fulheten som bedrar. Och skriv gärna dina bästa tips om hur vi kan minska matsvinnet i en kommentar till detta inlägg.

Premiär för Köttguiden

Idag har WWF lanserat Köttguiden, en ny konsumentguide för mer hållbara köp av kött.

WWFs Köttguiden

WWFs Köttguiden. Bild hämtad från WWFs hemsida.

Det är ingen nyhet att vi svenskar äter mer kött än vad som är hälsosamt för våra kroppar och hållbart för släktets och jordens överlevnad. På global nivå bidrar vår köttkonsumtion till minskad biologisk mångfald, avsevärda utsläpp av växthusgaser och användning av olika bekämpningsmedel (till djurens foder). Vår köttkonsumtion är dessutom en rättvisefråga, då den stjäl orimligt stora jordbruksresurser som kunde användas för att mätta fler (och fattigare) munnar. På samma gång är kött en källa till viktiga näringsämnen och den svenska djurhållningen bidrar starkt till bevarandet av ett öppet kulturlandskap. Frågan om köttets vara eller inte vara är alltså komplex, men att köttkonsumtionen i Sverige både behöver minska och förändras är ändå enkelt att konstatera.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga kött kan du och jag göra en viktig insats för en mer hållbar utveckling. WWFs Köttguiden visar hur olika typer av kött påverkar miljön och djurens välfärd, och gör det lättare att göra ett medvetet val. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fyra kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan komplettera eller ersätta kött på tallriken. Du som är van vid WWFs Fiskguiden kommer att känna igen upplägget med ljussignaler för att hitta rätt kött.

Köttguiden finns som mobilapp för både iPhone och Android, men går även att ladda ned som pdf i fullversion eller sammanfattning.

Apropå kött. Idag sände P1s Vetandets värld Lamm lever allt oftare inomhus, ett intressant program om lammuppfödning och vår konsumtion av lammkött.

Stoppa matsvinnet och bli en vinnare

”En brödskiva i sophinken. Och spagettin som blev över från middagen. Och gräddfilen som visst gått ut. Varje dag kastar de flesta av av oss en hel del mat, knappt utan att tänka på det.

Men det är värt att tänka på. Dels kastar vi bort mycket pengar. I vårt land slänger en tvåbarnsfamilj mat i onödan för ungefär 6000 kr varje år. Dels är det en belastning för miljön. Maten som slängs i svenska hushåll motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton. Det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år. Matsvinnet är alltså en riktig klimatbov.

Lyckligtvis är matsvinn ett problem som går att lösa. Mycket av maten som slängs är fullt ätbar när den åker i soporna. Eller hade kunnat ätas om den hanterats rätt. Det gäller bara att veta hur man gör. Enkla saker som att ledsen sallad kan räddas i en skål vatten i kylen. Små insatser för att minska matsvinnet gör stor skillnad!”

Detta och mycket att annat kan du läsa om på sajten Stoppa matsvinnet. Och du, på sajten finns en tävling där du kan vinna pengar motsvarande de summor som en tvåbarnsfamiljer slänger i slasken och soporna varje år. Vad skulle du hitta på för roligt för 6000 kr, istället för att kasta bort dem?!

Matavfall och matsvinn

Läser i UNT att Mer matavfall ska bli biogas när Uppsala Vatten bygger ut biogasanläggningen på Kungsängens gård. Det är utmärkt att biogasanläggningen anpassas för att kunna ta emot mer matavfall och producera 25 procent mer biogas än idag. Ambitionen att öka Uppsalabornas insamling, att fler hushåll börjar sortera sitt matavfall eller blir ännu duktigare i sitt sorterande, är också bra.

På samma gång är det viktigt att minnas att mycket mat slängs i onödan. Matsvinn innebär att maten hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Och det är ett stort resursslöseri när livsmedel och färdiglagad mat kastas utan egentlig anledning. Här kan många hushåll göra en viktig miljöinsats och spara sköna slantar. Ja, bara genom att ha rätt temperatur i kyl- och frysskåp (+4-5 °C respektive -18 °C), ta hand om rester på ett bra sätt (kyla ner snabbt och sedan förvara kallt) och hålla koll på skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag kommer man långt.

Om du behöver mer inspiration för att sluta slänga mat i onödan, se den här filmen:

 

 

Har du ett tivoli i kylskåpet?

Har du ett tivoli i kylskåpet? I en gemensam kampanj försöker nu Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket peppa svenska hushåll att minska matsvinnet. Och undersökningar visar att det inte bara är småpotatis som kan sparas. En familj i Sverige beräknas slänga bort 3 000 – 6 000 kronor per år genom matsvinn. Den mat som hushållen i Sverige slänger varje år motsvarar dessutom utsläpp på 500 000 ton växthusgaser. Det är nästan lika mycket som utsläppen från 200 000 bilar under ett år. Och då är inte det flytande matavfallet medräknat. Här finns det alltså stora vinster att göra för såväl plånboken som miljön.

På kampanjsajten Stoppa matsvinnet kan du läsa mer om matsvinn, testa hur matsmart du är och få en mängd tips och knep om saker du kan göra hemma och när du handlar.

Kan högstadieskolan kan hushållet

Just nu gör jag verksamhetsförlagd utbildning (VFU, läs praktik inom lärarprogrammet) på en högstadieskola i Uppsala kommun. I morse fick klassen som min handledare är mentor för återkoppling från skolans matråd. Eleverna som rapporterade berättade bland annat att skolan gått från 20 till 8 kg slängd mat per dag när frågan om matsvinn särskilt uppmärksammades för ett tag sedan. Svinnet mer än halverades alltså, och 12 kg mat mindre i soptunnan varje dag innebär många sparade portioner varje vecka. Något både miljön och kommunens ekonomi tjänar på.

Resultatet visar vilka stora möjligheter till resurshushållning och miljövinster det finns bara genom att börja tänka på och undvika onödigt matsvinn. Och om en högstadieskola kan mer än halvera sitt matsvinn, vad borde då inte många hushåll kunna göra!?

Skräpmat

Skräpmat är (oftast) dålig mat, fast kasserade matvaror behöver inte vara det. I ett par artiklar i UNT berättar dumpstraren (containerdykaren) Andreas Jakobsson om hur han kan leva gott på bortslängd mat: Containerfynd blir god mat och Han lever på bortslängd mat. Jag vet inte om jag vill uppmana till sopdykning, men dumpstrarnas förhållningssätt till mat som slängts av butikerna kan vara inspirerande även för oss inte fullt så radikala. För i många (matav)fall kan vi lita på våra sinnen. Titta, lukta och smaka – innan du ratar den enligt bäst-före-märkningen gamla maten!

Fermentera mera

Fermentering innebär att jäsa ett livsmedel för förädlad smak och konsistens och förbättrad hållbarhet. Denna jäsningsprocess sker vanligtvis med hjälp av mjölksyrabakterier. Några kända exempel på mjölksyrajästa livsmedel är surkål och isterband, och syrade mjölkprodukter som yoghurt, filmjölk och crème fraiche. Detta inlägg behandlar dock främst fermenterade grönsaker.

Mjölksyrabakterier utgör en naturlig del av många råa grönsakers mikroflora. Vid spontan fermentering används dessa naturligt förekommande laktobacillerLactobacillus plantarum är en av de vanligare – för att utveckla en jäsningsprocess. Det går även att tillsätta vassla eller så kallad startkultur (med frystorkade bakterier) för att snabba på jäsningsprocessen. Grönsakerna måste dock vara råa, för vid värmebehandling dör mjölksyrabakterierna.

Vad händer då vid fermentering av grönsaker? Jo, laktobacillerna konsumerar grönsakernas sockerarter (kolhydrater) samtidigt som mjölksyra och ättiksyra bildas. Syrabildningen gör att pH-värdet sjunker från omkring 6,0 till 4,0. Under denna process försvinner andra och mer skadliga bakterier som inte tål den sura miljön. På så sätt förändras grönsakernas arom och konsistens samtidigt som deras hållbarhet ökar.

Fermenterade grönsaker har många fördelar. De kan betraktas som en form av probiotika, det vill säga livsmedel som innehåller aktiva bakterier med hälsofrämjande egenskaper. Vissa sorter av laktobaciller har nämligen visat sig ha positiva effekter på människans mag- och tarmflora. De anses mildra förstoppningsproblem, skydda mot sjukdomsframkallande bakterier i magtarmkanalen och ge näring åt tarmslemhinnan som är central för
kroppens näringsupptag. Vid fermentering reduceras också nitratinnehållet i grönsaker som rödbetor, spenat och kålrötter, vilket är positivt eftersom höga nitrathalter kan leda till bildandet av nitrosaminer som är cancerframkallande.

Jäsningsprocessen är dessutom positiv ur ett näringsperspektiv. Grönsakernas halt av vitamin C bevaras och fermenterade grönsaker verkar därtill positivt för lösligheten av järn. Vid måltider där fermenterade grönsaker ingår ökar järnupptaget. Något som kan vara bra att veta för vegetarianer och kvinnor i fertil ålder (två grupper som ibland lider av järnbrist).

Sist men inte minst vill jag säga något om miljöfördelarna med syrade grönsaker. Genom fermentering kan grönsaker – gärna lokalt och ekologiskt odlade – tas om hand på ännu ett sätt och konserveras för framtida konsumtion. Det kan bidra till minskat matsvinn och färre/kortare transporter. Lägg därtill att fermentering är en energisnål konserveringsmetod. Omfattningen av miljövinsten vid fermentering avgörs dock av valet av råvara. Kål och rotsaker är att föredra om man vill maximera fermenteringens ”klimatnytta”. Samma grönsaker är dessutom billiga att köpa eller odla!

Men hur fermenterar man grönsaker i praktiken? Mer om det i ett kommande inlägg!