#movethedate

Fram till 1970-talet levde mänskligheten inom planetens ekologiska gränser, även om uttaget av naturresurser redan då var väldigt ojämnt fördelat mellan olika länder. Under de senaste decennierna har det ekologiska resursuttaget accelererat och idag lever vi på en ständigt växande, fullständigt ohållbar och orättvist fördelad kredit. När WWF och andra uppmärksammar Earth Overshoot Day är det ett sätt att försöka åskådliggöra problemet och skapa opinion för att lösa det. I år inträffar dagen tyvärr redan idag, vilket är en dag tidigare än förra året. Ett trist rekord som vi måste sluta slå framöver.

Nya siffror visar att mänskligheten globalt sett lever som om vi hade 1,7 planeter till vårt förfogande. Det råder dock stora skillnader mellan olika länders förbrukning av jordens förnybara ekologiska resurser. Australien och USA toppar resursförbrukningsligan på 5,2 respektive 5,0 jordklot, men vi svenskar har inte mycket att vara stolta över med våra 4,2 planeter. Om alla levde som Indiens befolkning skulle vi däremot bara använda ekologiska resurser motsvarande 0,6 jordklot. Skillnaderna mellan människor i olika delar av världen är med andra ord gigantiska. Men även om människor i materiellt sett fattiga delar av världen står för en mindre resursförbrukning tvingas de vara med och betala priset för materiellt sett rika länders konsumtion. Att detta är orättfärdigt är väl ett understatement. 

Antalet jordklot 2017

Antalet jordklot som behövs utifrån olika länders förbrukning av ekologiska resurser.

Enligt Global Footprint Network som gjort beräkningarna om Earth Overshoot Day så står utsläppen av koldioxid för 60 procent av mänsklighetens nuvarande ekologiska fotavtryck. Förbrukningen av fossila bränslen är en starkt bidragande orsak, men hit hör även vår produktion och konsumtion av livsmedel. Stor köttkonsumtion och mycket onödigt matsvinn är här två av huvudproblemen. Bara animalieproduktionen står idag för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

För att inspirera oss att minska våra ekologiska fotavtryck lanserar Global Footprint Network och ett 30-tal partners #movethedate. Om vi hjälps åt och skjuter upp Overshoot Day 4-5 dagar varje år skulle vi kunna leva på planetens ekologiska resurser år 2050. Vi grejar det om alla är med och bidrar med små och stora steg i en mer hållbar riktning. Några av mina bidrag för att minska mitt ekologiska fotavtryck vad gäller koldioxid är att inte flyga, välja kollektivtrafik framför egen bil, öka andelen vegetariskt på tallriken, dra ned på portionsstorleken, minska matsvinnet och placera mina pensionspengar på ett hållbart sätt. Vad gör du? Berätta gärna med en kommentar!

Tips! På Global Footprint Networks hemsida finns en kalkylator som du kan använda för att räkna ut ditt ekologiska fotavtryck.

 

Oroande och uppfordrande

April månad slog globalt värmerekord, rapporterar DN och andra medier idag. Sju månader i rad har det slagits värmerekord och vissa månader har marginalerna dessutom varit rekordstora. Det är djupt oroande och uppfordrande siffror. Samtidigt är detta bara början på det som kan komma. En förändrad klimatverklighet som kommer att slå mot oss alla, men särskilt drabba redan utsatta människor och ofödda generationer. Lägg därtill alla växter och djur som är helt oskyldiga till mänsklighetens framfart under solen.

Det är hög tid att gå från misskötare till planetskötare. Om det inte redan är för sent. Men jag vill inte tro det. För om vi ger upp så blir konsekvenserna bara ännu värre. Så låt oss kraftsamla. Från regering till hushåll. Regeringen: Låt kolet ligga i den tyska marken. Hushållet: Ställ in semesterresan med flyg. För vi kan inte längre skjuta den nödvändiga omställningen framför oss. Kortsiktiga vinster, egen njutning och bekvämlighet måste stå tillbaka för en långsiktigt hållbar utveckling.

Från misskötare till planetskötare

Johan Rockströms bistra sommarprat om miljö- och klimatfrågor var det mest delade  tidigare i år. Härom dagen följde professorn i miljövetenskap upp den allvarliga succén med ett vinterprat i form av ett bokslut för ödesåret 2015. I programmet konstaterar han bland annat att FN:s klimatkonferens i Paris (COP21) var en viktig framgång samtidigt som det återstår mycket hårt arbete om vi ska kunna gå från misskötare till planetskötare. Det senare har Rockström varit inne på tidigare och det tål verkligen att upprepas.

Vi behöver tillsammans gå från att konsumera över jordens tillgångar till att leva inom planetens gränser. Leva med och förvalta den jord vi är helt beroende av istället för att föra våld på och förbruka den. Jag tänker att det är ett ansvar som vi delar kollektivt, men som vi också måste axla var och en. För egen del ser jag flera viktiga förändringar som jag och mitt hushåll behöver göra för att gå från misskötare till planetskötare.

Om 2015 var ett ödesår för miljön så vill jag att 2016 blir ett omställningens år i praktiken. Ett handlingens år där jag inte slår mig till ro utan fortsätter att minska mina miljönegativa beteendemönster. För att bryta med dem helt så småningom – eller till och med snabbare än så. Jag återkommer till detta på andra sidan årsskiftet.

Med önskan om ett GOTT NYTT och MER HÅLLBART ÅR 2016!

Utkast till klimatavtal och förkastliga semesterval

Idag har ett första utkast till ett nytt globalt klimatavtal presenterats vid COP21 i Paris. Jag och många med mig hoppas på och ber för att klimattoppmötet ska resultera i ett tillräckligt kraftfullt avtal för att mänskligheten med gemensamma krafter ska kunna vända utvecklingen i en mer hållbar riktning.

På samma gång som mångas blickar riktas mot förhandlingarna i Paris siktar andra personer just nu in sig på stundande solsemestrar i fjärran länder. Ja, bara de senaste dagarna har jag mött och hört om familjer som tänker fly Nordens mörker och kyla för sol och värme i Thailand, Dubai och Teneriffa under helgerna som väntar. Jag tror jag förstår dessa människors behov och längtan, men undrar ändå om vi lever på samma planet!? En familjs Thailandsresa över jul- och nyårshelgerna låter kanske inte så farligt för klimatet. Men när cirka 350 000 svenskar gör denna resa årligen pratar vi om betydande utsläpp av växthusgaser. Och hur hållbart och schysst är det att de egna och familjens kortsiktiga behov ska få äventyra kommande generationers och fattiga människors långsiktiga välfärd på jorden!? Inte särskilt.

Idag rapporterar för övrigt TV4 Nyheterna om slavlika jobb i Thailändska svenskparadis. Ännu ett skäl att fundera över hushållets semestervanor.

Smart mat för kropp och klimat

I morgon måndag 30 november inleds FN:s Klimatkonferens i Paris (COP21) och pågår till den 11 december. För att påminna världens ledare om vikten av ett hållbart och rättvist klimatavtal sker idag en mängd klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på mer än tjugo platser i Sverige. Jag har inte möjlighet att närvara fysiskt vid Uppsalamanifestationen, men skickar ett engagerat tillrop genom detta inlägg.

Nu är det dags för världens ledare att fatta de nödvändiga men inte alltid kortsiktigt populära beslut som världen så väl behöver. På samma gång är det också hög tid att varje hushåll bidrar så gott det kan för att vända utvecklingen på klimatområdet. Därför vill jag påminna om att 20-25 procent av de svenska hushållens klimatpåverkan kan kopplas till livsmedelskonsumtionen. Här finns det mycket att göra för de flesta hushåll. För den som vill ha råd om hur hushållet kan äta både nyttigt och klimatsmart vill jag tipsa om artikeln Så äter du smart för kropp och klimat i gårdagens SvD. En kortversion av råden, kryddade med mina egna uppfattningar, lyder: Ät mindre med mat överlag, och minska inte minst konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ris. Se till att det du äter är ekologiskt och Fairtrade-märkt. Och släng inte mat i onödan.

Kids for president!

Hörde ett inslag om Children’s climate conference på radion. En annan bloggare hann uppenbarligen skriva om det fina och viktiga initiativet före mig 🙂

det hållbara livet

Nästa vecka samlas världens beslutsfattare i Paris för den stora klimatkonferensen för att förhoppningsvis ta de radikala beslut som krävs för att rädda klimatet. Mycket tyder på att det inte kommer ske, dvs de åtagande som varje land sagt sig vara beredd till räcker inte för att vi ska stanna inom två graders uppvärmning av jorden. Har vi inte hört den förut…?

Inför den Stora konferensen anordnar Södertälje kommuns energibolag Telge energi en Liten klimatkonferens för barn från hela världen. Underbart initiativ! Jag tycker redan att vi kan lägga beslutsfattandet i deras händer istället. Är säker på att de kommer ta mer radikala och kloka beslut än det som kommer ske i Paris. Barnen kommer ta fram en kommuniké som de kommer presentera vid mötet i Paris. Hela fem minuter av dagordningen har de fått till förfogande. FEM!? Det borde ju vara tvärtom. Obama, Merkel och gänget borde be ödmjukast…

View original post 31 fler ord

Overshoot Day

Det finns saker som tvingar den sommarledige bloggaren ur hängmattan. Idag, den 13 augusti, inträffar nämligen Overshoot Day. Denna dag uppmärksammas eftersom vi människor nu har gjort av med hela det här årets ekologiska budget. Overshoot Day infaller i år dessutom tidigare än någonsin, redan efter bara sju och en halv månad. Resterande delen av året kommer vi att leva på ekologisk krita. En fullständigt ohållbar skuldsättning, där den största boven i dramat är våra koldioxidutsläpp som står för drygt hälften av det ekologiska fotavtrycket.

Overshoot Day WWF

Overshoot Day den 13 augusti 2015. Bilden är hämtad från WWF:s hemsida.

WWF:s hemsida kan den som vill läsa mer om Overshoot Day och ekologiska fotavtryck. Och på WWF:s sida om Earth Hour är det även möjligt att fördjupa sig i de fyra B:n – Bilen, Biffen, Bostaden och Börsen – där din och min privatkonsumtion kan göra stor skillnad för planetens och människors framtid. För våra transporter, vår mat, våra byggnader och inriktningen på vårt sparande orsakar enorma koldioxidutsläpp och bidrar så starkt till den ekologiska skuld som Overshoot Day vill uppmärksamma.

 

 

Boktips från/för feriefirare

För en blivande lärare är det viktigt att öva sig i alla delar av yrket. Så här på sommaren försöker jag därför bejaka tanken om en lång ferie, som kompensation för mer intensiva arbetsperioder under terminerna. Under de närmaste veckorna kommer jag även att vila från bloggandet, med förhoppning att vara tillbaka med nya inlägg någon gång i slutet av augusti eller början av september.

Vår tid är nu

Boktips: Vår tid är nu av Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Så nu vill jag önska alla läsare och följare en fortsatt skön sommar. Och eftersom ferier för många innebär lite mer tid för läsning gör jag det med ett boktips.

Vår tid är nu av Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson står på min att-läsa-lista sedan en tid och jag tänker att denna bok kan vara ett bra komplement till sommarens mer skönlitterära läsutflykter. Lägg därtill att fortsatt förkovran är en viktig förutsättning för arbetet för en hållbar utveckling. Rekreation och fortbildning i ett med andra ord. Så här står det på bokens baksida:

”De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Klimatförhandlingarna går på tomgång och uppgivenheten sprider sig. Pessimismen i sig är ett allvarligt hot mot klimatet. För det är möjligt att skapa ett fossilfritt samhälle och bromsa den globala uppvärmningen. Men vi måste agera nu.

I Vår tid är nu ger Svante Axelsson sin bild av hur övergången till ett hållbart samhälle kan se ut. Han vill med tio hoppfulla perspektiv visa att en omställning är lättare än vad de flesta tror, och att den inte hotar jobb och välfärd. Men vi människor, inklusive de flesta politiker, tycks vara mer rädda för en grundläggande samhällsförändring än för det klimatkaos vi håller på att orsaka.

Det finns mycket vi kan göra både som individer och på politisk nivå, inte minst i Sverige och EU. Det behövs föregångsländer som visar att de som först fasar ut de fossila bränslena också har den bästa välfärden. Sverige har unika förutsättningar att bli en sådan föregångare. Vår tid är nu!”

Premiär för Köttguiden

Idag har WWF lanserat Köttguiden, en ny konsumentguide för mer hållbara köp av kött.

WWFs Köttguiden

WWFs Köttguiden. Bild hämtad från WWFs hemsida.

Det är ingen nyhet att vi svenskar äter mer kött än vad som är hälsosamt för våra kroppar och hållbart för släktets och jordens överlevnad. På global nivå bidrar vår köttkonsumtion till minskad biologisk mångfald, avsevärda utsläpp av växthusgaser och användning av olika bekämpningsmedel (till djurens foder). Vår köttkonsumtion är dessutom en rättvisefråga, då den stjäl orimligt stora jordbruksresurser som kunde användas för att mätta fler (och fattigare) munnar. På samma gång är kött en källa till viktiga näringsämnen och den svenska djurhållningen bidrar starkt till bevarandet av ett öppet kulturlandskap. Frågan om köttets vara eller inte vara är alltså komplex, men att köttkonsumtionen i Sverige både behöver minska och förändras är ändå enkelt att konstatera.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga kött kan du och jag göra en viktig insats för en mer hållbar utveckling. WWFs Köttguiden visar hur olika typer av kött påverkar miljön och djurens välfärd, och gör det lättare att göra ett medvetet val. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fyra kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan komplettera eller ersätta kött på tallriken. Du som är van vid WWFs Fiskguiden kommer att känna igen upplägget med ljussignaler för att hitta rätt kött.

Köttguiden finns som mobilapp för både iPhone och Android, men går även att ladda ned som pdf i fullversion eller sammanfattning.

Apropå kött. Idag sände P1s Vetandets värld Lamm lever allt oftare inomhus, ett intressant program om lammuppfödning och vår konsumtion av lammkött.

Jag är en del av problemet och en del av lösningen

Igår presenterades WWFs Klimatbarometer och på lördag 28 mars kl. 20.30 är det Earth Hour. Klimatbarometern visar bland annat på en ökad oro och ångest för klimatförändringar och att Sveriges befolkning vill se politiska krafttag i frågan.

I morse tog Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg klimatbarometern som utgångspunkt för sina Tankar för dagen i P1. Han framhöll bland annat att vi var och en är en del av problemet, samtidigt som vi också är en del av lösningen. Tankarna berörde även att vi står i skuld till de fattiga i världen och till kommande generationer. Uppfordrande men inte moraliserande reflektioner som i alla fall fick mig att vilja minska min skuldbörda. För även om jag aldrig kommer att bli helt fri från att bidra till problemet kan jag förhoppningsvis bli en allt tydligare och frimodigare del av lösningen.