Nya tallriksmodellen

Tallriksmodellen

Den nya tallriksmodellen. Till vänster en version för den som rör sig enligt rekommendationerna och till höger en version för den som är mer stillasittande.

Nu är den här, den nya tallriksmodellen för balanserade måltider. Livsmedelsverket lanserar den uppdaterade tallriksmodellen i två olika versioner. En version är anpassad för den som rör sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör sig lika mycket. För allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet, se FYSS.

Den nya tallriksmodellen består liksom den tidigare av tre delar:

  • Den första delen utgörs av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.
  • Den andra delen består av potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Den som är fysiskt aktiv och behöver mycket energi genom kolhydrater kan göra denna del ännu större. Kom ihåg att i första hand välja fullkornsvarianter av livsmedlen.
  • Den minsta delen är avsedd för proteinrika livsmedel som bönor, linser, ärter, kött, fisk och ägg. Denna del ska utgöra ungefär en femtedel (20 procent) av mängden mat på tallriken.
Tallriksmodellen fysiskt aktiv

Tallriksmodellen för fysiskt aktiva personer. Notera att delen kolhydratrika livsmedel är lika stor som delen grönsaker och rotfrukter.

Tallriksmodellen stillasittande

Tallriksmodellen för stillasittande personer. Notera att delen grönsaker och rotfrukter upptar ungefär halva tallriken och att delen kolhydratrika livsmedel är mindre. De proteinrika livsmedlen utgör en femtedel av tallriken i båda versionerna.

Det är viktigt att minnas att tallriksmodellen bara visar proportionerna mellan de tre delarna. Modellen säger ingenting om hur mycket som är lagom att äta – det avgör hunger och energibehov (som styrs av kroppsstorlek, ämnesomsättning och graden av fysisk aktivitet).

Den som äter enligt tallriksmodellen äter inte bara nyttigt utan även miljösmart. Tallriksmodellen hjälper nämligen till att öka mängden mat från växtriket och minska på animalierna. Vilket minskar resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen. I varje del av tallriksmodellen går det dessutom att göra fler miljömedvetna val:

  • Välja grova, fiberrika grönsaker och rotfrukter som kål av olika slag, bönor och lök framför salladsgrönsaker som tomat och gurka. Tänk frukt och grönt i säsong.
  • Välja miljömärkt kött och fisk eller byta ut dess proteinkällor mot bönor, ärter och linser.
  • Välja ekologisk potatis, pasta och gryn – som matkorn, mathavre, couscous eller bulgur – framför ris.

 

Annonser

Säkert köpa ekologiskt

Satsa på ekologiska livsmedel om du vill undvika rester av bekämpningsmedel i maten. Och om du ändå handlar konventionellt odlade frukter och grönsaker, köp då svenska eftersom importerade kan innehålla sju gånger så höga halter av oönskade ämnen. Det var väl det jag och många med mig visste eller i alla fall anade. Nu är det bekräftat i en studie gjord av nutritionisten Katarina Beckman på Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket.

Charkprodukter, cancer, klimatet och könsstereotyper

Idag har Världshälsoorganisationen (WHO) presenterat en sammanställning om sambandet mellan konsumtionen av charkprodukter, rött kött och cancer, vilket bland annat DN rapporterar. Det är första gången organisationen klassar livsmedel som direkt cancerframkallande, och till denna kategori räknas nu processade charkuteriprodukter som korv, bacon, skinka och pastejer. Stort intag av rött kött från nöt, gris och lamm anses också kunna orsaka cancer, men här konstateras sambandet som lite mindre tydligt (”orsakar troligen cancer”).

WHO:s sammanställning är en nyhet i den meningen att sambandet mellan köttkonsumtion och cancer skrivs ut så explicit. Fast redan sedan tidigare är Livsmedelsverkets kostråd att vi ska begränsa konsumtionen av kött från nöt, gris och lamm till max 500 gram i veckan och att endast en liten del av dessa bör vara charkuteriprodukter. I sammanhanget ska också framhållas att det är väl känt att köttproduktion slukar betydligt större resurser än odling av vegetabilier och är mycket mer klimatbelastande.

Enligt matvaneundersökningen Riksmaten 2010-11 konsumerar 42 procent av svenska kvinnor och 72 procent av männen mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan. En anpassning till kostrådens rekommendationer vore med andra ord en vinst för folkhälsan. Lägg därtill att en minskad köttkonsumtion skulle innebära betydande miljövinster. Ja, bara genom att följa kostråden kan inte minst svenska män göra en viktig insats för sin egen hälsa och mänsklighetens framtida livsbetingelser på planeten. Med sådana givna drivkrafter kan det låta som att saken snart borde vara biff, men med tanke på att köttkonsumtion ofta förknippas med manlighet är nog utmaningen inte alldeles enkel.

Eller så är den det egentligen. Kom igen nu grabbar och gubbar, och tjejer och tanter med för den delen. Ni behöver inte bli helvegetarianer, men minska köttkonsumtionen grejar ni. Ät kött, men gör det med måtta. Nöj er med en portion istället för två. Laga vegetariskt en eller ett par dagar i veckan. Öka andelen vegetabilier på tallriken vid varje måltid. Dryga ut köttfärsen med baljväxter eller rivna morötter går även det. Och kom ihåg att vegetabilier inte är något feminint (men inte heller något maskulint). Det är bara lite godare, hälsosammare och (klimat)smartare mat.

RISkerna och alternativen

Idag har Livsmedelsverket släppt en undersökning om arsenik i ris och risprodukter. Flera produkter på marknaden visar sig innehålla höga halter av arsenik, och halterna är särskilt anmärkningsvärda i riskakor och fullkornsprodukter. Livsmedelsverket framhåller dock att halterna inte innebär några akuta risker, men att ett högt intag av arsenik under lång tid ökar risken för cancer i bland annat lungorna och urinblåsan.

För att hjälpa allmänheten att förhålla sig till larmet om arsenik i ris ger Livsmedelsverket följande råd: Att äta ris och risprodukter några gånger i veckan är riskfritt för hälsan. Barn bör emellertid inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka, och vuxna bör undvika dagligt intag. Livsmedelsverket råder samtidigt föräldrar att inte ge riskakor åt barn yngre än sex år, men säger att barn över sex år och vuxna kan äta riskakor och fullkornsris ibland (hur ofta beroende på mängden ris och risprodukter i övrigt). Myndigheten kommer också med det konkreta tipset att minska mängden arsenik genom att koka riset med ett stort vattenöverskott som sedan hälls bort. Så kan mängden arsenik i riset minskas med mer än hälften.

Hållbara handlingar tar Livsmedelsverkets undersökning på största allvar. Samtidigt är det viktigt att framhålla att ris och risprodukter faktiskt inte är farligare idag än de var igår. Det är riskerna som blivit mer kända, inte riset som blivit farligare. En varierad kost med inslag av ris ibland är alltså inte farligt. En alltför ensidig konsumtion av ris – och många andra livsmedel – är däremot inte att rekommendera.

En positiv sida av dagens matlarm är att en minskad konsumtion av ris är bra för miljön. Risodling kräver stora resurser och eftersom ris inte odlas i Norden måste riset vi äter importeras. Det finns dessbättre många goda, nyttiga och för miljön mer skonsamma alternativ att servera på tallriken. För egen del slår jag gärna ett slag för olika former av matgryn, vilka kan varieras och kombineras på en mängd spännande vis. Om du inte redan är bekant med Frebacos och Warbo Kvarns sortiment så är deras produkter ett hett tips. Majs emmersallad, Junis tabbouleh och Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple är tre receptförslag för den som vill prova.

Stoppa matsvinnet och bli en vinnare

”En brödskiva i sophinken. Och spagettin som blev över från middagen. Och gräddfilen som visst gått ut. Varje dag kastar de flesta av av oss en hel del mat, knappt utan att tänka på det.

Men det är värt att tänka på. Dels kastar vi bort mycket pengar. I vårt land slänger en tvåbarnsfamilj mat i onödan för ungefär 6000 kr varje år. Dels är det en belastning för miljön. Maten som slängs i svenska hushåll motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton. Det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år. Matsvinnet är alltså en riktig klimatbov.

Lyckligtvis är matsvinn ett problem som går att lösa. Mycket av maten som slängs är fullt ätbar när den åker i soporna. Eller hade kunnat ätas om den hanterats rätt. Det gäller bara att veta hur man gör. Enkla saker som att ledsen sallad kan räddas i en skål vatten i kylen. Små insatser för att minska matsvinnet gör stor skillnad!”

Detta och mycket att annat kan du läsa om på sajten Stoppa matsvinnet. Och du, på sajten finns en tävling där du kan vinna pengar motsvarande de summor som en tvåbarnsfamiljer slänger i slasken och soporna varje år. Vad skulle du hitta på för roligt för 6000 kr, istället för att kasta bort dem?!

Dieter och hållbar utveckling

I artikeln Matvanor bakom miljögifter i blodet rapporterar UNT om en vetenskaplig undersökning genomförd av Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, där olika dieters påverkan på kroppen studerats. Undersökningen visar att LCHP (Low Carb High Protein, kolhydratfattig och proteinrik kost) och Medelhavskost (lite kött och mejeriprodukter, mycket fisk, grönsaker, frukt och fleromättat fett) ger högre halter av flera miljögifter i blodet än en kost som ligger nära Livsmedelsverkets rekommendationer. ”Ju mer LCHP-lik dieten var, desto högre var halterna av ett par olika PCB:er, tre långlivade bekämpningsmedel, kvicksilver och bly. Men också den Medelhavsliknande dieten var förknippad med högre halter av flera PCB:er, ett av de långlivade bekämpningsmedlen och kvicksilver.”

Den aktuella studien är särskilt intressant då det är första gången forskare försöker fånga en helhetsbild genom att studera olika kostmönster och miljögifter samtidigt. I tidigare undersökningar har istället enskilda livsmedel och gifter stått i fokus. Förhoppningsvis kan detta helhetsperspektiv även anammas av dem som följer och förespråkar vissa dieter. Hållbara handlingar argumenterar inte emot att man kan uppleva sig må bra av och går ner i vikt genom en särskild kosthållning. Jag saknar dock ofta ett vidare perspektiv i diskussionen om olika dieter, och tycker till exempel att förespråkare av LCHP och LCHF (Low Carb High Fat, kolhydratfattig kost rik på fett) vanligen undviker frågor som rör hållbar utveckling. En hög andel animaliska proteiner och fett är nämligen inte vägen att gå om man vill minska matens miljöbelastning. För den som önskar gå ned i vikt och samtidigt vill göra en insats för miljön är det bättre att satsa på ökad motion i kombination med Medelhavskost eller Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd.

Har du ett tivoli i kylskåpet?

Har du ett tivoli i kylskåpet? I en gemensam kampanj försöker nu Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket peppa svenska hushåll att minska matsvinnet. Och undersökningar visar att det inte bara är småpotatis som kan sparas. En familj i Sverige beräknas slänga bort 3 000 – 6 000 kronor per år genom matsvinn. Den mat som hushållen i Sverige slänger varje år motsvarar dessutom utsläpp på 500 000 ton växthusgaser. Det är nästan lika mycket som utsläppen från 200 000 bilar under ett år. Och då är inte det flytande matavfallet medräknat. Här finns det alltså stora vinster att göra för såväl plånboken som miljön.

På kampanjsajten Stoppa matsvinnet kan du läsa mer om matsvinn, testa hur matsmart du är och få en mängd tips och knep om saker du kan göra hemma och när du handlar.

Förslag till uppdaterade kostråd

Idag har Livsmedelsverket presenterat sitt förslag till uppdaterade kostråd. Huvudbudskapet till befolkningen är att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig varje dag. Förslaget genomsyras av en strävan efter helhet och balans, och Livsmedelsverket försöker också väga in miljöhänsyn på ett tydligare sätt än tidigare. En ändrad livsmedelskonsumtion i riktning mot en större andel vegetabilier innebär vinster för hälsa, miljö och ekonomi (både hushålls- och samhällsekonomin). Hållbar utveckling med andra ord.

Förslaget till nya kostråd har fått stort utrymme i medierna. Här är ett axplock: Livsmedelsverket ger nya kostråd (SR), Nya kostråd: Minska på köttet och ät miljövänligt (SVT), Livsmedelsverkets nya miljöanpassade kostråd: Ät mer grönsaker och mindre kött (SvD), Nya råden: Mer bönor och motion (GP).

Det förslag till nya kostråd som presenterats idag grundas på de Nordiska näringsrekommendationerna, som i sin tur bygger på den senaste forskningen om mat och hälsa. Livsmedelsverkets förslag går nu ut på en remissrunda och ska även testas i fokusgrupper med konsumenter. De nya kostråden spikas slutligen någon gång under våren 2015.

Här följer en sammanfattning av Livsmedelsverkets förslag till kostråd:
• Ät lagom mycket.
• Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet.
• Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök.
• Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa.
• Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt.
• Välj fullkorn i stället för vitt mjöl.
• Välj magra, osötade mejeriprodukter.
• Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och Nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
• Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk.
• Minska på saltet, men använd joderat salt.

Livsmedelsverket har även nyligen kommit med råd om bra mat för vegetarianer. Ett tips för den som vill öka andelen vegetarisk mat på tallriken men undrar över kostens näringsinnehåll.

Andra, inte jag

Idag publicerar Livsmedelsverket en ny undersökningar om konsumenternas kunskap, attityder och beteende kopplat till matsvinn. Studiens resultat kan sammanfattas med orden ”andra, inte jag”. SLV skriver bland annat följande: ”De flesta upplever inte att de slänger särskilt mycket mat. Istället är matsvinnet ett problem för andra, för samhället i stort och för världen. Detta trots att ny statistik visar att svenskarna i genomsnitt slänger motsvarande en månadskostnad mat varje år.”

SLV tipsar också om hur man kan minska matsvinnet.

Skolmaten – en fråga om resurser

Igår genomförde LRF en köttaktion mot Gripenskolan i Nyköpings kommun, något få väl har missat vid det här laget. Ett av LRF:s argument för hamburgerkuppen var att tjejer behöver näringsriktig kost, inte minst rejält med järn. Hållbara handlingar kritiserade LRF och menade bland annat att det knappast är troligt att kommunen och skolan inte ser till att ungdomarna får den näring de behöver genom skolmaten. Men kanske var det ett väl optimistiskt antagande om skolmaten!?

Idag publicerar DN nämligen nyheten att sju av tio kommunala grundskolor i Stockholm inte uppfyller Livsmedelsverkets näringskrav. Av artikeln att döma innehåller skolmaten i Stockholm bra med fibrer och järn, men det är sämre med D-vitamin och stora problem med fettkvaliteten. Dessa resultat säger givetvis inget om förhållandena i Nyköpings kommun eller riket i övrigt, och vad gäller järninnehållet i maten får ungdomarna i Stockholms skolor uppenbarligen en tillräckligt god kost. Fast det finns uppenbarligen en del att göra för att nå Livsmedelsverkets rättmätigt högt ställda krav på skolans måltider.

Hållbara handlingar är ingen skolmatsblogg och siktar inte heller på att bli det. Den mat och de måltidssituationer som barn och ungdomar möter i skolan är dock väldigt viktiga. Viktiga för barns och ungdomars hälsa på kort och lång sikt, för deras kunskapsinhämtning och sociala utveckling i skolan, och för möjligheten att nå en mer hållbar livsmedelskonsumtion i Sverige och världen. I förskolan och skolan övas barn och ungdomar in i kostvanor, måltidsmönster och beteenden som kommer att påverka såväl enskilda hushåll som samhället i stort framöver. Här har alltså förskolor och skolor ett stort ansvar men också goda möjligheter att vara med och forma framtiden.

I DN-artikeln menar Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP) att Livsmedelsverket har en rigid inställning till skolmatens näringsinnehåll och att ”det spelar ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten”. Det ligger förvisso något i det senare, men det är samtidigt ganska tröttsamt att möta alla dessa upprepade förenklingar om det statliga verkets fyrkantighet. För det är väl inte för mycket begärt att skolmaten och skolmåltiden ska kunna vara allt från inbjudande, välsmakande och trevlig, till näringsriktig och hållbar ur miljösynpunkt!? Om dessa bitar inte går att få ihop idag så handlar det sannolikt inte om något annat än resurser. Och på just den punkten borde Edholm och andra politiker fundera över om det är Livsmedelsverket eller de själva som behöver ändra inställning.

Såhär skriver Livsmedelsverket på sin hemsida: ”Skollunchen kan vara en av dagens höjdpunkter! Eleverna bör både känna matglädje och må bra av maten. En satsning på bra mat i skolan är en satsning på hela verksamheten.” En rigid inställning? Nej, knappast! Lägg bara till perspektivet hållbar utveckling och du har en kortfattad programförklaring för skolans mat och måltider.