Idioter må flyga och fara

Dags att växla spår. Regeringen bord storsatsa på tågtrafiken och vi alla lägga av med att prata ned samma transportslag i onödan. Bild: Pixabay/Ulleo.

Jag är en idiot. I alla fall om en ska tro Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell. Med artikeln 70 miljoner resenärer ska flyga från Arlanda går hon till frän attack på regeringens bristande satsningar på upprustning och utbyggnad av tågtrafiken i riket. ”Bara idioter väljer att ta tåget. Varför ska man betala flera hundralappar extra för att ta det långsammare tåget när flyget kostar så mycket mindre. Flyget är faktiskt historiskt billigt och det har aldrig varit så säkert som nu. Under 2017 miste inte en enda betalade flygpassagerare livet i en olycka. Flyget kommer dessutom fram, vilket är mer än vad man kan säga om tågen.” Som en ironi ligger SJs senaste reklamkampanj som videoannons i ledartexten. ”Vem du än är, vart du än ska. SJ.” Jag är uppenbarligen en idiot, för jag ska med tåget mot framtiden.

Franchell lyfter även det faktum att Swedavia storsatsar på en utbyggnad av Arlanda för att öka passagerarkapaciteten från dagens 26 miljonär resenärer per år till 70 miljoner framöver. Något som sker med den rödgröna regeringens goda minne. Att det införs en flygskatt på 80 kronor per inrikesresa den 1 april blir i det här perspektivet mest ett lamt klimatslag i luften. Slaget om passagerarna kräver nämligen betydligt mer kraftfulla och konsekventa grepp. Eller som Franchell uttrycker det: ”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik måste tågresandet bli mycket mer attraktivt. Det måste bli billigare, snabbare och pålitligare framför allt i södra Sverige där många människor åker korta resor. Höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är avgörande framtidssatsningar, men även det existerande järnvägsnätet måste rustas upp.”

För att vända utveckling är det emellertid även avgörande att flyget börjar bära sina miljökostnader på riktigt. Tåget kommer inte att ha en schysst chans så länge flyget inte miljöbeskattas ordentligt. Höj flygskatten betydligt och öronmärk intäkterna till statskassan för upprustning och utbyggnad av tågtrafiken. Kom igen både regering och opposition – visa lite mod och ansvarstagande inför riksdagsvalet i höst.

Och sedan är det det där med idioterna som väljer att ta tåget. Med sådant språkbruk blir vi inte fler som prioriterar spårbundet. Här vill jag dessutom invända och påstå att tåget faktiskt är mycket bättre än sitt rykte. Visst finns det saklig kritik som ska anföras men nu räcker det med svepande schablonbilder. Ja, den gnäll- och smutskastningsdiskurs som bland annat SJ naglats fast i är långt ifrån en rättvis och saklig spegling av verkligheten. En hel del som rör tågtrafiken fungerar och håller vettig kvalitet. Fråga mig som pendlar dagligen mellan Uppsala och Stockholm, och som därtill reser en hel del längs räls både i tjänsten och privat.

Låt oss alltså bryta med det destruktiva och föga framåtsyftande sättet att prata om tågtrafikens utmaningar. Eller sett ur en annan synvinkel – är det inte dags att börja använda en motsvarande diskurs i talet om flyget? Och är det inte flygresenärernas val som borde häcklas på landets ledarsidor? Med tanke på tillståndet för planeten – vilka är egentligen de idioter som Franchell talar om? Inte är det vi som fortsätter att välja tåget!

Pescetarian 2018

I början av december testade jag och Ida vår klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot. Testet visade att min livsstil orsakar växthusgasutsläpp motsvarande ca 4 ton CO2e¹ per år. Det är klart lägre än genomsnittssvenskens utsläpp, men fortfarande vida över de 0,7-1,5 ton CO2e som är hållbart om vi ska klara den framtida temperaturökningen under 2°C.

Klimatkontots test gav inte bara en helhetsbild utan pekade också ut personliga förbättringsområden. Jag reser måttfullt, flyger aldrig och väljer idag nästan alltid kollektiva transportmedel, i första hand rälsbundna. På energiområdet håller vi inomhustemperaturen nere och slösar inte med varmvatten. Mitt hushåll skulle dock kunna snåla mer med belysningen, men eftersom elen vi konsumerar kommer från egenproducerad andelsägd vindkraft är det trots allt ett mindre problem. Jag införskaffar årligen en del nya kläder och ibland även ny elektronik, och skulle här kunna vara mer återhållsam samt välja begagnade produkter eller dela på och cirkulera resurser i större utsträckning. Fast det testet pekade ut som det viktigaste förbättringsområdet var dock ett annat: MATEN.

Det förekommer lite olika uppgifter om hur stora växthusgasutsläpp medelsvenskens matkonsumtion orsakar. Om en får tro Naturvårdsverket så handlar det om cirka 1,8 ton CO2e per person och år vid blandad kost. 75 procent av dessa växthusgasutsläpp beräknades komma från konsumtion av kött, fisk och mejeriprodukter. Bara svenskens köttkonsumtion står för i genomsnitt ca 0,6 CO2e per person och år. Genom att välja en vegetarisk eller vegansk kosthållning kan klimatpåverkan från maten alltså minska rejält.

Mot bakgrund av detta har vi i mitt hushåll bestämt oss för att bli pescetarianer 2018. Pescetarian innebär att en äter lakto-ovo-vegetarisk kost, samt fisk och skaldjur. Begreppet pescetarian kommer av italienskans pesce (fisk) och vegetarian. Med lakto-ovo-vegetarisk kost menas en vegetarisk kosthållning som inkluderar mejeriprodukter och ägg. Vi tar detta steg som ett bidrag till minskade växthusgasutsläpp från vår kost. Att vår nya kosthållning även har hälsofördelar ser vi som en bonus. Livsmedelsverkets kostråd säger fisk och skaldjur 2-3 gånger/vecka!

Samtidigt som vi tar detta steg är vi medvetna om att det finns fler viktiga hållbarhetsval att göra på matområdet. När vi väljer fisk och skaldjur ska de givetvis vara MSC-, ASC- och/eller KRAV-märkta. Här är WWF:s Fiskguiden också en god vägledning. En ekologisk inriktning gäller givetvis även för den lakto-ovo-vegetariska kosten. Vi strävar även efter att konsumera närodlade och närproducerade livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter så är det dessutom viktigt att försöka minska konsumtionen. Jag är inte beredd att helt utesluta mejeriprodukter ur kosten, men ser potential att minska användningen av dem i vardagen. Till förmån för växtbaserade alternativ.

Där står jag och mitt hushåll inför det kommande året. På vilka sätt kommer du att sträva efter en minskad klimatbelastning under 2018? Blir det genom ändringar av din kosthållning eller inom andra områden?

 

 

¹ CO2e är en förkortning för koldioxidekvivalent(er). Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Genom att räkna om olika gasers påverkan till koldioxidekvivalenter kan enskilda växthusgasers påverkan jämföras och adderas. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid och 1 ton metangas uttrycks därför som 21 ton CO2e.

 

Hållbar Allhelgonahelg


Allhelgonahelgen är på ingång. För många ett tillfälle att besöka döda släktingars och vänners sista viloplats. En tid för sorg och smärta, men också för tacksamhet och glada minnen. Dagar för gravskötsel. Och inte minst en helg med kyrkogårdar som badar i ljus. 


Det är viktigt att få bearbeta förluster och närma sig såväl ljuva som plågsamma minnen genom att besöka och smycka gravar och minneslundar. Hållbara handlingar ifrågasätter på intet sätt dessa riters plats i våra liv. Såhär i ljuständartider vill jag dock komma med några tankar och tips för en mer hållbar Allhelgonahelg:

– Ta dig till kyrkogården till fots, med cykel, kollektivtrafik eller samåk.

– Använd naturmaterial från närmiljön till kransar och annan blomsterutsmyckning. Undvik att blanda in plast och metall vid bindningar. 

– Plantera perenner istället för säsongsblommor. Kanske inte genomförbart i början av november, men ta med idén till våren. 

– Välj gravljus med omsorg. Undvik paraffin (fossil källa) och palmolja. Fråga efter miljövänliga alternativ i butiken. ReLuminus gravlyktor och gravljusrefiller i stearin är ett alternativ. Tänd ett ljus istället för två. 

– Välj uppladdningsbara batterier till batteridrivna lyktor. Se till att ljuskällan i LED-lyktor går att byta ut vid behov, annars måste ju hela lyktan kasseras om LED-lampan trots allt ger upp.

– Källsortera. Och hjälp andra att göra det. Upplys kyrkogårdsförvaltningens personal om behovet av tillräckligt med kärl och rätt fraktioner om de inte redan ordnat det. 

Läs också DN-artikeln Mängder av gravpynt slängs under Allhelgona

En fridfull Allhelgonahelg önskar Hållbara handlingar! 


Fräsch på riktigt

Just nu pågår Naturskyddsföreningens Miljövänliga Veckan. Liksom förra året är det produkterna i badrummet som står i fokus för kampanjen. Budskapet är att vi konsumenter ska bli fräscha på riktigt. Något vi blir när vi väljer miljömärkt schampo, balsam, tvål, hudkräm, raklödder, tandkräm med mera.

Det kan dock vara en utmaning att hitta miljömärkta badrumsprodukter i butikshyllorna. I mitt hushåll letade vi länge efter en miljömärkt och prisvärd handtvål. Men den som letar hen finner till slut. Vi är väldigt nöjda med Svanenmärkta och Svalanmärkta (godkänd av Astma och Allergi Förbundet) Såklart handtvål från Willys Garantsortiment. Den är dessutom en klimatsäkrad produkt, vilket innebär att den har genomgått en livscykelanalys och att de koldioxidutsläpp som produkten orsakar kompenseras. Såklart Handtvål finns både som pumptvål och refillpåse. Vad gäller handhygienen är vi alltså fräscha på riktigt här hemma!

Miljömärkt handtvål, Såklart!

Gå in för landning

Passerar just Ö-vik. Foto: Magnus Myrberg

Sitter på tåget från Uppsala till Umeå. Passerar just Örnsköldsvik. Att flyga motsvarande sträcka är inget alternativ. Jag gillar nämligen tåg och anser inte att nöjesresor med flyg inom Sverige (Norden, Europa eller världen heller för den delen) går att rättfärdiga. I alla fall inte om en har hört talas om klimatförändringarna, bryr sig det minsta om människor i särskilt klimathotade delar av världen eller tänker på kommande generationer. Nej, det finns få legitima undantag från denna huvudregel om nödvändig landning. 

Apropå att gå in för landning så skrev åtta forskare, artister och idrottare på DN Debatt i juni och berättade att de avstår från att flyga på grund av den akuta klimatkrisen. Det är alltså fler än undertecknad som har valt bort flyget. Anderson, Andersson, Ernman, Ferry, Hedberg, Lindberg, Landgren och Sundström. Och jag. Och förhoppningsvis allt fler med oss. Om du inte hör till vår skara – överväg att bli en del av vår gemenskap. Det är nämligen en av de bästa saker du kan göra för planeten och dina medmänniskor nu och under överskådlig tid.

Om du behöver argument, kanske till och med måste bli övertalad, läs meteorologen Martin Hedbergs blogginlägg Jag har landat.

Kött och mjölk klimatsmart!?

Välj naturbeteskött om du ska äta nötkött. Foto: Pixabay.

Har kött och mjölk gått och blivit klimatsmarta livsmedel!? Ja, i debattartikeln Bättre för klimatet med fler betande köttdjur i SvD menar Gunnar Rundgren (författare och bonde) och Ann-Helen Meyer von Bremen (journalist och författare) att nya rön visar att betesmark har betydligt större förmåga att binda kol än forskare tidigare trott. Något som vänder upp och ned på gängse uppfattningar om idisslares negativa klimatpåverkan. I vilken mån debattörerna är rätt ute vågar Hållbara handlingar inte ha någon bestämd uppfattning om, även om inspelet måste sägas vara minst sagt intressant. Däremot är det lätt att ställa sig bakom påståendet att naturbeteskött är ett bra val i det fall en ska äta animalier. Om betesdriften är klimatneutral eller till och med klimatpositiv må i dagsläget vara osagt, men den bidrar starkt till bevarande och utveckling av det svenska jordbrukslandskapet och gynnar biologisk mångfald.

REKO-ringar på vattnet

Lokalproducerad mat går starkt just nu. Många besöker och handlar i gårdsbutiker eller letar medvetet efter lokala och regionala producenters varor i livsmedelsbutiken. Ännu ett uttryck för denna starka trend är de REKO-ringar som börjat etableras runt om i Sverige på senare tid. Idag uppmärksammar Sveriges Radio fenomenet i reportaget Köper direkt av lantbrukarna – utan kontroller.

En REKO-ring är ett sätt att koppla ihop producenter och konsumenter av mat. En bärande tanke är att kapa bort mellanleden i livsmedelskedjan och skapa en direkt kontakt mellan bonde och konsument. Kontakten upprättas genom grupper – som kallas just REKO-ringar – i sociala medier. Konsumenten förbokar de varor hen vill ha och sedan möts säljare och kund på en i förväg uppgjord utlämningsplats, till exempel en parkeringsplats (i Uppsala är det IKEAs parkering som gäller). Betalningen sker i förväg eller i samband med upphämtningen. En av REKO-ringarnas styrkor är också att de samlar flera lokala livsmedelsproducenter, vilket är tilltalande för kunden som slipper besöka och handla från ett flertal gårdsbutiker. Allt (nåja) samlas i en grupp och levereras på en och samma utlämningsplats.

Konceptet med REKO-ringar kommer från Finland. Där startade rörelsen 2013 och idag finns 180 REKO-ringar med en kvarts miljon medlemmar i vårt östra grannland. I Sverige är antalet ringar (än så länge) lite mer blygsamt. Ett 40-tal svenska REKO-ringar finns med på sajten REKO-ringar i Sverige.

Hållbara handlingar tycker att utvecklingen är spännande men har inte gått med i någon ring (ännu). De flesta (eller kanske alla) ringar är Facebook-baserade och om en inte är med där försvåras kontakten mellan producent och konsument. Ett frågetecken kring REKO-ringarna gäller dock livsmedelshygienen. Att lokalproducerade livsmedel säljs direkt av bönderna på en parkeringsplats behöver inte innebära undermålig hygien, men verksamheten måste vara helt säker. Att tumma på hygienen är ingen framkomlig väg, hur närproducerad varan än är. Dålig livsmedelshygien innebär nämligen hälsorisker, sämre kvalitet och förkortad hållbarhet. Som konsument är det också viktigt att vara medveten om att resan till utlämningsplatsen kan vara problematisk ur klimatsynpunkt. En biltur till möbeljättens parkering i utkanten av stan för att köpa några lokalproducerade kycklingar är ingen miljöbravad. Lägg därtill att det inte alltid är självklart att lokalt eller regionalt producerade livsmedel innebär lägsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Så fråga gärna ring-bönderna hur de arbetar med frågor som rör hygien och klimatpåverkan. Sådant måste de kunna svara tillfredsställande på för att REKO-ringen ska vara ett riktigt bra alternativ till livsmedelsbutiken.

Make your household great again

Det har väl knappast undgått någon att USA under Donald Trump nu ämnar lämna Parisavtalet om klimatet. Maken till kortsiktighet och svagt – för att inte säga galet – ledarskap är svårt att hitta under solen. ”Beslutet är oacceptabelt och oerhört egoistiskt. Det strider mot vetenskapen och globala juridiska avtal” säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, i en kommentar till DN.

Ett litet ljus i mörkret är att många lokala och regionala politiker i USA har en helt annan inställning i klimatfrågan än presidenten. Och att starka krafter i amerikanskt näringsliv har en diametralt annan syn på framtiden och var det går att göra pengar. Det är också hoppfullt att många andra av världens nationer och ledare nu markerar att de tänker ta sitt ansvar och kavlar upp ärmarna för att möta vår tids ödesfråga. Frankrikes nye president Emmanuel Macron har tydligt deklarerat sin linje med orden Make our planet great again.

Och precis där står vi alla nu. Ska vi ge upp bara för att en farlig fastighetsmogul råkat bli president i ett land som förut hade en tradition av att försöka ta ansvar för utvecklingen i världen? Nej, givetvis inte! När FN:s generalsekreterare António Guterres talade i New York för ett par dagar sedan var udden riktad mot Trump: ”Budskapet är enkelt. Hållbarhetståget har lämnat stationen. Gå ombord eller stå kvar på perrongen.” Vi vet nu att den amerikanska administrationen tänker stanna på stället eller till och med backa in i framtiden. Frågan är om du och jag gör Trump sällskap eller väljer ett annat spår? Är ditt hushåll med på hållbarhetståget? Make your household great again!

Nio ton måste bli ett

Varning för lågt flygande flygplan

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.