Matavfall och matsvinn

Läser i UNT att Mer matavfall ska bli biogas när Uppsala Vatten bygger ut biogasanläggningen på Kungsängens gård. Det är utmärkt att biogasanläggningen anpassas för att kunna ta emot mer matavfall och producera 25 procent mer biogas än idag. Ambitionen att öka Uppsalabornas insamling, att fler hushåll börjar sortera sitt matavfall eller blir ännu duktigare i sitt sorterande, är också bra.

På samma gång är det viktigt att minnas att mycket mat slängs i onödan. Matsvinn innebär att maten hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Och det är ett stort resursslöseri när livsmedel och färdiglagad mat kastas utan egentlig anledning. Här kan många hushåll göra en viktig miljöinsats och spara sköna slantar. Ja, bara genom att ha rätt temperatur i kyl- och frysskåp (+4-5 °C respektive -18 °C), ta hand om rester på ett bra sätt (kyla ner snabbt och sedan förvara kallt) och hålla koll på skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag kommer man långt.

Om du behöver mer inspiration för att sluta slänga mat i onödan, se den här filmen:

 

 

Många (köks)bäckar små

Sedan ett par månader tillbaka ingår jag i företaget ELIQ:s bloggpanel. ELIQ är en oberoende aktör som säljer smarta elmätare till vanliga hushåll. Vi som deltar i bloggpanelen testar och diskuterar deras ELIQ Energy Online-system, men skriver också allmänt om energisparande åtgärder i hushållet.

Just nu har vi börjat diskutera olika åtgärder som man kan vidta för att minska elförbrukningen i köket. Nedan följer mitt första inlägg på temat, en lista på åtgärder som är långt ifrån uttömmande men som kanske ändå kan inspirera någon.

————-

Jag och min fru bor i en hyresrätt i Uppsala. Då vi är hyresgäster är det inte aktuellt att fundera över om vår kyl/frys ska ersättas av en nyare för att minska på energiförbrukningen, och eftersom vår lägenhet inte har diskmaskin är vi hänvisade till handdisk. I övrigt har vi nog den eldrivna maskinpark som många hushåll har: mikrovågsugn, vattenkokare, kaffebryggare, stavmixer, brödrost, hushållsassistent etcetera.

Mot bakgrund av det ovan sagda kommer det här inlägget inte att lyfta några stora grepp (som att byta ut kyl och frys) utan snarare att inriktas på en rad ”små” åtgärder som tillsammans ändå kan göra skillnad för elförbrukningen. Jag slänger fram dem i punktform, utan inbördes rangordning:

  • Se till att ha rätt temperatur i kyl och frys, +4-5 °C i kylen och -18 °C i frysen.
  • Frosta av frysen minst en gång varje år, eftersom isbildning försämrar frysens kapacitet och ökar elförbrukningen. Passa på att göra avfrostningen någon kall dag vintertid, då frysvarorna enkelt kan förvars utomhus under tiden.
  • Koka alltid upp vatten med vattenkokare, det går snabbare och är mycket mer energieffektivt än att koka upp vatten på spisen.
  • Lägg locket på grytor och kastruller. Undantaget från denna huvudregel är kokning av pasta, ägg och såser.
  • Koka bara upp det vatten du verkligen behöver. Sluta häll ut halvfulla te- och kaffekannor, eller gör iste eller iskaffe på det som blivit över.
  • Se till att mat som ska kyl- eller frysförvaras är ordentligt avsvalnad innan den hamnar i kyl och frys. Ljummen mat sabbar klimatet i kyl- och frysskåp, vilket innebär ökad energiåtgång och sämre livsmedelshygien. Ett tips är att ställa ut mat för avsvalning utomhus vintertid. Då går avsvalningen fortare, vilket är väldigt bra ur livsmedelshygienisk synpunkt.
  • Fyll frysen, då drar den mindre el än när den är halvfull.
  • Tina upp frysta matvaror i kylskåpet. Det går förvisso långsammare än i rumstemperatur, men är ofta bra för att bibehålla kvaliteten på matvarorna och minskar också energiåtgången i kylskåpet.
  • Ugnen slukar energi när den står på, så använd den effektivt och låt den inte stå på i onödan.
  • Varmhåll inte maten i onödan, eftersom det både slösar energi och försämrar matens näringsinnehåll (bland annat så förstörs C-vitamin snabbt vid varmhållning).
  • Handdiska inte under rinnande vatten. Använd diskbalja istället!

Det finns givetvis många fler små (och stora) åtgärder som kan spara energi i köket i vardagen. Fyll gärna på med energismarta kökstips i kommentarsfältet!

Brödet som kom in från kylan

”Ge oss i dag det bröd vi behöver” heter det i den (numera inte så) nya ekumeniska översättningen av Herrens bön/Vår Fader. Men hur förvarar man bäst det fysiska bröd många av oss både behöver och njuter av i vardagen?

Jag har i flera sammanhang stött på missuppfattningen att mjukt bröd ska förvaras i kylskåp. Faktum är istället att mjukt bröd blir torrt och smuligt av kylförvaring. Kvalitetsförsämringen går som snabbast vid cirka 4 ºC. Förvara därför mjukt bröd i plastpåse i rumstemperatur, gärna skyddat från ljus.

Mjukt bröd går bra att frysa. Fast frysning innebär vissa kvalitetsförsämringar och att brödet måste passera den minst lämpliga förvaringstemperaturen vid två tillfällen. Bröd som kommer att konsumeras inom de närmaste 2-3 dygnen bör alltså behållas i rumstemperatur. Frys bara in bröd som ska förvaras längre än så.

Hårt bröd förvaras torrt, mörkt och svalt (alltså inte heller det i kylskåpstemperatur).

Lär känna ditt kylskåp

Kylskåp kan vara konstruerade på lite olika sätt och skåpets utformning påverkar dess egenskaper, bland annat var man kan förvänta sig den lägsta temperaturen.

Äldre kylskåp har ofta ett kylelement (i form av ett liggande U) högst upp i skåpet. I sådana kylskåp är det vanligen kallast längst in på det översta hyllplanet. Idag har de flesta kylskåp istället en kylplatta i ryggen. Denna konstruktion gör att den lägsta temperaturen ofta återfinns längst in i mitten av kylskåpet eller i närheten av kylplattans nedre ände. Eftersom kall luft sjunker är det i stället som varmast på översta hyllan i dessa kylskåp. Här kan den som är van vid äldre kylskåp alltså behöva lära om. I det fall kylskåpet är utrustat med dynamisk kyla – med fläkt eller inblåsning av kall luft – kan dock andra förhållanden gälla. Och olika tillverkare framhåller ibland att kylskåpsmodeller utformats för att hålla exakt samma temperatur i hela skåpet. Dylika kylskåp kan ha sina fördelar, men man kan samtidigt ifrågasätta om detta alltid är bäst ur förvaringssynpunkt. Måttliga temperaturdifferenser mellan olika delar av kylskåpet kan nämligen vara funktionellt när olika livsmedel ska förvaras bakom samma kylskåpsdörr.

Temperaturen kan med andra ord variera mellan olika delar av ett kylskåp. Därför är det bra att lära känna sitt kylskåp och utnyttja eventuella temperaturskillnader för optimal förvaring av livsmedel. Mät med jämna mellanrum temperaturen i olika delar av kylskåpet. Ett tips är att avläsa temperaturen på morgonen då kylskåpet varit stängt hela natten. Flytta termometern mellan olika punkter i skåpet, som högst upp längst in, i mitten längst ut, grönsakslådan, dörren o.s.v. Notera termometerns placering och de uppmätta värdena på ett papper, och reglera vid behov kylskåpets inställningar.

Enligt Livsmedelsverket är 4-5 ºC en lämplig medeltemperatur i kylskåpet hos konsumenter. En låg temperatur är bra då bakterier, jästsvampar och mögel växer långsammare. Det gör att kvaliteten hos livsmedlen bibehålls och att hållbarheten ökar. En del livsmedel – som till exempel tomat, gurka, banan och ananas – är dock känsliga för alltför kall förvaring. Många livsmedel kan emellertid förvaras i temperaturer strax över 0 ºC, med ännu längre hållbarhet som följd. Samtidigt ökar energiåtgången, vilket gör att Energimyndighetens rekommendation för kylskåp också är just 5 ºC.

Mer om optimal förvaring av livsmedel en annan gång.