Elbilen bäst ur ett livscykelperspektiv

Diskussionen om elbilars hållbarhetsnytta är ibland laddad. Bild: stux/Pixabay.

Elbilen är på frammarsch. Från och till diskuteras dock dess verkliga hållbarhetsnytta. Vilken klimatpåverkan har eldrivna fordon jämfört med fossildrivna? Är det inte fossil källa som genererar en hel del av den el som driver dessa bilar? Och är inte de metaller som används i elbilarnas batterier en ändlig resurs? Råvaror som dessutom är problematiska ur såväl ekologisk som social synvinkel?

Hållbara handlingar har ingen djupare sakkunskap på fordons- och batteriområdet, men inser att det krävs livscykelanalyser för att komma åt komplexa frågor som dessa. Därför läser jag med intresse sammanfattningen av studien Electric vehicle life cycle analysis and raw material availability som kom i mitten av hösten 2017.

Denna oberoende studie kom fram till att elbilen är ett uppenbart klimatsmartare val än dieselbilar oavsett i vilket europeiskt land bilarna körs. Resultatet varierar samtidigt kraftigt mellan olika länder, beroende på om elen framställs av förnybar eller fossil källa. Fast även i ett kolland som Polen släpper en elbil ut 25 procent mindre koldioxid än en dieselbil. Med den svenska elmixen blir utsläppen 85 procent lägre. Genomsnittet inom EU är 55 procent lägre koldioxidutsläpp för elbilen jämfört med dieselbilen.

Metallerna litium och kobolt är (än så länge) avgörande vid tillverkningen av elbilsbatterier. Den aktuella studien visar att de kanske inte är så akut ändliga som en del debattörer har påstått och att tillgången kommer att kunna säkras genom allt effektivare användning i batterierna. Samtidigt slår studien fast att det krävs certifieringar med högst ställda krav för att säkra en ekologiskt och socialt ansvarsfull utvinning av metallerna. Något som alltså återstår att få på plats innan batteritillverkningen kan kallas hållbar på riktigt.

Utvecklingen av elbilar och batterier snurrar snabbt nu och kommer förhoppningsvis att förflytta fordonsbranschen snabbare än den och vi anar. Det gäller dock att säkra upp att utvinningen av råvaror är verkligt hållbar ur både ekologisk och social synvinkel. Annars är talet om litium och kobolt som den nya oljan alltför sant. Och när samhället snart på allvar ställer om till eldrivna fordon gäller det att vi inte konsumerar dem huvudlöst. Även elbilar som går uteslutande på el från förnybar källa belastar miljön vid tillverkningen och under sin livstid. Att dela på elbilen som resurs är därför mer hållbart än att alla ska äga en egen. Den mest hållbara bilen är ju trots allt den som aldrig produceras.

Höjda drivmedelsskatter raka rör

Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.

År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.

Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.

Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?

Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.

Tusen nya bilar om dagen – hoppfullt eller nedslående!?

Renault Clio

Vår tidigare bil. Numera lånar eller hyr vi bil när vi verkligen behöver en. Nästa steg är att bli fossiloberoende vad gäller biltransporter och bara nyttja bilar som går på förnybara bränslen.

Nybilsförsäljningen nådde all time high år 2016 med över tusen nya personbilar i Sverige om dagen. I en intervju med Ekot påstår branschorganisationen Bil Swedens VD Bertil Moldén att försäljningsrekordet är bra både för bilhandlarna och miljön. Han motiverar det med att nya tekniskt avancerade bilar är renare än äldre fordon. Må så vara, säger Hållbara handlingar, men att producera nya bilar kräver samtidigt stora resurser. Och jag noterar dessutom att endast 16 procent av de nya bilarna är miljöklassade. Den stora merparten av de nya bilarna är fortfarande bensin- eller dieseldrivna. Det är därför lätt att hålla med Mattias Goldmann, VD för den gröna liberala tankesmedjan Fores, när han framhåller att betydligt fler av de nya bilar som säljs måste vara verkligt miljöklassade om Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

Vad händer då på området från politikernas sida? Regeringen förlänger supermiljöbilspremien på 40 000 kronor för elbilar och ger halva premien vid köp av en hybridbil under 2017. I pipen ligger också införandet ett bonus malus-system 2018, där de som köper miljöbilar får premier och skattelättnader, och de bilägare som belastar miljön mycket betalar betydligt mer. Hållbara handlingar tänker att det senare vore ett utmärkt system, men bara om morötter och piskor på området bildar en genomtänkt helhet som driver utvecklingen entydigt åt rätt håll. Kritiker menar här att det utredningsförslag om ett bonus malus-system som lagts på regeringens bord kan komma att gynna snåla dieselbilar framför bilar som går på förnyelsebara bränslen. Med andra ord skulle det nya systemet kunna bidra till något lägre koldioxidutsläpp, men knappast driva fram det fossiloberoende som måste vara det enda målet på sikt. Hoppas regeringen tar synpunkterna på allvar och ser över systemets utformning innan det sätts i sjön 2018.

Tesla blev till Volvo V90 – borde vara tåget

Idag när regeringens vårbudget släpps berättar SvD att finansminister Magdalena Andersson (S) efter en mejluppmaning från Volvo Cars har ändrat liknelsen om svensk ekonomi från Tesla till Volvo. Snyggt jobbat av Volvos lobbyister. Lite märkligt dock att en rödgrön regering låter sig påverkas av motorindustrin på detta sätt. Att likna Sveriges ekonomi med en Volvo V90 är väl inte särskilt klädsamt för en regering med hållbarhetsambitioner. Nya Volvo V90 har fem motoralternativ varav endast ett kan kallas miljöbil (en laddhybrid), men knappast är någon elbil som Tesla. Fast samma regering verkar ju villig att låta Vattenfall sälja sin tyska brunkol till tjeckiska EPH. Med tanke på regeringens inkonsekventa miljöpolitik är det kanske inte så konstigt att finansministern väljer att tala om svensk ekonomi i fossila termer snarare än att säga att ekonomin går som tåget!?

Ohållbart förslag för att stoppa mackdöden

Flera medier, däribland Sveriges Radio, rapporterar om ett regeringsförslag för att stoppa mackdöden i den svenska glesbygden. Idag måste alla bensinmackar som säljer mer än tusen kubikmeter bensin per år även erbjuda sina kunder möjligheten att tanka miljövänliga bränslen som etanol eller gas. Något som har inneburit stora och långtifrån alltid lönsamma investeringar för en del mackägare. Regeringens förslag går ut på att lätta på kraven så att bara hälften av landets mackar ska behöva saluföra miljövänliga bränslen.

Med släkt och vänner på den uppländska landsbygden vet jag vad bygdens mack kan betyda. Jag är också medveten om att etanol inte är (det enda) svaret på frågan om hur framtidens drivmedelsförsörjning ska se ut. Ändå känns regeringens förslag som ett uppenbart bakslag och en bekräftelse på att utvecklingen tyvärr inte leds i hållbar riktning. Vore det inte ett bättre alternativ att staten går in och hjälper de små mackägarna i glesbygden med tillräckliga investeringsbidrag så att det finns miljövänliga bränslealternativ att tillgå i hela landet!?

 

Bonus malus pronto

I går kom den statliga utredningen Fossilfrihet på väg. Jag har inte läst de 575 sidorna men tagit del av några av referaten i media. Mitt intryck är att alla politiker verkar överens om att användningen av fossila bränslen måste minskas radikalt och att det behövs breda och långsiktiga politiska överenskommelser för att detta ska bli möjligt. Trots detta förefaller det som att vi får vänta på handslagen över parti- och blockgränserna. Kanske inte så konstigt med nio månader kvar till riksdagsvalet. Men med tanke på att det är mer än fem i tolv för planeten så är det hög tid att politiker av god vilja verkligen agerar och samverkar. Eller hur är det med den goda viljan när det kommer till praktiken och den nödvändiga omställningen av samhällets fordonsflotta!?

I DN:s pappersupplaga talar både energiminister Anna-Karin Hatt (M) och Åsa Romson (språkrör MP) om möjligheten att nå politisk konsensus kring vissa av utredningens förslag. Ett av förslagen är ett så kallat bonus malus-system. Ett bonus malus-system innehåller både positiva/belönande och negativa/straffande incitament och kan bland annat användas för att skapa beteendeförändringar som leder till en mer hållbar utveckling. I det aktuella fallet handlar det om att bilar med höga koldioxid-utsläpp beläggs med en särskild straffskatt medan bilar med låga utsläpp får en motsvarande premie.

Hatt, Romson och andra riksdagspolitiker – om ni nu är överens på vissa punkter, vad väntar ni på!? Jag och många med mig vill bidra till en mer hållbar utveckling på transportområdet, men kan inte bära den ekonomiska omställningsbördan ensamma. Bonus malus pronto!