Svensken allt fetare

Enligt en prognos från Världshälsoorganisationen (WHO), som Sveriges Radio rapporterar om idag, riskerar nästan var fjärde svensk att lida av fetma år 2030. Vi står inför en tickande folkhälsobomb och det krävs krafttag för att komma åt problemet. Två relativt enkla sätt att vända utvecklingen är förbättrade kostvanor och mer av vardagsmotion. Här är Livsmedelsverkets nya och mer gröna kostråd en god hjälp på vägen. Den intresserade kan också stämma av sina kostvanor mot nämnda myndighets snabbtest Matvanekollen.

Det är dock viktigt att diskussionen om hur fetmaepidemin (om man nu ska använda det begreppet) kan hejdas inte leder till en ökad stigmatisering av överviktiga och feta personer. För precis som Mai-Lis Hellenius, professor vid Karolinska institutet, säger i radioreportaget så är övervikt och fetma kopplat till faktorer som rör klass och utbildning. Därför blir det fel och orättvist om man enbart pekar på individens ansvar i dylika frågor. Nej, analysen och insatserna måste både vara bredare och mer djuplodande än så. Och jag har sagt det förr och kommer att säga det igen: En utökad hem- och konsumentkunskapsundervisning i grundskolan (och varför inte även i gymnasieskolan) är en viktig bit när åtgärdspusslet ska läggas!

Ett skolämne fett rätt i tiden

Förra torsdagens Vetandets värld i P1 handlade om hur den globala fetmaepidemin ska tacklas. Ett akut ämne då mänskligheten bokstavligen är på väg att äta ihjäl sig. Globalt sett är nämligen mer än 2 miljarder människor feta eller överviktiga. I Sverige har antalet feta personer fördubblats sedan 1990-talet och utgör nu 12 procent av befolkningen. Idag bär nästan varannan svensk på fetma eller övervikt. Denna fetmaepidemi orsakar stort mänskligt lidande och skenande samhällskostnader genom vällevnadssjukdomar som typ 2-diabetes, fettlever, njursvikt, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

I programmet diskuterades olika sätt att stoppa fetmaepidemins framfart. Ett huvudspår tycks vara samverkan mellan länder samt mellan myndigheter och företag med syfte att göra det enklare och billigare att äta nyttigt och svårare och dyrare att äta fet, salt och söt mat. Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning, framhöll också vikten av ett nationellt kunskapscentrum på området. Som blivande lärare saknade jag dock skolan som en möjlig aktör i sammanhanget och ämnet hem- och konsumentkunskap som en resurs i arbetet för en förbättrad folkhälsa.

Hem- och konsumentkunskap är ett skolämne som borde vara fett rätt i tiden. I praktiken är det dock grundskolans minsta undervisningsämne med ynka 118 timmar i timplanen. Tilldelningen av timmar kan jämföras med ämnen som idrott och hälsa (500 timmar), slöjd (330 timmar), bild och musik (220 timmar vardera) eller elevens val (382 timmar). Denna snedfördelning av timmar mellan olika praktisk-estetiska ämnen är ologisk, och med tanke på fetmaepidemin blir den ännu mer svår att förstå. Mot bakgrund av att övervikt och fetma ökar föreslog förvisso den tidigare alliansregeringen en förstärkning av grundskolans hälsoundervisning med 100 timmar, men valde att förlägga satsningen helt till ämnet idrott och hälsa. Min intention är inte att ställa skolämnen mot varandra, men jag anser att skolpolitiker och många andra visar stor okunskap när de missar eller bortser ifrån den potential som finns i ämnet hem- och konsumentkunskap. Ge gärna fler timmar till ämnet idrott och hälsa, men utöka samtidigt undervisningstiden i det av grundskolans ämnen som behandlar hälsa, ekonomi och miljö med utgångspunkt i hemmets handlingar!

Den enes bröd…

Under påskfastan har Svenska kyrkans internationella arbete en kampanj på temat Utrota Hungern. I söndags hade vi brödauktion i Tunabergskyrkan där hela behållningen gick till denna angelägna fastekampanj.

Brytbröd

Några av de bröd vi bakade till brödauktionen i Tunabergskyrkan i söndags. Förutom brytbröd bidrog mitt hushåll med rågkakor, grova och ljusa limpor samt fröknäcke.

Men på samma gång som 800 miljoner människor går och lägger sig hungriga i kväll så lider ungefär 2 miljarder människor av övervikt eller fetma. För hunger är ett väldigt allvarligt problem, samtidigt som olika vällevnadssjukdomar utgör den främsta dödsorsaken globalt sett. Så paradoxalt och svårt är läget under solen.