Förslag till uppdaterade kostråd

Idag har Livsmedelsverket presenterat sitt förslag till uppdaterade kostråd. Huvudbudskapet till befolkningen är att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig varje dag. Förslaget genomsyras av en strävan efter helhet och balans, och Livsmedelsverket försöker också väga in miljöhänsyn på ett tydligare sätt än tidigare. En ändrad livsmedelskonsumtion i riktning mot en större andel vegetabilier innebär vinster för hälsa, miljö och ekonomi (både hushålls- och samhällsekonomin). Hållbar utveckling med andra ord.

Förslaget till nya kostråd har fått stort utrymme i medierna. Här är ett axplock: Livsmedelsverket ger nya kostråd (SR), Nya kostråd: Minska på köttet och ät miljövänligt (SVT), Livsmedelsverkets nya miljöanpassade kostråd: Ät mer grönsaker och mindre kött (SvD), Nya råden: Mer bönor och motion (GP).

Det förslag till nya kostråd som presenterats idag grundas på de Nordiska näringsrekommendationerna, som i sin tur bygger på den senaste forskningen om mat och hälsa. Livsmedelsverkets förslag går nu ut på en remissrunda och ska även testas i fokusgrupper med konsumenter. De nya kostråden spikas slutligen någon gång under våren 2015.

Här följer en sammanfattning av Livsmedelsverkets förslag till kostråd:
• Ät lagom mycket.
• Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet.
• Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök.
• Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa.
• Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt.
• Välj fullkorn i stället för vitt mjöl.
• Välj magra, osötade mejeriprodukter.
• Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och Nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
• Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk.
• Minska på saltet, men använd joderat salt.

Livsmedelsverket har även nyligen kommit med råd om bra mat för vegetarianer. Ett tips för den som vill öka andelen vegetarisk mat på tallriken men undrar över kostens näringsinnehåll.

En grönare och mer hälsosam månadsmeny

I dagens DN.Lördag återfinns tre uppslag om en middagsmeny för en månad utformad utifrån vetenskapligt baserade kostråd. Här får läsaren bland annat möta en barnfamilj som testar och utvärderar en av de fyra veckomenyerna.

De fem grundläggande kostråd som ligger till grund för menyerna handlar om att konsumera sparsamt med rött kött (max 500 gram/vecka), äta fisk två till tre gånger varje vecka, se till att få i sig 500 gram frukt och grönsaker om dagen, välja fullkorn och att använda rätt fett (omättat och fleromättat istället för mättat fett). Rekommendationerna tangerar de fem kostråd som Livsmedelsverket brukar framhålla, tillsammans med verkets råd om rött kött och chark. Inriktningen på dessa råd innebär inte bara hälsovinster utan även steg i riktning mot en mer hållbar livsmedelskonsumtion. För en ökad andel vegetarisk mat på tallriken är en enkel men viktig åtgärd för såväl hälsa som miljö.

Det intressanta med artikeln är dock inte råden i sig utan försöket att göra konkret och användbar vardag av dem. Kunskapen om Livsmedelsverkets kostråd varierar och bland dem som känner till kostråden kunde efterlevnaden i många fall vara betydligt bättre (gäller även undertecknad). En av orsakerna till det senare är sannolikt att man vet vad man borde äta men inte riktigt hur det ska göras i praktiken. Därför är det positivt att den stora morgontidningen bjuder sina läsare på just en månadsmeny utifrån kostråden. Att artikeln dessutom innehåller fem konkreta tips för att få barn att äta gör inte saken sämre.

För den som vill fördjupa sig ytterligare om hur kostråden kan konkretiseras i vardagen rekommenderas rapporten De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel. I slutet av rapporten återfinns förslag till fullständiga menyer för fyra veckor.

Minskad och förändrad köttkonsumtion #4

Den som har följt Hållbara handlingar ett tag vet att 2014 är året då jag försöker minska och förändra min köttkonsumtion. Målet är att äta max 25 kg kött under året (fisk inkluderat), vilket motsvarar ungefär 500 gram (alltså 3-4 portioner) kött per vecka. En ganska tuff målsättning eftersom jag också vill beakta de svenska kostrådens rekommendation om att äta fisk 2-3 gånger i veckan.

Hur går det då med dessa ambitioner? Handen på hjärtat så har väl utvecklingen varit blandad, för att inte säga negativ, sedan i våras. I början av april skrev jag optimistiskt om utsikterna att greja målet. Vid en delsummering inför årets sista två månaderna kan jag emellertid konstatera att min konsumtion redan är upp i nästan 26 kilo kött. Det känns givetvis ganska nedslående att årsmålet passerades redan i slutet av oktober. Nu blir uppgiften istället att arbeta för att inte släppa taget om den strävan som i grunden ändå är positiv och riktig.

När jag blickar bakåt och försöker förstå vad och när vårens positiva trend kom av sig ser jag ett ganska tydligt mönster. Det har varit relativt enkelt att ta kontroll över de måltider jag äter i hemmet och här öka andelen vegetarisk mat. Hade det bara varit för vardagsmaten hemma så hade nog årsmålet varit inom räckhåll. Men på resande fot, vid restaurangbesök och som gäst i andras hem har det av naturliga skäl varit lite svårare att styra menyn. Jag har haft och har hållningen att äta det jag blir bjuden på, och eftersom kött är norm i många sammanhang blir konsumtionen därefter. Skriver inte detta för att beklaga mig över de kötträtter jag bjudits på, men mönstret är ändå tydligt. Bara under fyra semesterveckor på resande fot åt jag 6,5 kilo kött, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av årets konsumtion hittills. Om semesterkonsumtionen varit min vardagskonsumtion skulle jag vara uppe i 65 kilo kött just nu och prognosen för året hamna på närmare 80 kilo (alltså i närheten av svenskens genomsnittliga köttkonsumtion). Utifrån denna lilla sifferexercis går det alltså trots allt att dra en positiv delslutsats efter tio månaders strävan. Mitt förändrade vardagsbeteende – med en medveten ökning av andelen vegetarisk mat på hemmets meny – har uppenbarligen bidragit starkt till att minska min köttkonsumtion totalt sett.

 

Bamsemiss

Bamses fruktstund

Tidningen Bamses fruktstund

Med hjälp av tidningen Bamses fruktstund och frukt med särskilda Bamsestickers försöker ICA och Bamseredaktionen förmå barn att äta mer frukt och grönsaker. I tidningen lyfts några olika frukter fram och barn och vuxna får tips på enkla recept med frukt i. Ett lovvärt initiativ med tanke på att mat- och måltidsvanor grundläggs tidigt och att forskning visar att barn och ungdomar äter alldeles för lite frukt och grönsaker.

Livsmedelsverket rekommenderar att barn under fyra år äter frukt och grönsaker varje dag, gärna vid varje måltid. Mängden bör öka successivt med stigande ålder så att barnen vid fyra års ålder äter omkring 400 gram/dag. För barn över tio år och tonåringar gäller samma rekommendation som för vuxna, alltså ett halvt kilo frukt och grönsaker per dag. Fast barn och ungdomar 10+ kanske inte riktigt är målgruppen för Bamses fruktstund.

Royal Gala med Bamsesticker

Royal Gala med Bamsesticker

När jag tittar i Bamses del av fruktdisken och bläddrar igenom Bamses fruktstund upptäcker jag dock att den till synes framåtsyftande satsningen haltar en del. Här finns tyvärr inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade. En trist Bamsemiss skulle man kunna kalla det. Och ett lite märkligt förbiseende då eko och reko värderas högt av många barnfamiljer idag.

Hållbara handlingar vill gärna se en ökad konsumtion av frukt och grönsaker bland barn och ungdomar, men hoppas att barnfamiljer är så kloka att de väljer ekologiska och Fairtrade-märkta varor före Bamsestickers!

 

Minskad och förändrad köttkonsumtion #3

Enligt färska siffror som Jordbruksverket och Livsmedelsverket tagit fram åt DN så har svenskens köttkonsumtion ökat från 50,9 kg/år till 88,2 kg/år från 1950 till 2013. Det är en ökning med ungefär 73 procent på sex decennier. Den mest markanta ökningen har skett under de senaste två decennierna, från 60,1 kg/år 1990 till dagens rekordnivå.

Men det går faktiskt att bryta utvecklingen. Sedan nyår har jag som ambition att både minska och förändra min köttkonsumtion. Och jag är faktiskt på god väg att nå mitt mål, att halvera konsumtionen och äta max 25 kött inklusive fisk under året. För under första kvartalet 2014 åt jag inte mer än ungefär 4,3 kg kött, varav cirka 2,8 kg var fisk och skaldjur. Om jag kan hålla denna konsumtionsnivå handlar det om si sådär 17 kg kött under 2014.

Att minska på köttkonsumtionen har hittills inte känts som någon större uppoffring. Däremot upplever jag det ibland som lite svårt att välja eller få tag på kött som är så bra som möjligt både ur miljöperspektiv och djuretisk synvinkel. Köttguiden är förvisso en väldigt bra hjälp när mina kunskapsluckor blir för påtagliga. Men det händer också att jag av gammal vana inte reflekterar aktivt över det kött som jag köper i butik eller beställer vid restaurangbesök. Här återstår det alltså en hel del att göra under resten av året (och livet). Lägg därtill att jag paradoxalt nog behöver öka min konsumtion av fisk och skaldjur. Om jag ska nå upp till de svenska kostrådens rekommendation om att äta fisk 2-3 gånger i veckan behöver jag bli ännu bättre på att prioritera vilket kött jag äter. Men det får bli något jag jobbar med efter påsk. Än så länge gäller Stora fastan.

Minskad och förändrad köttkonsumtion #1

I dag har det gått en vecka av det nya året. Ett nytt år innebär ofta nya eller förnyade intentioner. Under 2014 har jag som ambition att både minska och förändra min köttkonsumtion. Jag vill göra det för att minska min klimatpåverkan, bidra till biologisk mångfald och en giftfri miljö, stödja en mer hållbar och etiskt försvarbar djurhållning, samt äta mer hälsosamt.

Jag har inte några exakta siffror på min konsumtion av kött sedan tidigare, men antar att mängden kött har varit ungefär som den genomsnittlige svenskens, det vill säga cirka 85 kg kött per år inklusive ben och det svinn som sker i livsmedelskedjan. I rent kött handlar det om 50-55 kg per år eller cirka ett kilo kött per vecka. Mitt mål är att halvera denna konsumtion, att äta maximalt 25 kg kött under 2014 och även inkludera fisk i detta. Med andra ord handlar det om ungefär 500 gram eller cirka tre måltider á 150-175 gram kött eller fisk i veckan. Mina föresatser rymmer alltså även de svenska kostrådens rekommendation om att äta fisk 2-3 gånger i veckan. Någon vidare plats för rött kött finns det alltså inte.

Under året vill jag återkomma med reflektioner kring det kött och den fisk jag trots allt äter. För det är som sagt inte bara mängden kött utan även vilket kött jag äter som min ambition tar sikte på. För att hålla koll på båda dessa aspekter av min köttkonsumtion har jag skapat ett särskilt Excel-dokument med kolumner för datum, köttslag, vikt, övrigt (till exempel maträtt eller producent) samt eventuell miljömärkning. När en vecka av det nya året har gått är jag uppe i 465 gram animalier, varav lite mer än 400 gram utgörs av fisk och skaldjur. En rätt bra början, i alla fall sett till mängden kött och fisk.

Slutligen ett par tips: Naturskyddsföreningens Fem frågor om köttet ger en snabb introduktion till frågor som rör köttkonsumtionens miljöpåverkan och SLU:s Köttguiden erbjuder en god vägledning till genomtänkta köttval.

Att svära i dietkyrkan

Under rubriken ”Vi måste ta en paus i den meningslösa kostdebatten” skriver Stephan Rössner, professor emeritus vid Karolinska institutet, om dieter och hälsa på DN debatt idag. Inlägget är som att svära i dietkyrkan.

Det ligger mycket i Rössners resonemang. Själv tänker jag att den bästa och mest beprövade vägen till hälsa och viktkontroll för de allra flesta i befolkningen stavas varierad kost utifrån vetenskapligt beprövade kostråd, samt färre kalorier in och fler kalorier ut (alltså ät mindre och spring mer, precis som Rössner säger). Kanske inte lika trendigt som LCHF eller 5:2-dieten, men en hållbar väg att gå för den som vill etablera och vidmakthålla hälsosamma vanor.

Efter att ha läst Rössners debattartikel tänker jag också på de kommersiella krafter som är med och styr våra kostval. Ja, bakom varje ny modediet finns det givetvis företag och personer som tjänar duktigt med pengar på att få människor att springa i en viss riktning. Det är något att beakta innan man hakar på nästa kostlöp i kvällspressen. En annan viktig synvinkel handlar om kosttrenderna och miljön. Ur perspektivet hållbar utveckling är till exempel LCHF inte det världen mest behöver. Fast att säga det är väl att svära i dietkyrkan en gång till.