Berest svenskt bacon

Vi äter begränsat med kött i vårt hushåll. Men till vissa rätter är det verkligen gott med kött. Med risk för ilskna invändningar från vissa läsare vill jag hävda att Skånsk äggakaka och fläskpannkaka inte riktigt är kompletta rätter utan fläsk. Klart det går att utelämna fläsket, men en del av matupplevelsen – doft, smak, konsistens – går då om intet. Fast visst, vegetariska eller veganska varianter av klassisk husmanskost ger andra kulinariska kickar.

Hur som helst. I kväll gjorde vi just fläskpannkaka här hemma. Naturligtvis valde vi svenskt ekologiskt bacon. Ja, när vi köper kött är det ekologiskt och/eller naturbeteskött som gäller.

Svensk ekologisk bacon 1

Svenskt ekologiskt bacon från Scan. Av grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige.

Men vänta nu. När jag vände på Scans baconpaket gjorde jag en trist upptäckt. Svenskt ekologiskt bacon visade sig nämligen komma från grisar som är uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Fast sedan har fläsket skickats till Polen för att skivas och packas. Scan, varför måste svenskt bacon vara så berest!?

Svensk ekologisk bacon 2

Fast fläsket är skivat och packat i Polen.

 

Rektún mat gör dito radio

Lyssnar ikapp det sommarprogram med Magnus Nilsson, kock och sommelier som driver den omtalade restaurangen Fäviken Magasinet i Järpen (i närheten av Åre), som sändes i P1 för några dagar sedan. Ett lågmält men hela tiden engagerande sommarprat om matkultur och livsmedelsproduktion förr, nu och för framtiden. Och bra musik serverar han också, bland annat delikata låtar med Säkert! och Jens Lekman. ”Rektún radio”, för att göra ett kreativt lån av det jämtländska uttryck för riktig mat – ”rektún mat” – som Nilsson själv använder sig av i programmet.

Sveriges konsumenter kräver ursprungsmärkning av kött #meatorigin

Lisas miljöblogg uppmärksammar kampanjen Var kommer köttet ifrån? #meatorigin. Hållbara handlingar tänker inte vara sämre, för vem vill inte veta var köttet i korven kommer ifrån!?

Lisas miljöblogg

90 procent av konsumenterna i EU vill veta var deras kött kommer ifrån. Ändå är det i många fall omöjligt att få tillräcklig information om varifrån köttet i Caesarsalladen, isterbanden eller färdiglasagnen kommer.

Nu inleder de europeiska konsumentorganisationerna i 14 länder en gemensam kampanj för alla konsumenters rätt att få veta var köttdjuren är födda, uppfödda och slaktade.

Klicka på bilden och gå till kampanjen!
kottkampanj_480

View original post

Fermentera mera

Fermentering innebär att jäsa ett livsmedel för förädlad smak och konsistens och förbättrad hållbarhet. Denna jäsningsprocess sker vanligtvis med hjälp av mjölksyrabakterier. Några kända exempel på mjölksyrajästa livsmedel är surkål och isterband, och syrade mjölkprodukter som yoghurt, filmjölk och crème fraiche. Detta inlägg behandlar dock främst fermenterade grönsaker.

Mjölksyrabakterier utgör en naturlig del av många råa grönsakers mikroflora. Vid spontan fermentering används dessa naturligt förekommande laktobacillerLactobacillus plantarum är en av de vanligare – för att utveckla en jäsningsprocess. Det går även att tillsätta vassla eller så kallad startkultur (med frystorkade bakterier) för att snabba på jäsningsprocessen. Grönsakerna måste dock vara råa, för vid värmebehandling dör mjölksyrabakterierna.

Vad händer då vid fermentering av grönsaker? Jo, laktobacillerna konsumerar grönsakernas sockerarter (kolhydrater) samtidigt som mjölksyra och ättiksyra bildas. Syrabildningen gör att pH-värdet sjunker från omkring 6,0 till 4,0. Under denna process försvinner andra och mer skadliga bakterier som inte tål den sura miljön. På så sätt förändras grönsakernas arom och konsistens samtidigt som deras hållbarhet ökar.

Fermenterade grönsaker har många fördelar. De kan betraktas som en form av probiotika, det vill säga livsmedel som innehåller aktiva bakterier med hälsofrämjande egenskaper. Vissa sorter av laktobaciller har nämligen visat sig ha positiva effekter på människans mag- och tarmflora. De anses mildra förstoppningsproblem, skydda mot sjukdomsframkallande bakterier i magtarmkanalen och ge näring åt tarmslemhinnan som är central för
kroppens näringsupptag. Vid fermentering reduceras också nitratinnehållet i grönsaker som rödbetor, spenat och kålrötter, vilket är positivt eftersom höga nitrathalter kan leda till bildandet av nitrosaminer som är cancerframkallande.

Jäsningsprocessen är dessutom positiv ur ett näringsperspektiv. Grönsakernas halt av vitamin C bevaras och fermenterade grönsaker verkar därtill positivt för lösligheten av järn. Vid måltider där fermenterade grönsaker ingår ökar järnupptaget. Något som kan vara bra att veta för vegetarianer och kvinnor i fertil ålder (två grupper som ibland lider av järnbrist).

Sist men inte minst vill jag säga något om miljöfördelarna med syrade grönsaker. Genom fermentering kan grönsaker – gärna lokalt och ekologiskt odlade – tas om hand på ännu ett sätt och konserveras för framtida konsumtion. Det kan bidra till minskat matsvinn och färre/kortare transporter. Lägg därtill att fermentering är en energisnål konserveringsmetod. Omfattningen av miljövinsten vid fermentering avgörs dock av valet av råvara. Kål och rotsaker är att föredra om man vill maximera fermenteringens ”klimatnytta”. Samma grönsaker är dessutom billiga att köpa eller odla!

Men hur fermenterar man grönsaker i praktiken? Mer om det i ett kommande inlägg!

 

The Boring Side, it’s NOT Swedish

Havredryck är gott och nyttigt, och kan dessutom vara ett klimatsmart alternativ till mjölk. Är drycken KRAV-märkt är det ju ytterligare ett plus. Därför känns det roligt att Oatlys ekologiska havredryck går att få tag på i en butik nära mitt hushåll.

Oatlys havredryck med en tråkig sida

Oatlys havredryck har en tråkig sida

Men vänta nu. På framsidan står det att drycken är svensk. Fast på The Boring Side (varför kallar man ingredienser, näringsvärde med mera för det och varför måste man vara rolig och skriva hurtiga texter på engelska?) kan man läsa att drycken tillverkas i Tyskland. Hmm. Kanske inget scoop, men en lite tråkig sida av en i övrigt väldigt bra produkt.

 

Den som är väldigt stark är inte alltid väldigt snäll

4 av 10 väljer ekologisk mat enligt en färsk undersökning gjord på uppdrag av Livmedelsföretagen. I studien konstateras – inte helt oväntat – att det är kvinnor och personer yngre än 40 år som driver konsumtionsutvecklingen i ekoriktning. Däremot är det lite mer förvånande att ungefär lika många låginkomsttagare som höginkomsttagare handlar ekologiska livsmedel.

Ökade kostnader anges ofta som en anledning till att inte kunna prioritera ekoprodukter. Ett påstående som denna studie alltså problematiserar på ett intressant sätt. Bland höginkomsttagare är det därtill 12 procent som säger att de aldrig köper ekologiskt, medan siffrorna för låg- och medelinkomsttagare är 9 respektive 3 procent. Trots stora resurser tycks alltså välbärgade hushåll vara mindre benägna att konsumera gröna livsmedel. Något som rimmar illa med devisen om att ”den som är väldigt stark också måste vara väldigt snäll” (ord som har tillskrivits både Pippi och Bamse). Heder åt alla de hushåll med knappa resurser som trots allt stöttar en hållbar livsmedelsproduktion!

Undersökningen visar också att två av tre svenskar väljer ett svenskt konventionellt odlat alternativ före importerade ekologiska livsmedel. Här framstår de som bor på landsbygden som mest benägna att välja svenska konventionella produkter framför importerade ekovaror.

Det senare resultatet kan ju låta som ett uttryck för aktiva och kloka konsumentval i en komplex värld. Att välja (mer eller mindre) närproducerade konventionella produkter framför importerade ekologiska är dock inte så välgrundat som många tycks tro. Så här skriver Naturskyddsföreningen om just denna fråga på sin hemsida: ”Svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer. Det slipper du bidra till när du köper ekologiskt. Du visar också att det finns en efterfrågan på ekologiskt, vilket kommer att leda till fler svenska ekojordbruk. För en bonde är det oftast mer lönsamt att satsa på ekologiskt, vilket kan rädda många svenska jordbruk som hotas av nedläggning.”

Så välj generellt ekologiskt och vegetariskt framför konventionellt närproducerat. Och tänk gärna på livsmedlets väg till butiken, men kom också ihåg att transporten från butiken till hushållet kan vara väl så miljöbelastande!