Skråmträsk + skor = sant

När vi är i Skellefteåtrakten brukar vi ta en tur till Skråmträsk. Så även denna gång. Målet där är Skråmträskskon, ett litet familjeföretag med hållbarhetsambitioner som drivs av lågmält dedikerade Asta och Erik Hellgren. Sommartid blir det vanligtvis också en fika på Skråmträsk Kvarn, även den i familjen Hellgrens regi. Fast nu är det vinter och kaféet är stängt. Och vårt ärende var främst att få hjälp med en trasig söm på en av våra fötters trotjänare. Väl i butiken ramlade fru Myrberg över ett par Lärk-kängor till kraftigt nedsatt pris. Själv fick jag fylla på med fina yllesockor från Cai. Alla familjens fötter är glada!

Annons

REKO-ringar på vattnet

Lokalproducerad mat går starkt just nu. Många besöker och handlar i gårdsbutiker eller letar medvetet efter lokala och regionala producenters varor i livsmedelsbutiken. Ännu ett uttryck för denna starka trend är de REKO-ringar som börjat etableras runt om i Sverige på senare tid. Idag uppmärksammar Sveriges Radio fenomenet i reportaget Köper direkt av lantbrukarna – utan kontroller.

En REKO-ring är ett sätt att koppla ihop producenter och konsumenter av mat. En bärande tanke är att kapa bort mellanleden i livsmedelskedjan och skapa en direkt kontakt mellan bonde och konsument. Kontakten upprättas genom grupper – som kallas just REKO-ringar – i sociala medier. Konsumenten förbokar de varor hen vill ha och sedan möts säljare och kund på en i förväg uppgjord utlämningsplats, till exempel en parkeringsplats (i Uppsala är det IKEAs parkering som gäller). Betalningen sker i förväg eller i samband med upphämtningen. En av REKO-ringarnas styrkor är också att de samlar flera lokala livsmedelsproducenter, vilket är tilltalande för kunden som slipper besöka och handla från ett flertal gårdsbutiker. Allt (nåja) samlas i en grupp och levereras på en och samma utlämningsplats.

Konceptet med REKO-ringar kommer från Finland. Där startade rörelsen 2013 och idag finns 180 REKO-ringar med en kvarts miljon medlemmar i vårt östra grannland. I Sverige är antalet ringar (än så länge) lite mer blygsamt. Ett 40-tal svenska REKO-ringar finns med på sajten REKO-ringar i Sverige.

Hållbara handlingar tycker att utvecklingen är spännande men har inte gått med i någon ring (ännu). De flesta (eller kanske alla) ringar är Facebook-baserade och om en inte är med där försvåras kontakten mellan producent och konsument. Ett frågetecken kring REKO-ringarna gäller dock livsmedelshygienen. Att lokalproducerade livsmedel säljs direkt av bönderna på en parkeringsplats behöver inte innebära undermålig hygien, men verksamheten måste vara helt säker. Att tumma på hygienen är ingen framkomlig väg, hur närproducerad varan än är. Dålig livsmedelshygien innebär nämligen hälsorisker, sämre kvalitet och förkortad hållbarhet. Som konsument är det också viktigt att vara medveten om att resan till utlämningsplatsen kan vara problematisk ur klimatsynpunkt. En biltur till möbeljättens parkering i utkanten av stan för att köpa några lokalproducerade kycklingar är ingen miljöbravad. Lägg därtill att det inte alltid är självklart att lokalt eller regionalt producerade livsmedel innebär lägsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Så fråga gärna ring-bönderna hur de arbetar med frågor som rör hygien och klimatpåverkan. Sådant måste de kunna svara tillfredsställande på för att REKO-ringen ska vara ett riktigt bra alternativ till livsmedelsbutiken.

Rektún mat gör dito radio

Lyssnar ikapp det sommarprogram med Magnus Nilsson, kock och sommelier som driver den omtalade restaurangen Fäviken Magasinet i Järpen (i närheten av Åre), som sändes i P1 för några dagar sedan. Ett lågmält men hela tiden engagerande sommarprat om matkultur och livsmedelsproduktion förr, nu och för framtiden. Och bra musik serverar han också, bland annat delikata låtar med Säkert! och Jens Lekman. ”Rektún radio”, för att göra ett kreativt lån av det jämtländska uttryck för riktig mat – ”rektún mat” – som Nilsson själv använder sig av i programmet.

Sensationella ekosiffror

År 2014 blev ett rekordår vad gäller försäljningen av ekologiska livsmedel. Enligt den oberoende nätsajten och marknadsbevakaren Ekoweb var ökningen hela 38 procent, en sensationellt hög siffra. Den ekologiska matens marknadsandel är nu 5,6 procent, vilket är högt vid en internationell jämförelse. Sverige har dock en bit kvar till Danmark, där ekologiska livsmedel står för ungefär 8,5 procent av marknaden.

Enligt Ekowebs rapport är det konsumenternas efterfrågan som drivit fram denna positiva utveckling. Svenska konsumenter vill uppenbarligen ha eko och svenskt, ju mer närodlat och lokalproducerat desto bättre tycks vi resonera. Samtidigt noteras det i rapporten att handelns intresse för frågan ökat rejält, bland annat genom bättre exponering och marknadsföring av ekologiska produkter. Som konsument har jag noterat det senare i många sammanhang. För några år sedan upplevde jag att Coop var i en klass för sig på området, men idag är till och med min lokala lilla ICA-butik på tå för att möta kundernas ekoefterfrågan. Men det är inte bara vi konsumenter som driver på utvecklingen. Ekowebs rapport berättar även om att det politiska målet om en andel på 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor nåddes och passerades förra året. I Uppsala kommun är målet att 100 procent av kommunens livsmedelsinköp ska vara ekologiska år 2023.

Om det finns någon baksida av försäljningsökningen så är det att vissa varor tenderar att ta slut i butikerna. Mer än en gång har jag fascinerats av tomt gapande ekohål i ägghyllan på ICA eller glatts åt att ekovinerna verkar väldigt åtråvärda på Systembolaget. Men alla konsumenter tar nog inte glappet mellan tillgång och efterfrågan med samma jämnmod. Det gäller att kunna leverera, att smida medan ekojärnet är varmt. Därför behöver svenska lantbrukare ges tillräckligt goda förutsättningar för att våga satsa på utvecklingen av ekologisk livsmedelsproduktion nu och framöver. Under 2015 förväntas försäljningen av ekologiska livsmedel öka med ytterligare 20 procent. Frågan är om produktionen lyckas växa i samma omfattning eller om klyftan mellan tillgång och efterfrågan kommer att vidgas ytterligare i framtiden!?