Svenskt griskött – från kris till ljusnande framtid

Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!

Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.

 

 

Framtidens proteinkällor!?

I klimatfrågans kölvatten lyfts allt oftare frågan om nya alternativa och mer klimatsmarta proteinkällor. Hållbara handlingar har redan tidigare uppmärksammat matflugan med insekter och larver på framtidens menyer. Dessa källor till fullvärdigt protein är förvisso inte något nytt för 80 procent av världens befolkning, men i vår kulturkrets framstår gräshoppor och mjölmaskar fortfarande som något kittlande för de allra flesta.

I dagens Gomorron Sverige berättar kostvetaren Ellen Gellerbrant intressant och inspirerande om den nya matflugans möjligheter och hinder. Framtidens mat!? Döm själv, men minns också att Gellerbrant finns med i kretsen kring Hakuna Mat – vilket konstigt nog inte framgår i inslaget – som gärna vill göra pengar på att surra om och sedan sälja krypen. Inslaget hittar du här: Gomorron Sverige Äta insekter

 

Antibiotikaresistens och hushållets handlingar

Just nu samlas forskare och beslutsfattare till ett internationellt möte – Uppsala Health Summit – i den eviga ungdomens stad, för att diskutera hur WHO:s nya globala handlingsplan mot antibiotikaresistens ska förverkligas. Antibiotikaresistens gör att vanliga infektioner blir svåra eller omöjliga att behandla. Idag berättar samtidigt P1:s Vetandets värld om att läkemedelsindustrin i Indien bidrar till resistensproblematiken genom att dumpa medicinrester i naturen. Överförskrivning av antibiotika i sjukvården och slentrianmässig användning av antibiotika i djuruppfödningen bidrar också till problemet. Men problem är nog ett för svagt ord. Varje år dör minst 58 000 indiska barn på grund av antibiotikaresistenta bakterier.

Varför lyfter jag denna fråga på en blogg som utgår från vardagen i hushållet och livet som konsument i vår tid? Jo, jag tänker att varje hushåll faktiskt kan bidra en aning till att stoppa den mycket farliga utveckling som en växande antibiotikaresistens innebär. Du och jag kan göra det genom att inte begära antibiotikaförskrivningar av sjukvården i lägen då det egentligen inte behövs. Vi kan även börja fråga efter läkemedelsföretagens miljöarbete när vi hämtar ut medicin på apoteket, eller varför inte vända oss direkt till företagen med våra frågor. Med tanke på att läkemedel med samma aktiva substanser marknadsförs under olika företags logotyper borde hänsyn till miljön kunna vara en mer differentierande faktor vid läkemedelsförsäljning än det är idag.

Som hushåll bör vi också prioritera svenskt kött framför importerat, eftersom svensk djuruppfödning är betydligt mer restriktiv på just denna punkt. Antibiotika i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige år 1986 och inom EU år 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten. Fast till skillnad från i Sverige är det fortfarande vanligt inom EU med antibiotikamedicinering av hela djurgrupper i förebyggande hälsosyfte. Något som driver på resistensproblematiken. För den som vill veta mer om djuruppfödning och antibiotikaanvändning rekommenderas DN-Debattartikeln Vårt val av importkött avgör om vi ska klara resistenshot från juni 2014, författad av Sten-Olof Dimander, doktor i veterinärmedicin och Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, infektionssjukdomar, Uppsala universitet.

 

Minskad och förändrad köttkonsumtion #3

Enligt färska siffror som Jordbruksverket och Livsmedelsverket tagit fram åt DN så har svenskens köttkonsumtion ökat från 50,9 kg/år till 88,2 kg/år från 1950 till 2013. Det är en ökning med ungefär 73 procent på sex decennier. Den mest markanta ökningen har skett under de senaste två decennierna, från 60,1 kg/år 1990 till dagens rekordnivå.

Men det går faktiskt att bryta utvecklingen. Sedan nyår har jag som ambition att både minska och förändra min köttkonsumtion. Och jag är faktiskt på god väg att nå mitt mål, att halvera konsumtionen och äta max 25 kött inklusive fisk under året. För under första kvartalet 2014 åt jag inte mer än ungefär 4,3 kg kött, varav cirka 2,8 kg var fisk och skaldjur. Om jag kan hålla denna konsumtionsnivå handlar det om si sådär 17 kg kött under 2014.

Att minska på köttkonsumtionen har hittills inte känts som någon större uppoffring. Däremot upplever jag det ibland som lite svårt att välja eller få tag på kött som är så bra som möjligt både ur miljöperspektiv och djuretisk synvinkel. Köttguiden är förvisso en väldigt bra hjälp när mina kunskapsluckor blir för påtagliga. Men det händer också att jag av gammal vana inte reflekterar aktivt över det kött som jag köper i butik eller beställer vid restaurangbesök. Här återstår det alltså en hel del att göra under resten av året (och livet). Lägg därtill att jag paradoxalt nog behöver öka min konsumtion av fisk och skaldjur. Om jag ska nå upp till de svenska kostrådens rekommendation om att äta fisk 2-3 gånger i veckan behöver jag bli ännu bättre på att prioritera vilket kött jag äter. Men det får bli något jag jobbar med efter påsk. Än så länge gäller Stora fastan.

Fläskiga trender

Om man över huvud taget ska äta kött är det viktigt att fundera över vilka döda djur man stoppar i munnen. Idag berättar DN den positiva nyheten att försäljningen av KRAV-märkt fläskkött har ökat så kraftigt att efterfrågan är större än tillgången på vissa produkter. Detta trendbrott är ett av flera konkreta tecken på att ekologisk mat säljer bättre och bättre. Men samtidigt verkar det som att det pågår flera parallella köttrender. När en grupp hushåll prioriterar KRAV-märkt griskött i större utsträckning, handlar andra billigt importerat fläsk som aldrig förr och drar så undan mattan för den konventionella svenska grisuppfödningen. En tredje växande grupp är de personer och hushåll som väljer bort kött helt. Enligt en undersökning gjord på beställning av Djurens rätt är var tionde svensk idag vegetarian. Mat – inte minst till kött – engagerar, fast uppenbarligen på olika sätt.

På KRAVs hemsida kan den som vill läsa mer om hur ekologiskt griskött produceras.