Sanningen bara sanningen och inget annat än sanningen

Den officiella statistiken över Sveriges utsläpp av växthusgaser säger bara halva sanningen, något Hållbara handlingar uppmärksammat redan tidigare. Idag skriver företrädare för 21 svenska organisationer (som står bakom Klimatmålsinitiativet) på DN Debatt i samma ärende och kräver att Sverige måste ta ansvar för hela sin klimatpåverkan.

Dagens modell för att redovisa de svenska utsläppen av växthusgaser utgår från de utsläpp som produceras inom landets gränser. Utifrån detta produktionsperspektiv har utsläppen i Sverige minskat under de senaste decennierna. På samma gång har de utsläpp som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion ökat markant. Ett kompletterande konsumtionsperspektiv är med andra ord nödvändigt om man ska säga hela sanningen om svenskarnas klimatpåverkan. ”Svenskarnas utsläpp sett ur konsumtionsperspektivet är drygt 11 ton växthusgaser (ibland presenteras enbart siffror på CO2) per person och år. Ur produktionsperspektivet är Sveriges utsläpp cirka 6 ton per person och år. Det är alltså väldigt stor skillnad på utsläppen beroende på vad som mäts.”

Det är därför enkelt att hålla med artikelförfattarna på DN Debatt när de fortsätter med att framhålla följande: ”Sverige måste ta ansvar för alla utsläpp vi har rådighet över. De som sker i Sverige, de som vår konsumtion orsakar globalt och de som vi har ägarinflytande över. Eftersom det ännu saknas ett globalt avtal om att minska utsläppen måste länder som vill ta ansvar för sin klimatpåverkan belysa och minska sina utsläpp ur flera perspektiv. Det innebär inte att de olika utsläppsmåtten ska slås ihop och därmed dubbelräknas. Olika sätt att mäta har olika syften. Det övergripande målet är dock alltid detsamma, att minska utsläppen globalt.”

Det är hög tid att kommunicera sanningen, bara sanningen, och inget annat än sanningen om svenskarnas klimatpåverkan. Och kanske är det också dags att börja revidera bilden av Sverige som ett självklart föregångsland i klimat- och miljöfrågor!? Utifrån ett konsumtionsperspektiv har vi hur som helst en hel del att fundera över och åtgärda. Ett utvecklat sätt att räkna på och redovisa vår samlade klimatpåverkan är ett viktigt verktyg för detta arbete. Förbättrad statistik skulle förhoppningsvis göra det mer möjligt för svenska hushåll att se sambanden mellan sin konsumtion och utsläppen av växthusgaser. Sedan gäller det ju också att dra kloka slutsatser och agera utifrån det man ser.

 

Siffertrixande med svenska utsläpp

Det hävdas ofta att Sverige minskar sina utsläpp av växthusgaser, men det är en sanning med modifikation. Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Sverige har visserligen minskat under många år. År 2011 låg dessa utsläpp på lite drygt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter* jämfört med 54 miljoner ton år 1993. Fast på samma gång har vår konsumtion av importerade varor skapat ökade utsläpp utomlands. År 1993 var utsläppen av växthusgaser utomlands orsakade av svensk konsumtion 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter och 2011 hade de stigit till närmare 76 miljoner ton. Det innebär dessutom att de sammanlagda utsläppen från svensk konsumtion är högre på 2010-talet än under 1990-talet. Mellan år 1993 och år 2011 ökade de totala utsläppen från svensk konsumtion faktiskt med hela 17 procent!

Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion

Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion. Tyvärr klumpade årtalen ihop sig vid nedladdningen av filen. En snyggare grafik finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Siffrorna ovan är hämtade från Naturvårdsverkets officiella statistik över utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion. Med detta underlag är det enkelt att avfärda halvsanningar som att vi i Sverige skulle ha minskat våra utsläpp sedan början av 1990-talet. Det är lätt att siffertrixa och ljuga med statistik, vilket vissa politiker gärna gör när de vill frammana bilden av Sverige som ett föregångsland på miljöområdet. Visst, vi har verkligen minskat utsläppen från vår inhemska konsumtion, men eftersom vår varuimport samtidigt orsakat kraftigt ökade utsläpp på andra håll blir resultat betydligt sämre än ett nollsummespel. Och inte ens ett nollsummespel vore i närheten av tillräckligt om ambitionen är att rädda planeten från en klimatkatastrof.

* En koldioxidekvivalent är mängden av en viss växthusgas, till exempel metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.