REKO-ringar på vattnet

Lokalproducerad mat går starkt just nu. Många besöker och handlar i gårdsbutiker eller letar medvetet efter lokala och regionala producenters varor i livsmedelsbutiken. Ännu ett uttryck för denna starka trend är de REKO-ringar som börjat etableras runt om i Sverige på senare tid. Idag uppmärksammar Sveriges Radio fenomenet i reportaget Köper direkt av lantbrukarna – utan kontroller.

En REKO-ring är ett sätt att koppla ihop producenter och konsumenter av mat. En bärande tanke är att kapa bort mellanleden i livsmedelskedjan och skapa en direkt kontakt mellan bonde och konsument. Kontakten upprättas genom grupper – som kallas just REKO-ringar – i sociala medier. Konsumenten förbokar de varor hen vill ha och sedan möts säljare och kund på en i förväg uppgjord utlämningsplats, till exempel en parkeringsplats (i Uppsala är det IKEAs parkering som gäller). Betalningen sker i förväg eller i samband med upphämtningen. En av REKO-ringarnas styrkor är också att de samlar flera lokala livsmedelsproducenter, vilket är tilltalande för kunden som slipper besöka och handla från ett flertal gårdsbutiker. Allt (nåja) samlas i en grupp och levereras på en och samma utlämningsplats.

Konceptet med REKO-ringar kommer från Finland. Där startade rörelsen 2013 och idag finns 180 REKO-ringar med en kvarts miljon medlemmar i vårt östra grannland. I Sverige är antalet ringar (än så länge) lite mer blygsamt. Ett 40-tal svenska REKO-ringar finns med på sajten REKO-ringar i Sverige.

Hållbara handlingar tycker att utvecklingen är spännande men har inte gått med i någon ring (ännu). De flesta (eller kanske alla) ringar är Facebook-baserade och om en inte är med där försvåras kontakten mellan producent och konsument. Ett frågetecken kring REKO-ringarna gäller dock livsmedelshygienen. Att lokalproducerade livsmedel säljs direkt av bönderna på en parkeringsplats behöver inte innebära undermålig hygien, men verksamheten måste vara helt säker. Att tumma på hygienen är ingen framkomlig väg, hur närproducerad varan än är. Dålig livsmedelshygien innebär nämligen hälsorisker, sämre kvalitet och förkortad hållbarhet. Som konsument är det också viktigt att vara medveten om att resan till utlämningsplatsen kan vara problematisk ur klimatsynpunkt. En biltur till möbeljättens parkering i utkanten av stan för att köpa några lokalproducerade kycklingar är ingen miljöbravad. Lägg därtill att det inte alltid är självklart att lokalt eller regionalt producerade livsmedel innebär lägsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Så fråga gärna ring-bönderna hur de arbetar med frågor som rör hygien och klimatpåverkan. Sådant måste de kunna svara tillfredsställande på för att REKO-ringen ska vara ett riktigt bra alternativ till livsmedelsbutiken.

Biffen 2016

2016 är och ska bli ett omställningens och handlingens år. Jag har redan berättat om mitt hushålls miljöambitioner vad gäller transporter. Utöver Bilen är Biffen, Bostaden, Börsen och Bloggen viktiga att beakta om man vill gå från misskötare till planetskötare. Min tanke var att skriva om målsättningarna för varje B redan i januari, men blogginläggen har tyvärr inte blivit så frekventa som planerat. Hög tid att säga något om Biffen – det vill säga maten – för år 2016.

Mat och hållbar utveckling hänger intimt samman. Av de växthusgaser som påverkar klimatet kommer 25-30 procent från produktionen av livsmedel. Lägg till detta frågor om biologiska mångfald, den svenska landsbygdens överlevnad, djurens välfärd och människors hälsa. Det finns med andra ord all anledning att se över och förändra hushållets mat- och måltidsbeteenden. Så här gör jag innevarande år:

  • Äter mindre kött. Max 10 kg kött (fläsk, nöt, lamm, fågel och vilt) och 10 kg fisk och skaldjur. Denna kött- och fiskbudget följer jag upp i en särskild logg.
  • Äter bättre kött. Jag prioriterar fågel och vilt med lägre klimatpåverkan, ekologiskt kött och naturbeteskött som innebär högre välfärd för djuren och positiva värden för landskap och biologisk mångfald. När jag äter fisk och skaldjur ska de vara hållbart fångade eller odlade, det vill säga MSC- eller ASC-märkta.
  • Fortsätter att utmana mig själv att laga ny, spännande vegetarisk mat.
  • Minskar matsvinnet genom planerade inköp, bättre livsmedelshygien och livsmedelsförvaring, genomgång av de livsmedel som redan finns i kyl, frys och skafferier samt tillagning av kreativa restmåltider och matlådor.

Så räddar du helgmaten

Julhelgen är över och i många hem finns det gott om matrester kvar från högtiden. Därför vill jag puffa för de resttips SVT:s Plus och Go’kväll har samlat under rubriken ”Så räddar du maten”. Matlagningsinspiration finns även i Go’kvälls receptsamling #Restfest. Och den vetgirige uppskattar kanske Plus artiklar om matsvinn.

Med önskan om en god och hållbar fortsättning på helgerna!

Spännande matsvinnsinitiativ och tips inför rötmånaden

Under den senaste tiden har det rapporterats om ett par intressanta initiativ för att minska matsvinnet. Först ut var nyheten att Stockholms Stadsmission öppnar Nordens första Social supermarket till hösten i samarbete med Axfood. Social supermarket är en matbutik som hjälper människor i ekonomisk utsatthet samtidigt som butiken tar tillvara på och säljer livsmedel som annars skulle bli avfall. Den andra nyheten är att Coop till hösten börjar sälja frukt och grönsaker som annars skulle ha sorterats ut till reducerat pris i utvalda butiker. Coop ska samtidigt informera sina kunder om hur ”riktiga” frukter och grönsaker faktiskt ser ut och vad man som konsument kan göra för att minska svinnet. Två lovvärda satsningar som ska bli spännande att följa.

Apropå matsvinn. Ännu är det ett tag till den så kallade rötmånaden, av tradition en månadslång period från slutet av juli och några veckor in i augusti. Månaden kallas rötmånad eftersom hög värme och luftfuktighet ger gynnsamma förutsättningar för bakterietillväxt i matvaror. Den traditionella rötmånadens koppling till vissa datum kan väl diskuteras ur vetenskaplig synvinkel, men att väderförhållandena påverkar livsmedels hållbarhet kan nog anses vara belagt. Ja, under den varmaste årstiden blir frågan om matens hållbarhet extra brännande.

Men istället för att komma med färdiga uppslag om hur man kan möta denna utmaning tänkte jag fråga bloggens läsare: Vad gör ditt hushåll för att minska matsvinnet i sommarvärmen? Vilka åtgärder skulle du rekommendera för den som vill undvika onödigt livsmedelsslöseri under just denna årstid?

Islossning i frysen

Vår frys har bett om avfrostning en tid. När lådorna riktigt kärvar i facken går det inte längre att förtränga det stundande projektet. Vi och väderleken har dock gått om varandra de senaste veckorna. När det har varit riktigt kallt ute har det inte varit läge för avfrostning inne, och när projektet verkat möjligt har blidvädret slagit till.

I morse öppnade sig så ett fönster – eller snarare dörren till frysen – på allvar. Termometern visade -7 °C (visst det får gärna vara -20 °C men ändå) och planen var en studiedag hemma. En hel del isdunsar och dripp-droppande senare är nu frysen avfrostad. Märkvärdigt så mycket vatten det kan rinna ur ett halvskåp. Bra för elförbrukningen och livsmedelsförvaringen att ha det gjort. Strax dags att slå på frysen, för att så småningom flytta in frysvarorna från balkongen igen.

Islossning i frysen

Före, under och efter islossningen i frysen.

Många (köks)bäckar små

Sedan ett par månader tillbaka ingår jag i företaget ELIQ:s bloggpanel. ELIQ är en oberoende aktör som säljer smarta elmätare till vanliga hushåll. Vi som deltar i bloggpanelen testar och diskuterar deras ELIQ Energy Online-system, men skriver också allmänt om energisparande åtgärder i hushållet.

Just nu har vi börjat diskutera olika åtgärder som man kan vidta för att minska elförbrukningen i köket. Nedan följer mitt första inlägg på temat, en lista på åtgärder som är långt ifrån uttömmande men som kanske ändå kan inspirera någon.

————-

Jag och min fru bor i en hyresrätt i Uppsala. Då vi är hyresgäster är det inte aktuellt att fundera över om vår kyl/frys ska ersättas av en nyare för att minska på energiförbrukningen, och eftersom vår lägenhet inte har diskmaskin är vi hänvisade till handdisk. I övrigt har vi nog den eldrivna maskinpark som många hushåll har: mikrovågsugn, vattenkokare, kaffebryggare, stavmixer, brödrost, hushållsassistent etcetera.

Mot bakgrund av det ovan sagda kommer det här inlägget inte att lyfta några stora grepp (som att byta ut kyl och frys) utan snarare att inriktas på en rad ”små” åtgärder som tillsammans ändå kan göra skillnad för elförbrukningen. Jag slänger fram dem i punktform, utan inbördes rangordning:

  • Se till att ha rätt temperatur i kyl och frys, +4-5 °C i kylen och -18 °C i frysen.
  • Frosta av frysen minst en gång varje år, eftersom isbildning försämrar frysens kapacitet och ökar elförbrukningen. Passa på att göra avfrostningen någon kall dag vintertid, då frysvarorna enkelt kan förvars utomhus under tiden.
  • Koka alltid upp vatten med vattenkokare, det går snabbare och är mycket mer energieffektivt än att koka upp vatten på spisen.
  • Lägg locket på grytor och kastruller. Undantaget från denna huvudregel är kokning av pasta, ägg och såser.
  • Koka bara upp det vatten du verkligen behöver. Sluta häll ut halvfulla te- och kaffekannor, eller gör iste eller iskaffe på det som blivit över.
  • Se till att mat som ska kyl- eller frysförvaras är ordentligt avsvalnad innan den hamnar i kyl och frys. Ljummen mat sabbar klimatet i kyl- och frysskåp, vilket innebär ökad energiåtgång och sämre livsmedelshygien. Ett tips är att ställa ut mat för avsvalning utomhus vintertid. Då går avsvalningen fortare, vilket är väldigt bra ur livsmedelshygienisk synpunkt.
  • Fyll frysen, då drar den mindre el än när den är halvfull.
  • Tina upp frysta matvaror i kylskåpet. Det går förvisso långsammare än i rumstemperatur, men är ofta bra för att bibehålla kvaliteten på matvarorna och minskar också energiåtgången i kylskåpet.
  • Ugnen slukar energi när den står på, så använd den effektivt och låt den inte stå på i onödan.
  • Varmhåll inte maten i onödan, eftersom det både slösar energi och försämrar matens näringsinnehåll (bland annat så förstörs C-vitamin snabbt vid varmhållning).
  • Handdiska inte under rinnande vatten. Använd diskbalja istället!

Det finns givetvis många fler små (och stora) åtgärder som kan spara energi i köket i vardagen. Fyll gärna på med energismarta kökstips i kommentarsfältet!

Spola matsvinnet

Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck i avloppet varje år, med andra ord cirka 26 kilo per svensk. Siffrorna kommer från en nyligen publicerad studie genomförd av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Undersökningen visar också att det vanligaste skälet till att maten eller drycken hälls ut är att den blivit över från en måltid. Andra skäl är att livsmedlet blivit gammalt eller att bäst före-dag passerats. 

Vad är det då som hamnar i avloppet? Undersökningen presenterar följande lista:

Kaffe/te 38 procent
Mejeriprodukter 25 procent
Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl) 11 procent
Fast avfall som ris, pasta, flingor 10 procent
Sås och soppa 10 procent
Sött (glass, sylt mm) 2 procent
Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure) 4 procent 

När jag läser listan konstaterar jag hur väl den första punkten stämmer med mitt hushåll. Det är snarare regel än undantag att vi brygger fler koppar kaffe eller te än vi verkligen behöver. Något som är ett dubbelt resursslöseri, då det går åt mer kaffebönor och teblad än nöden kräver samtidigt som vi hettar upp vatten helt i onödan.

När det kommer till mejeriprodukterna så tycker jag faktiskt att vi har blivit allt bättre på att titta, lukta och smaka på livsmedlen istället för att vara missriktat fixerade vid bäst före-dag (som ju är något annat än sista förbrukningsdag). Och mat som blir över försöker vi också ta hand om genom att äta rester och skapa (mer eller mindre kreativa) matlådor. Fast när det gäller matrester som varit i kylen eller frysen och sedan hettats upp en andra gång är vi lite mer försiktiga. Vi är extra uppmärksamma på kvaliteten om inte allt konsumeras direkt vid det andra tillfället och fryser aldrig om maten. Matsvinnet ska minska, men inte på bekostnad av livsmedelshygienen.

Allt du (inte) vill veta om plast

Igår släppte Naturskyddsföreningen rapporten Allt du (inte) vill veta om plast. Rapporten förefaller både intressant och balanserad, fast jag kan inte leverera någon regelrätt recension då jag endast hunnit skumma den åtta sidor långa sammanfattningen.

Naturskyddsföreningen står knappast för plastkramande, men är samtidigt inte så kategorisk att den hävdar att all plast ska rensas bort utan urskiljning. Klokt eftersom plast är ett praktiskt och bra material i många sammanhang. Fast det beror givetvis på vilken plast det handlar om. Därför är det lätt att stödja Naturskyddsföreningens krav på tydligare innehållsförteckningar för plaster och förbud mot en rad farliga ämnen – bland annat ftalater och bisfenoler – eller misstänkt farliga ämnen i olika plaster.

Som i så många fall gäller det alltså att inte kasta ut barnet med badvattnet. För att ta ett exempel. Plast har revolutionerat livsmedelsförvaringen och radikalt förbättrat möjligheterna till en god livsmedelshygien. Sedan är det en annan sak att en del – eller många – av de plaster som kommit att användas för detta ändamål innehåller ämnen som visat sig mindre lämpliga. Fast den senare risken ska givetvis vägas mot den förra. Man kan ju faktiskt fara väldigt illa av undermålig livsmedelsförvaring också.

Det gäller alltså att hålla två tankar i huvudet samtidigt, förmå se plastens fördelar på samma gång som kraven på plasten måste höjas och vissa ämnen i plaster förbjudas. Här tänker jag även på den plastbantning som pågår i många hushåll. Det är alldeles utmärkt att sluta köpa eller fasa ut plaster som innehåller farliga ämnen. I vissa fall får jag dock intrycket att det är all plast som ska bekämpas. En sådan onyanserad hållning kan bland annat leda till ett onödigt resursslöseri, där plast som redan är producerad inte kommer till användning utifrån beslut som kanske grundar sig mer på ryktesspridning om risker och känslomässiga reaktioner än på saklig information. Men visst, i de fall man är osäker på om ett material är säkert att använda är försiktighetsprincipen att bra alternativ.

För den som är i färd med att köpa plast ger Naturskyddsföreningen följande vägledning: Leta efter nya produkter tillverkade inom EU, eftersom lagstiftningen inom unionen är strängare än på andra håll. Nya plastprodukter är också oftast bättre än äldre då lagstiftningen skärpts på senare år. Om du vill orientera sig bland plastprodukterna där hemma kan jag rekommendera Wikipedias artikel om plastklassningskoder eller en användbar guide över plastsymboler och återvinningsmärken.

 

 

 

Recension Bee’s Wrap

Bee's Wrap logga

Bee’s Wrap logga

För ett par månader sedan beställde jag Bee’s Wrap, ett vad det verkade smart och lite mer miljövänligt alternativ till plastfolie. Nu har jag hunnit använda produkten ett tag och tänkte berätta om den i ord och bild.

Bee's Wrap ark i olika storlekar

Bee’s Wrap-ark i olika storlekar

Bee’s Wrap finns i olika dimensioner och genom Bucks and Spurs köpte jag ett set med ett ark i varje storlek (S/M/L). Jag har för mig att de tre arken kostade 175 kr och idag tar butiken 190 kr för samma paket. Det är dyra grejer och en kostnad som kan vara svår att motivera i jämförelse med den betydligt billigare plastfolien. Här får en längre tids användning visa om en återanvändningsbar produkt ändå kan bli prisvärd i längden eller om det handlar om en kostnad som konsumenten får ta för att bidra till en mer hållbar utveckling.

Att ha olika storlekar på arken har visat sig väldigt bra. Det är ju en sak att täcka kortänden av en gurka och en annan sak att slå in ett halvt vitkålshuvud.

Inslagen gurka

Gurka inslagen i minsta Bee’s Wrap-arket

Delat vitkålshuvud

Delat vitkålshuvud före förvaring i Bee’s Wraps största ark

Det har även varit smidigt att täcka tallrikar och skålar med hjälp av arken. Jag har dock undvikit att använda produkten i direkt kontakt med mat som kan ge smak, som till exempel tsatsiki och starka ostar. Jag har också följt tillverkarens råd om att inte förvara rått kött i arken.

Hur är det då att få arken på plats? Och sitter de fast sedan? Här håller produkten vad tillverkaren lovar. Det är bara att slå in livsmedlet eller täcka en skål och sedan värma arken med händerna så att materialet får den form man önskar. Hittills har arken också stannat på plats och därtill återgått till ursprungsformen efter rengöring och torkning.

Täckt bunke

Bunke täckt med ett ark av Bee’s Wrap

Arken har varit väldigt lätta att rengöra och torka. Det har räckt att skölja av dem i kallt vatten eller diska dem varsamt med vanligt diskmedel och fingervarmt vatten. Sedan har arken fått torka i diskstället eller upphängda i en nypa intill. När arken inte använts har de förvarats torrt och mörkt i en låda, ovanpå förpackningen med plastfolie – som en påminnelse om att det finns ett mer hållbart alternativ till hands. Första gången jag skulle lägga undan arken var jag dock på väg att samla dem i en plastpåse. (O)vanans makt är stor!

Bee's Wrap på tork

Bee’s Wrap på tork

Enligt tillverkaren är Bee’s Wrap-arken miljövänliga, gjorda av ekologisk bomullsmuslin (en tunn bomullsväv), bivax, jojobaolja och kåda. Hur produktens miljöbelastning faktiskt ser ut kan jag inte avgöra i alla detaljer, men jag sätter ett litet frågetecken i kanten eftersom det rör sig om ett material av bomull. Att bomullen är ekologisk är givetvis ett stort plus (eftersom jordbrukskemikalier för gödning och insektsbekämpning inte används), men bomull är ändå en väldigt törstig gröda som kräver stora mängder vatten. Något jag inte heller kan bedöma är bivaxets och jojobaoljans påstådda antibakteriella egenskaper. Arken har hur som helst förefallit fräscha och hygieniska så här långt.

Bee’s Wrap finns bland annat att köpa genom Bucks and Spurs, Lapland Eco Store och VitaVera.

Tvätta händerna

Pumptvål och handsprit

Pumptvål och handsprit + en handduk avsedd för tvättade händer – svårare än så behöver det inte vara att skapa förutsättningar för god handhygien i köket!

I början av min utbildning sammanfattade en av våra lärare de fem viktigaste råden för kökshygien med följande ord: ”Tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna.” Börjar det bli tjatigt?! Antar det, men bakom den repetitiva lustigheten ligger mycket klokskap. Och som blivande hem- och konsumentkunskapslärare tänker jag nu ta chansen att vara basalt och lite präktigt undervisande. För handtvätt är viktigt – både för din egen och andras hälsa (och så i förlängningen även för en hållbar utveckling).

De allra flesta vet att man ska tvätta händerna före matlagning, men det är ändå lätt att glömma eller prioritera ned handtvätten i vardagen. Det är också vanligt att händerna tvättas på fel sätt eller på fel plats.

När händerna tvättas ska det göras ordentligt, alltså inte bara handflatan utan även baksidan av händerna, mellan fingrarna, kring naglarna och upp över handlederna. Det är också viktigt att skölja av händerna ordentligt i ljummet vatten så att smuts och mikroorganismer verkligen försvinner. Därefter torkas händerna lämpligen på en torr och ren handduk som bara är avsedd för handtvätt. Behöver jag säga att händer inte ska torkas på diskhandduken!? Att ha tvål i en pumpflaska placerad på diskbänken är både smidigt och hygieniskt. Handsprit är dessutom ett bra komplement till tvål och vatten.

Om handtvätten ska bli väl genomförd behöver den få ta en liten stund. I många förskolor och skolor sjunger man en särskild sång för att markera den tid handtvätten ska få ta. Du väljer själv om du sjunger, men ibland säger man att det bör ta minst lika lång tid att tvätta händerna som att sjunga Blinka lilla stjärna.

Det är i köket händerna ska tvättas före det att livsmedel hanteras. Att gå in på toaletten och tvätta händerna medför onödiga hygieniska risker. På toaletten finns det nämligen bakterier från tarmkanalen som kan sprids till köket via händer som tar i kontaminerade kranar, handdukar och dörrhandtag.

I många fall behöver händerna tvättas även under matlagningens gång. Efter kontakt med rått kött eller råa och kanske jordiga grönsaker och frukter är det till exempel bra om händerna tvättas. Likaså om händerna kommer i kontakt med förpackningar som kanske inte är helt rena. Samtidigt ska handtvätten givetvis inte bli så rigorös att matlagningen blir praktiskt ogenomförbar. Använd tvål och sunt förnuft!

Förresten – visste du att handtvätten har en egen dag?! Global Handwashing Day uppmärksammas den 15 oktober varje år.