Tvätta händerna

Pumptvål och handsprit

Pumptvål och handsprit + en handduk avsedd för tvättade händer – svårare än så behöver det inte vara att skapa förutsättningar för god handhygien i köket!

I början av min utbildning sammanfattade en av våra lärare de fem viktigaste råden för kökshygien med följande ord: ”Tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna.” Börjar det bli tjatigt?! Antar det, men bakom den repetitiva lustigheten ligger mycket klokskap. Och som blivande hem- och konsumentkunskapslärare tänker jag nu ta chansen att vara basalt och lite präktigt undervisande. För handtvätt är viktigt – både för din egen och andras hälsa (och så i förlängningen även för en hållbar utveckling).

De allra flesta vet att man ska tvätta händerna före matlagning, men det är ändå lätt att glömma eller prioritera ned handtvätten i vardagen. Det är också vanligt att händerna tvättas på fel sätt eller på fel plats.

När händerna tvättas ska det göras ordentligt, alltså inte bara handflatan utan även baksidan av händerna, mellan fingrarna, kring naglarna och upp över handlederna. Det är också viktigt att skölja av händerna ordentligt i ljummet vatten så att smuts och mikroorganismer verkligen försvinner. Därefter torkas händerna lämpligen på en torr och ren handduk som bara är avsedd för handtvätt. Behöver jag säga att händer inte ska torkas på diskhandduken!? Att ha tvål i en pumpflaska placerad på diskbänken är både smidigt och hygieniskt. Handsprit är dessutom ett bra komplement till tvål och vatten.

Om handtvätten ska bli väl genomförd behöver den få ta en liten stund. I många förskolor och skolor sjunger man en särskild sång för att markera den tid handtvätten ska få ta. Du väljer själv om du sjunger, men ibland säger man att det bör ta minst lika lång tid att tvätta händerna som att sjunga Blinka lilla stjärna.

Det är i köket händerna ska tvättas före det att livsmedel hanteras. Att gå in på toaletten och tvätta händerna medför onödiga hygieniska risker. På toaletten finns det nämligen bakterier från tarmkanalen som kan sprids till köket via händer som tar i kontaminerade kranar, handdukar och dörrhandtag.

I många fall behöver händerna tvättas även under matlagningens gång. Efter kontakt med rått kött eller råa och kanske jordiga grönsaker och frukter är det till exempel bra om händerna tvättas. Likaså om händerna kommer i kontakt med förpackningar som kanske inte är helt rena. Samtidigt ska handtvätten givetvis inte bli så rigorös att matlagningen blir praktiskt ogenomförbar. Använd tvål och sunt förnuft!

Förresten – visste du att handtvätten har en egen dag?! Global Handwashing Day uppmärksammas den 15 oktober varje år.

Lär känna ditt kylskåp

Kylskåp kan vara konstruerade på lite olika sätt och skåpets utformning påverkar dess egenskaper, bland annat var man kan förvänta sig den lägsta temperaturen.

Äldre kylskåp har ofta ett kylelement (i form av ett liggande U) högst upp i skåpet. I sådana kylskåp är det vanligen kallast längst in på det översta hyllplanet. Idag har de flesta kylskåp istället en kylplatta i ryggen. Denna konstruktion gör att den lägsta temperaturen ofta återfinns längst in i mitten av kylskåpet eller i närheten av kylplattans nedre ände. Eftersom kall luft sjunker är det i stället som varmast på översta hyllan i dessa kylskåp. Här kan den som är van vid äldre kylskåp alltså behöva lära om. I det fall kylskåpet är utrustat med dynamisk kyla – med fläkt eller inblåsning av kall luft – kan dock andra förhållanden gälla. Och olika tillverkare framhåller ibland att kylskåpsmodeller utformats för att hålla exakt samma temperatur i hela skåpet. Dylika kylskåp kan ha sina fördelar, men man kan samtidigt ifrågasätta om detta alltid är bäst ur förvaringssynpunkt. Måttliga temperaturdifferenser mellan olika delar av kylskåpet kan nämligen vara funktionellt när olika livsmedel ska förvaras bakom samma kylskåpsdörr.

Temperaturen kan med andra ord variera mellan olika delar av ett kylskåp. Därför är det bra att lära känna sitt kylskåp och utnyttja eventuella temperaturskillnader för optimal förvaring av livsmedel. Mät med jämna mellanrum temperaturen i olika delar av kylskåpet. Ett tips är att avläsa temperaturen på morgonen då kylskåpet varit stängt hela natten. Flytta termometern mellan olika punkter i skåpet, som högst upp längst in, i mitten längst ut, grönsakslådan, dörren o.s.v. Notera termometerns placering och de uppmätta värdena på ett papper, och reglera vid behov kylskåpets inställningar.

Enligt Livsmedelsverket är 4-5 ºC en lämplig medeltemperatur i kylskåpet hos konsumenter. En låg temperatur är bra då bakterier, jästsvampar och mögel växer långsammare. Det gör att kvaliteten hos livsmedlen bibehålls och att hållbarheten ökar. En del livsmedel – som till exempel tomat, gurka, banan och ananas – är dock känsliga för alltför kall förvaring. Många livsmedel kan emellertid förvaras i temperaturer strax över 0 ºC, med ännu längre hållbarhet som följd. Samtidigt ökar energiåtgången, vilket gör att Energimyndighetens rekommendation för kylskåp också är just 5 ºC.

Mer om optimal förvaring av livsmedel en annan gång.