Ekologisk mat fortsätter sälja

Försäljningen av ekologiska livsmedel fortsätter att öka i Sverige rapporterar Sveriges Radio utifrån Ekowebs årliga marknadsrapport. Denna del av livsmedelsmarknaden omsatte 28 miljarder år 2017.

Inom den offentliga måltidsbespisningen (skolor, äldreboenden, sjukhus m.m.) är andelen ekomat uppe i 35 procent. I vissa kommuner och regioner är andelen till och med avsevärt högre. Sverige ligger idag i världstopp vad gäller andelen ekomat inom offentlig sektor.

Inom dagligvaruhandeln ökade eko-försäljningen med nästan 10 procent förra året. Ökningstakten är lite lägre än tidigare, men ekotrenden har breddats och djupnat. Inom varugrupper som mjölk, kött, frukt och grönt har ekologiskt varit starkt redan tidigare. Nu börjar ekoalternativen sälja även i kategorier som bröd, kakor och godis.

Att livsmedelsproduktion utan bekämpningsmedel och konstgödsel växer är mycket glädjande. Sedan är det en annan sak att det finns fler perspektiv att ta hänsyn till vad gäller mat och hållbarhet. Ekologiskt garanterar till exempel inte att produkterna är närproducerade eller har transporterats på ett så klimatvänligt sätt som möjligt. Närproducerat är dock inte heller en garant för det senare. Det finns så många ”det beror på”. Och det goda får inte bli det godas fiende.

Ekokritiker får fortsatt svar på tal

I söndags publicerades något av ett generalangrepp på ekologisk odling på SvD:s Brännpunkt. Hållbara handlingar har redan skrivit ett inlägg om den debatt som följt på artikeln av Holger Kirschmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer och Rune Andersson (forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU), men eftersom ekokritikerna får fortsatt svar på tal från flera håll kommer här en uppföljning i korthet.

Igår replikerade Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS, under rubriken En del av en kampanj mot ekomat och hävdade att talet om att ekologiskt jordbruk är en väg till svält är ren nonsens och utgår från en argumentation där man väljer källor som det passar. ”I artikeln påstås att ‘forskning har visat’ att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ‘entydiga’. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text.”

Samma dag kontrade Charlotte André, ordförande Organic Sweden, och Lars Nellmer, vd KRAV, och menade att de fyra ekokritikerna helt negligerar de miljö- och hälsoproblem som de kemiska bekämpningsmedlen inom konventionellt jordbruk för med sig. ”De största miljö- och hälsovinsterna som tusentals ekobönder i Sverige och världen över bidrar med är renare vatten och bördigare jordar. De förorenar inte våra jordar och vattendrag med rester av kemiska bekämpningsmedel.” Igår svarade även husdjursagronomen Simon Jonsson och växtodlingsagronomen Staffan Landström (båda vid SLU) genom att visa att ekologiskt jordbruk visst kan ge lika stor skörd konventionella gårdar. De empiriska data de hänvisar till är hämtade från ett stort och långt fullskaleprojekt om ekologisk mjölkproduktion som SLU genomförde vid Öjebyns försöksstation i Norrbotten under åren 1990-2002. Intressanta forskningsresultat som Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson antingen ignorerar eller inte känner till.

Idag skriver så Kristina Belfrage, forskare vid SLU, och Mats Olsson, professor emeritus vid SLU, på SvD:s Brännpunkt att det ekologiska lantbruket utvecklas hela tiden och att ”gröna” gårdar visst kan uppvisa lika goda resultat som konventionella. De poängterar också att det är det konventionella jordbruket som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och orsakar att bekämpningsmedelsrester hamnar i mat och grund- och ytvatten.

Debatten lär säkert fortsätta och Hållbara handlingar följer den med intresse. Fast min uppfattning i sak är redan klar och säkert också känd.

Ekologisk odling under debatt

Ekologisk odling har debatterats livligt i olika medier de senaste dagarna. Det började med att Holger Kirschmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer och Rune Andersson – samtliga forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – publicerade en debattartikel på SvD:s Brännpunkt i söndags. Under rubriken Ekologisk odling leder till svält argumenterar de för att ”praktiskt taget alla populära föreställningar om ekologisk odling är felaktiga” och att en fullskalig övergång till ekologisk odling skulle medföra en ”katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad”. De anser även att stödet till ekologisk odling, på cirka 500 miljoner kronor årligen, istället borde satsas på att ytterligare miljöanpassa det konventionella jordbruket.

Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson har dock inte stått oemotsagda. I DN-artikeln Kritik mot angrepp på ekologisk odling menar Maria Wivstad, föreståndare för SLU:s Centre for organic food and farming, att de fyra kollegorna framför en grov och felaktig förenkling när de hävdar att en fullskalig omställning till ekologiskt jordbruk skulle innebära en halvering av skörden. Wivstad påpekar dessutom att ekologiska grödor står sig väl i relation till konventionellt jordbruk globalt sett.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Svante Axelsson hör också till dem som har bemött kritiken av ekologisk odling. Sandahl och Axelsson menar att de fyra forskarna representerar ett snävt och statiskt perspektiv på jordbruk, att de förbigår frågor som rör biologisk mångfald och att de missar de viktiga miljö- och hälsovinster som en minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel faktiskt innebär. Läs, hör och se Sandahls och Axelssons inlägg här: Naturskyddsföreningen svarar på ekokritiken och Forskare får mothugg om ekologisk mat. Naturskyddsföreningen har även sammanställt ett Svar på tal om ekologiskt och svält.

Till den samlade bilden av denna debatt hör att professor Holger Kirchmann med flera tidigare har fått allvarlig kritik för sitt sätt att bedriva forskning och kommunicera forskningsresultat. De fyra männen bakom söndagens debattartikel tycks dock inte ha tagit intryck av kritiken. När DN intervjuar Lars Bergström hävdar han att de som förespråkar ekologisk odling blundar för fakta, är känslostyrda och därmed underförstått ovetenskapliga. Denna nedlåtande (för att inte säga patriarkala) debattstil ökar inte förtroendet för de ovedersägliga forskningsresultat som herrar Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson åberopar. Frågan om en hållbar livsmedelsproduktion förtjänar en mer nyanserad och kultiverad diskussion än så.