Biffen 2016

2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.

Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:

• Äter mindre kött. Max 10 kg kött (fläsk, nöt, lamm, fågel och vilt) och 10 kg fisk och skaldjur. Denna kött- och fiskbudget följer jag upp i en särskild logg.
• Äter bättre kött. Jag prioriterar fågel och vilt med lägre klimatpåverkan, ekologiskt kött och naturbeteskött som innebär högre välfärd för djuren och positiva värden för landskap och biologisk mångfald. När jag äter fisk och skaldjur ska de vara hållbart fångade eller odlade, det vill säga MSC- eller ASC-märkta.
• Fortsätter att utmana mig själv att laga ny, spännande vegetarisk mat.
• Minskar matsvinnet genom planerade inköp, bättre livsmedelshygien och livsmedelsförvaring, genomgång av de livsmedel som redan finns i kyl, frys och skafferier samt tillagning av kreativa restmåltider och matlådor.

Annons

Så räddar du helgmaten

Julhelgen är över och i många hem finns det gott om matrester kvar från högtiden. Därför vill jag puffa för de resttips SVT:s Plus och Go’kväll har samlat under rubriken ”Så räddar du maten”. Matlagningsinspiration finns även i Go’kvälls receptsamling #Restfest. Och den vetgirige uppskattar kanske Plus artiklar om matsvinn.

Med önskan om en god och hållbar fortsättning på helgerna!

Skördepizza och pizza på rester

Igår vandrade Ida och jag drygt två mil längs etapp 11 på Upplandsleden mellan Gimo och Österbybruk. En fin sensommardag tillsammans med vänner i Helgas pilgrimsvandrare. När vi kom hem väntade en kalljäst pizzadeg i kylskåpet. Inspirerade av senaste numret av utmärkta Magasinet Hunger satte vi igång och gjorde skördepizzor.

Senaste numret av Magasinet Hunger och skördepizza med ett antal pålägg från egna täppan.

När vi kavlat ut degen bredde vi ut Crème fraîche på pizzorna istället för tomatsås och riven ost. Påläggen var hyvlad rödbeta, morot och palsternacka, och krämig getost i skivor. Vi kryddade med torkad ramslök och rotsakskrydda från Urtekram, flingsalt och nymald svartpeppar. Efter gräddningen ringlade vi lite flytande honung och olivolja över pizzan, och toppade med hackad gräslök och persilja. Det fick bli krusbladig, för den slätbladiga hade vi nyligen gjort slut på i annan matlagning. Resultatet blev en riktig höjdare om vi får säga det själva. Crème fraîche som ett alternativ till tomatsås och riven ost kommer vi definitivt att använda oss av igen. Denna pizzavariant kan dock behöva kryddas lite mer då tomatsåsen är utesluten.

På tal om pizza så är det en utmärkt maträtt när man behöver ta hand om rester i kyl och skafferi. Om man vågar tänka utanför den sedvanliga pizzakartongen så öppnar sig faktiskt oanade möjligheter. En köttbullsmacka i jätteformat!? Eller en pizza-sill-tallrik!? Kanske har du något tips på hemgjord pizza, gjord på skörd från egen täppa eller komponerad av de matrester som fanns hemma?

Fulheten som bedrar

Päron med smärre skönhetsfläckar. Varför ratar jag – och många med mig – fullt ätbara frukter och grönsaker i livsmedelsbutiken bara för att de har små skavanker!?

På söndag anordnar Hans Mosesson (musiker och skådespelare, känd som ICA-Stig) och Måns Herngren (skådespelare, manusförfattare och regissör) en dumpstermarknad i hörnet av Götgatan och Åsögatan på Södermalm i Stockholm. De gör det för att uppmärksamma det vansinniga i att vi svenskar slänger mängder av fullt ätbar mat. Läs och se mer om deras initiativ i DN-artikeln Fulheten som bedrar. Och skriv gärna dina bästa tips om hur vi kan minska matsvinnet i en kommentar till detta inlägg.

Matavfall och matsvinn

Läser i UNT att Mer matavfall ska bli biogas när Uppsala Vatten bygger ut biogasanläggningen på Kungsängens gård. Det är utmärkt att biogasanläggningen anpassas för att kunna ta emot mer matavfall och producera 25 procent mer biogas än idag. Ambitionen att öka Uppsalabornas insamling, att fler hushåll börjar sortera sitt matavfall eller blir ännu duktigare i sitt sorterande, är också bra.

På samma gång är det viktigt att minnas att mycket mat slängs i onödan. Matsvinn innebär att maten hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Och det är ett stort resursslöseri när livsmedel och färdiglagad mat kastas utan egentlig anledning. Här kan många hushåll göra en viktig miljöinsats och spara sköna slantar. Ja, bara genom att ha rätt temperatur i kyl- och frysskåp (+4-5 °C respektive -18 °C), ta hand om rester på ett bra sätt (kyla ner snabbt och sedan förvara kallt) och hålla koll på skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag kommer man långt.

Om du behöver mer inspiration för att sluta slänga mat i onödan, se den här filmen:

 

 

Spola matsvinnet

Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck i avloppet varje år, med andra ord cirka 26 kilo per svensk. Siffrorna kommer från en nyligen publicerad studie genomförd av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Undersökningen visar också att det vanligaste skälet till att maten eller drycken hälls ut är att den blivit över från en måltid. Andra skäl är att livsmedlet blivit gammalt eller att bäst före-dag passerats. 

Vad är det då som hamnar i avloppet? Undersökningen presenterar följande lista:

Kaffe/te 38 procent
Mejeriprodukter 25 procent
Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl) 11 procent
Fast avfall som ris, pasta, flingor 10 procent
Sås och soppa 10 procent
Sött (glass, sylt mm) 2 procent
Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure) 4 procent 

När jag läser listan konstaterar jag hur väl den första punkten stämmer med mitt hushåll. Det är snarare regel än undantag att vi brygger fler koppar kaffe eller te än vi verkligen behöver. Något som är ett dubbelt resursslöseri, då det går åt mer kaffebönor och teblad än nöden kräver samtidigt som vi hettar upp vatten helt i onödan.

När det kommer till mejeriprodukterna så tycker jag faktiskt att vi har blivit allt bättre på att titta, lukta och smaka på livsmedlen istället för att vara missriktat fixerade vid bäst före-dag (som ju är något annat än sista förbrukningsdag). Och mat som blir över försöker vi också ta hand om genom att äta rester och skapa (mer eller mindre kreativa) matlådor. Fast när det gäller matrester som varit i kylen eller frysen och sedan hettats upp en andra gång är vi lite mer försiktiga. Vi är extra uppmärksamma på kvaliteten om inte allt konsumeras direkt vid det andra tillfället och fryser aldrig om maten. Matsvinnet ska minska, men inte på bekostnad av livsmedelshygienen.

Hållbara bilder #3

Hemlagat storkok tinar upp i återbrukad frysförpackning. 2 står för två portioner och Carlos är namnet på en böngryta vars recept är hämtat ur Anna Bergenströms kokbok Annas mat.

Minska matsvinnet

Livsmedelsproduktionens miljöpåverkan debatteras mycket i vår tid. Debatten rymmer många viktiga aspekter, men ett perspektiv som ibland inte får det utrymme det förtjänar är frågan om matsvinn. För visste du att vi i Sverige slänger 50-60 kilo fullt ätbar mat per person och år!? Och att matsvinnet utgör nära två procent av den svenska konsumtionens samlade klimatpåverkan!?

Matsvinn kan definieras som livsmedel som slängs men som hade kunnat nyttjas om de hanterats annorlunda. Här finns det mycket att göra i alla led, för livsmedelsindustrin, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök, företag, föreningar och privathushåll. Ett vanligt hushåll kan minska sitt matsvinn genom att planera sina livsmedelsinköp, ta hand om matrester och förvara maten på ett bra sätt.

På Livsmedelsverkets hemsida finns det information om matsvinn och optimal förvaring av livsmedel. Följ råden du hittar där – det tjänar både miljön och plånboken på!