Dieter och hållbar utveckling

I artikeln Matvanor bakom miljögifter i blodet rapporterar UNT om en vetenskaplig undersökning genomförd av Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, där olika dieters påverkan på kroppen studerats. Undersökningen visar att LCHP (Low Carb High Protein, kolhydratfattig och proteinrik kost) och Medelhavskost (lite kött och mejeriprodukter, mycket fisk, grönsaker, frukt och fleromättat fett) ger högre halter av flera miljögifter i blodet än en kost som ligger nära Livsmedelsverkets rekommendationer. ”Ju mer LCHP-lik dieten var, desto högre var halterna av ett par olika PCB:er, tre långlivade bekämpningsmedel, kvicksilver och bly. Men också den Medelhavsliknande dieten var förknippad med högre halter av flera PCB:er, ett av de långlivade bekämpningsmedlen och kvicksilver.”

Den aktuella studien är särskilt intressant då det är första gången forskare försöker fånga en helhetsbild genom att studera olika kostmönster och miljögifter samtidigt. I tidigare undersökningar har istället enskilda livsmedel och gifter stått i fokus. Förhoppningsvis kan detta helhetsperspektiv även anammas av dem som följer och förespråkar vissa dieter. Hållbara handlingar argumenterar inte emot att man kan uppleva sig må bra av och går ner i vikt genom en särskild kosthållning. Jag saknar dock ofta ett vidare perspektiv i diskussionen om olika dieter, och tycker till exempel att förespråkare av LCHP och LCHF (Low Carb High Fat, kolhydratfattig kost rik på fett) vanligen undviker frågor som rör hållbar utveckling. En hög andel animaliska proteiner och fett är nämligen inte vägen att gå om man vill minska matens miljöbelastning. För den som önskar gå ned i vikt och samtidigt vill göra en insats för miljön är det bättre att satsa på ökad motion i kombination med Medelhavskost eller Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd.

Fett bra

Här om dagen kom senaste numret av foldern Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB i brevlådan. Låter kanske inte så spännande, men om man är det minsta intresserad av hållbar utveckling så är det ofta givande läsning. I detta nummer får Uppsalas hushåll bland annat konkreta tips på hur man kan värna stadens och närområdets vattenmiljö genom vardagsbeteendet i badrummet, köket och tvättstugan (titta gärna in på kampanjsidan Varje droppe räknas). Fast bäst av allt är den positiva nyheten att Uppsalaborna numera kan lämna sitt använda flytande matfett på någon av kommunens återvinningscentraler. Något som är på tiden eftersom den vanligaste störningen i stadens avloppssystem är matfett som hälls ut i slasken. Bättre då att fettet återvinns och bidrar till nya produkter som tvål, stearinljus och biogas. Fett bra nyhet.

Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB

Nu kan fettet återvinnas. En god nyhet förmedlad av Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB.

Hur ska man då göra rent praktiskt med det använda flytande matfettet eller mat- och frityroljorna där hemma? Här ger foldern följande tips: Vänta tills det använda/överblivna flytande fettet svalnat och häll det sedan i en genomskinlig plastflaska med hjälp av en tratt. Är det en mindre mängd fett går det lika bra att torka ur matlagningskärlet med lite hushållspapper och sedan lägga pappret i behållaren för matavfall. Fett i fast form läggs också bland matavfallet. Om man har livsmedel i olja – som tonfisk och soltorkade tomater – kan man sila ned det flytande fettet direkt i sin fettflaska. När flaskan är full lämnas den i fraktionen ”Matfett” på återvinningscentralen. Fett lätt.

Nyckelhålet för barn

Idag skriver DN om en undersökning genomförd av Konsumentföreningen Stockholm som visar att många av de livsmedelsprodukter som är riktade till barn är onödigt dyra, söta och feta. Antalet matvaror som riktar sig till barn och barnfamiljer har också ökat kraftigt över tid. Få är väl förvånade över denna utveckling. Konsumentföreningen vill dock inte se några förbud utan förespråkar självsanering inom livsmedelsbranschen, alltså att producenterna på eget initiativ ska se till att varor som marknadsförs till barn har ett vettigt näringsinnehåll.

Det är förvisso möjligt att branschen kan komma att ta ett större ansvar framöver, även om man kan tvivla när man ser siffrorna över utvecklingen hittills. Jag tror dock att det också finns ett utrymme för riktade samhällsinsatser för att hjälpa barnfamiljer att välja nyttigare produkter. Ja, kanske är det dags för nyckelhålet för barn, en särskild satsning – med barnorienterad logotyp – för att lyfta fram näringsriktiga alternativ bland de produkter som är vanliga i barnfamiljers vardag!?

Skolmaten – en fråga om resurser

Igår genomförde LRF en köttaktion mot Gripenskolan i Nyköpings kommun, något få väl har missat vid det här laget. Ett av LRF:s argument för hamburgerkuppen var att tjejer behöver näringsriktig kost, inte minst rejält med järn. Hållbara handlingar kritiserade LRF och menade bland annat att det knappast är troligt att kommunen och skolan inte ser till att ungdomarna får den näring de behöver genom skolmaten. Men kanske var det ett väl optimistiskt antagande om skolmaten!?

Idag publicerar DN nämligen nyheten att sju av tio kommunala grundskolor i Stockholm inte uppfyller Livsmedelsverkets näringskrav. Av artikeln att döma innehåller skolmaten i Stockholm bra med fibrer och järn, men det är sämre med D-vitamin och stora problem med fettkvaliteten. Dessa resultat säger givetvis inget om förhållandena i Nyköpings kommun eller riket i övrigt, och vad gäller järninnehållet i maten får ungdomarna i Stockholms skolor uppenbarligen en tillräckligt god kost. Fast det finns uppenbarligen en del att göra för att nå Livsmedelsverkets rättmätigt högt ställda krav på skolans måltider.

Hållbara handlingar är ingen skolmatsblogg och siktar inte heller på att bli det. Den mat och de måltidssituationer som barn och ungdomar möter i skolan är dock väldigt viktiga. Viktiga för barns och ungdomars hälsa på kort och lång sikt, för deras kunskapsinhämtning och sociala utveckling i skolan, och för möjligheten att nå en mer hållbar livsmedelskonsumtion i Sverige och världen. I förskolan och skolan övas barn och ungdomar in i kostvanor, måltidsmönster och beteenden som kommer att påverka såväl enskilda hushåll som samhället i stort framöver. Här har alltså förskolor och skolor ett stort ansvar men också goda möjligheter att vara med och forma framtiden.

I DN-artikeln menar Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP) att Livsmedelsverket har en rigid inställning till skolmatens näringsinnehåll och att ”det spelar ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten”. Det ligger förvisso något i det senare, men det är samtidigt ganska tröttsamt att möta alla dessa upprepade förenklingar om det statliga verkets fyrkantighet. För det är väl inte för mycket begärt att skolmaten och skolmåltiden ska kunna vara allt från inbjudande, välsmakande och trevlig, till näringsriktig och hållbar ur miljösynpunkt!? Om dessa bitar inte går att få ihop idag så handlar det sannolikt inte om något annat än resurser. Och på just den punkten borde Edholm och andra politiker fundera över om det är Livsmedelsverket eller de själva som behöver ändra inställning.

Såhär skriver Livsmedelsverket på sin hemsida: ”Skollunchen kan vara en av dagens höjdpunkter! Eleverna bör både känna matglädje och må bra av maten. En satsning på bra mat i skolan är en satsning på hela verksamheten.” En rigid inställning? Nej, knappast! Lägg bara till perspektivet hållbar utveckling och du har en kortfattad programförklaring för skolans mat och måltider.

Ännu nyttigare nyckelhål

Nyckelhålet står för mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer samt nyttigare eller mindre fett. Syftet med märkningen är att göra det enklare för konsumenten att hitta hälsosamma livsmedel i butiken, men också att öka utbudet av hälsosam mat på marknaden (genom att sätta press på producenterna). Nu vill Livsmedelsverket skärpa kraven för nyckelhålsmärkta produkter, men också bredda basen för märkningen så att fler livsmedel kan komma i fråga. Bland annat vill man sänka salthalten med 20 procent för nyckelhålsmärkning av många livsmedelsgrupper, och ta bort möjligheten till märkning av sockrade mjölkprodukter. Hållbara handlingar gillar förslaget och gläds åt att den positiva nyheten uppmärksammas av såväl Dagens Nyheter som Sveriges Radio.