Sällan bästa tvättrådet

Hur tvätta rätt och hållbart? Här följer en sammanställning av en rad vanliga råd för tvätt och torkning. Råd som är bra för såväl miljön som plånboken. Fast nedan finns även kritiska revideringar av tips som kanske inte är så hållbara som tidigare påståtts. Håll till godo – och minns att sammanställningen inte gör anspråk att vara fullständig. Kom gärna med fler råd i kommentarsfältet.

Tvätta sällan. Det avgjort viktigaste tvättrådet för både miljö och plånbok är att vara rädd om kläderna så att de håller länge. Tvätta därför plagg så sällan som möjligt och undvik att torktumla dem. Varje tvätt sliter nämligen på plagget. Ny forskning visar att 70 procent av klädernas klimatpåverkan kommer från själva produktionen, 4 procent från transporter under produktionen eller mellan produktionslandet och butiken, samt hela 22 procent från transporten mellan butik och hushåll. Bara 3 procent av ett plaggs totala klimatpåverkan genereras vid tvätt och torkning. En måttfull klädkonsumtion och en lång användningstid för de plagg som ändå inhandlas är med andra ord allra viktigast ur hållbarhetssynpunkt.

Vädra. Välj vädring i första hand. Ylle och andra naturmaterial blir minst lika fräscha av vädring som av vattentvätt. Plaggen behåller dessutom färg och form betydligt längre. Jag har jeans som används flera gånger i veckan, men som bara vädras mellan användningarna och därför inte har tvättats på många månader.

Tvätta effektivt. Om tvätt ändå är nödvändigt – undvik onödiga förtvättar och omotiverat långa huvudprogram. Vid lätt eller normalt smutsiga textiler går det ofta bra med ett snabbprogram.

Välj rätt temperatur. Underkläder ska alltid tvättas i 60 grader. Annars brukar rådet för miljö och plånbok vara att tvätta i så låg temperatur som möjligt. Att tvätta i 40 grader istället för 60 halverar till exempel energiförbrukningen. Fast den senaste forskningen pekar på att det är betydligt viktigare att plaggen verkligen blir rena och tvättas mer sällan, än att de tvättas ofta i låga temperaturer. Tvättemperaturen har en mycket begränsad påverkan på klädernas totala energiförbrukning (se ovan) och frekvent tvättande förkortar plaggens livslängd avsevärt även vid låga tvättemperaturer.

Kör bara fulla maskiner. Ett mycket enkelt sätt att spara energi, vatten och tvättmedel.

Välj ett miljömärkt tvättmedel. Köp bara tvättmedel märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Det svåra valet mellan pulvertvättmedel och flytande tvättmedel återkommer jag till i ett annat inlägg så småningom.

Dosera rätt. Ta reda på maskinens trumvolym och kapacitet (läs på maskinen eller i bruksanvisningen), samt vattnets hårdhetsgrad (kommunens hemsida brukar veta råd). Följ sedan anvisningarna på tvättmedelspaketet. Överdosering av tvättmedel leder inte till renare kläder utan bara till onödig miljöbelastning och att tvättmedelsrester ansamlas i textilierna och förstör dem.

Förvara rätt och stryk till. Genom att hänga upp och/eller stryka till plagg går de ofta att använda igen och igen. Ylle förvaras dock bäst plant.

Fläckborttagning utan tvätt. Om kläderna fått en fläck räcker det oftast med lokal rengöring istället för att tvätta hela plagget. Fläckborttagning utan tvätt minskar slitaget på plagget i dess helhet. Tänk på att behandla fläckar så fort som möjligt. För tips om borttagning av olika fläckar se till exempel Tvättråd.se.

Skippa sköljmedel. Användning av sköljmedel är bokstavligen att kasta pengar i sjön. Miljön och många allergiker är dessutom tacksamma för att slippa denna totalt onödiga produkt. Jag slutade använda sköljmedel för många år sedan och har aldrig saknat det.

Torka energimedvetet. Ljumma vindar på sommarhalvåret torkar tvätten snabbt, skonsamt och utan energiåtgång. Torkrum är att föredra framför torkskåp och torktumlare. Oavsett vad tillverkarna påstår så sliter torktumling på kläderna. En torktumlare förbrukar dessutom i genomsnitt fem gånger så mycket energi som en tvättmaskin. Tumla därför bara när det är verkligt motiverat. I mitt hushåll är torkning av frotté ett sådant undantag.

Undvik kemtvätt. Handla helst bara kläder som du kan rengöra själv. Måste plagg ändå kemtvättas så välj en inrättning som är miljöcertifierad.

Den nya forskning som refereras ovan är Sandra Roos avhandling Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment (2017). Roos är forskare på Swerea IVF och avhandlingen framlagd vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers i Göteborg. För en snabb introduktion till forskningsresultaten rekommenderas Chalmersartikeln Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter eller läsning av Råd & Rön 2017:4.

 
Annonser

Människa mot maskin

Mer än en gång har jag hört att moderna diskmaskiner är väldigt vatten- och energisnåla, och att det därför är mer miljövänligt att diska i maskin än för hand. Jag har dock tvivlat på uppgifterna och tänkt att en genomtänkt handdisk med sköljbalja nog ändå är att föredra. Men hur ligger det egentligen till? Vem eller vad är bäst på att diska – människa eller maskin?

Diskställ

Välfyllt diskställ. I vår hyresrätt har vi ingen diskmaskin och är därför hänvisade till handdisk.

Råd & Rön har undersökt frågan i ett test och resultatet var glasklart. Diskmaskinen vann överlägset vad gäller vatten- och energiförbrukning. Vid handdisk gick det åt fyra gånger så mycket vatten och nästan 30 procent mer energi per disk jämfört med en välfylld diskmaskin. Att diska för hand visade sig dock ha vissa fördelar jämfört med att diska i maskin. Det är billigare att handdiska än att investera i en diskmaskin, som därtill kräver dyrt maskindiskmedel. Det går dessutom snabbare att diska för hand än att använda långa, energisnåla diskmaskinsprogram (men man kan ju samtidigt göra något annat av tiden än att stå vid diskhon medan diskmaskinen går). Disken blev därtill något renare vid handdisk, inte minst när det var fråga om riktigt besvärlig smuts eftersom människan kunde vara mer envis än maskinen.

Jag får med andra ord släppa mitt tvivel. Ur miljösynpunkt förefaller det bättre att använda diskmaskin än att handdiska. Samtidigt tänker jag att detta nog bara gäller om man verkligen fyller diskmaskinen ordentligt och undviker att skölja av disken under rinnande vatten innan den sätts i maskinen. Det är alltid skönt att kunna lägga in en liten reservation när man tvingats revidera sin uppfattning…

 

Islossning i frysen

Vår frys har bett om avfrostning en tid. När lådorna riktigt kärvar i facken går det inte längre att förtränga det stundande projektet. Vi och väderleken har dock gått om varandra de senaste veckorna. När det har varit riktigt kallt ute har det inte varit läge för avfrostning inne, och när projektet verkat möjligt har blidvädret slagit till.

I morse öppnade sig så ett fönster – eller snarare dörren till frysen – på allvar. Termometern visade -7 °C (visst det får gärna vara -20 °C men ändå) och planen var en studiedag hemma. En hel del isdunsar och dripp-droppande senare är nu frysen avfrostad. Märkvärdigt så mycket vatten det kan rinna ur ett halvskåp. Bra för elförbrukningen och livsmedelsförvaringen att ha det gjort. Strax dags att slå på frysen, för att så småningom flytta in frysvarorna från balkongen igen.

Islossning i frysen

Före, under och efter islossningen i frysen.

Många (köks)bäckar små

Sedan ett par månader tillbaka ingår jag i företaget ELIQ:s bloggpanel. ELIQ är en oberoende aktör som säljer smarta elmätare till vanliga hushåll. Vi som deltar i bloggpanelen testar och diskuterar deras ELIQ Energy Online-system, men skriver också allmänt om energisparande åtgärder i hushållet.

Just nu har vi börjat diskutera olika åtgärder som man kan vidta för att minska elförbrukningen i köket. Nedan följer mitt första inlägg på temat, en lista på åtgärder som är långt ifrån uttömmande men som kanske ändå kan inspirera någon.

————-

Jag och min fru bor i en hyresrätt i Uppsala. Då vi är hyresgäster är det inte aktuellt att fundera över om vår kyl/frys ska ersättas av en nyare för att minska på energiförbrukningen, och eftersom vår lägenhet inte har diskmaskin är vi hänvisade till handdisk. I övrigt har vi nog den eldrivna maskinpark som många hushåll har: mikrovågsugn, vattenkokare, kaffebryggare, stavmixer, brödrost, hushållsassistent etcetera.

Mot bakgrund av det ovan sagda kommer det här inlägget inte att lyfta några stora grepp (som att byta ut kyl och frys) utan snarare att inriktas på en rad ”små” åtgärder som tillsammans ändå kan göra skillnad för elförbrukningen. Jag slänger fram dem i punktform, utan inbördes rangordning:

  • Se till att ha rätt temperatur i kyl och frys, +4-5 °C i kylen och -18 °C i frysen.
  • Frosta av frysen minst en gång varje år, eftersom isbildning försämrar frysens kapacitet och ökar elförbrukningen. Passa på att göra avfrostningen någon kall dag vintertid, då frysvarorna enkelt kan förvars utomhus under tiden.
  • Koka alltid upp vatten med vattenkokare, det går snabbare och är mycket mer energieffektivt än att koka upp vatten på spisen.
  • Lägg locket på grytor och kastruller. Undantaget från denna huvudregel är kokning av pasta, ägg och såser.
  • Koka bara upp det vatten du verkligen behöver. Sluta häll ut halvfulla te- och kaffekannor, eller gör iste eller iskaffe på det som blivit över.
  • Se till att mat som ska kyl- eller frysförvaras är ordentligt avsvalnad innan den hamnar i kyl och frys. Ljummen mat sabbar klimatet i kyl- och frysskåp, vilket innebär ökad energiåtgång och sämre livsmedelshygien. Ett tips är att ställa ut mat för avsvalning utomhus vintertid. Då går avsvalningen fortare, vilket är väldigt bra ur livsmedelshygienisk synpunkt.
  • Fyll frysen, då drar den mindre el än när den är halvfull.
  • Tina upp frysta matvaror i kylskåpet. Det går förvisso långsammare än i rumstemperatur, men är ofta bra för att bibehålla kvaliteten på matvarorna och minskar också energiåtgången i kylskåpet.
  • Ugnen slukar energi när den står på, så använd den effektivt och låt den inte stå på i onödan.
  • Varmhåll inte maten i onödan, eftersom det både slösar energi och försämrar matens näringsinnehåll (bland annat så förstörs C-vitamin snabbt vid varmhållning).
  • Handdiska inte under rinnande vatten. Använd diskbalja istället!

Det finns givetvis många fler små (och stora) åtgärder som kan spara energi i köket i vardagen. Fyll gärna på med energismarta kökstips i kommentarsfältet!