Goda nyheter

Det är vanligtvis ganska nedslående att ta del av morgonens nyhetsflöde. Trots ett flertal nyhetsredaktioners satsning på det som brukar kallas för goda nyheter – nyheter som förmedlar hopp och glädje – är det allt som oftast allvarliga kriser, våld, förtryck och katastrofer som dominerar. I morse gladdes jag dock åt två riktigt positiva gröna inslag i Morgonekot och Vetenskapsradions nyheter.

Morgonekot startade sin sändning med att berätta att EU nu skärper reglerna för en miljöskadlig kemikalie som används i tillverkning av kläder och andra textilier. Det handlar om nonylfenoletoxilat, som ska vara borta även i till EU importerade textilier inom fem år. Ett viktigt beslut eftersom utsläppen av kemikalien är hormonstörande, vilket inte minst drabbar fiskar och andra vattendjur. I dagsläget ser man inga risker för människor, men det råder stor osäkerhet kring dylika kemikaliers hälsopåverkan och därför är det enda rimliga att följa försiktighetsprincipen. Bra jobbat av svenska Kemikalieinspektionen, som tog initiativ till förbudet från början.

Vetenskapsradion rapporterade sedan om en ny tålig gröda som snart kan förädlas till matolja. Fältkrassing, även kallad kung Salomos ljusstake, växer vilt i Sverige och har fröer som man kan utvinna olja ur. Denna växt är mer köldtålig än raps och eftersom den är tvåårig kan den sås med en annan gröda, vilket sparar resurser och minskar näringsläckaget från jorden (då fältkrassingen täcker marken under vintern). Det återstår dock viss förädling, bland annat höjning av oljehalten, innan grödan är redo för kommersiell odling. Intressant och viktigt med nya och förädlade grödor, som kan minska jordbrukets klimatpåverkan och klara av ändrade väderförhållanden i framtiden.

 

För höga krav leder till matsvinn

Ibland får man svar på tal omgående (se gårdagens inlägg). Idag rapporterar Ekot om en studie gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som visar att en genomsnittlig livsmedelsbutik slänger eller reklamerar ungefär 65 ton mat varje år. Forskarna vid SLU konstaterar att minst hälften av den mat – inte minst frukt och grönt – som slängs eller reklameras av livsmedelsbutikerna egentligen kan säljas. Studien antyder också att butikspersonalens kunskaper är avgörande för hur stort matsvinnet blir. Det verkar som att för höga krav leder till att mat slängs i onödan. Samtidigt finns det ekonomiska faktorer som påverkar butikspersonalens beteende. Det är nämligen lönsamt för butikerna att reklamera varor eftersom kostnaden och ”risken” då hamnar på leverantören istället.

Ekots inslag väckte flera intressant frågor hos mig som lyssnare. Vilken utbildning har/får de butiksanställda om livsmedelshygien och livsmedelsförvaring? Sker det kontinuerlig fortbildning? Går det att komma åt de ekonomiska incitament som förefaller styra butikspersonalens handlingar i ”fel riktning”? Ställer vi generellt sett för höga krav på maten i vår tid? Och vilken insats kan den enskilda konsumenten göra? Jag lämnar de tre första frågorna och utvecklar de två följande i korthet nedan.

Det är viktigt och riktigt med högt ställda krav på riskfria livsmedel. Men riskfria livsmedel är inte detsamma som perfekta eller helt felfria livsmedel. Ett kantstött äpple eller en banan som utvecklat bruna fläckar (tecken på mognad) går utmärkt att äta. Samma sak gäller kylvaror med bäst före-dag som snart går ut. Om leverantören och butiken skött kylförvaringen korrekt kan till exempel många mjölkprodukter ofta konsumeras efter utsatt dag. Ett tredje av många möjliga exempel är ägg som har bäst före-dag satt utifrån förvaring i rumstemperatur. Vid kylförvaring kan ägg vanligen förvaras och användas flera veckor till. Det är viktigt att tillägga att det är tillåtet att sälja livsmedel även efter bäst före-dag, så länge butiken gör bedömningen att maten fortfarande håller god kvalitet.

Här tänker jag att den enskilda konsumenten faktiskt kan göra en viktig insats. Genom att ställa rätt och rimliga krav på livsmedlen i butiken kan konsumenten hjälpa butikspersonalen till ett mer hållbart beteende. Men för att kunna göra detta krävs vissa basala kunskaper om livsmedelshygien och livsmedelsförvaring. Konsumenten behöver också utveckla en beredskap att handla mat både planerat och flexibelt. God planering gör att onödiga spontanköp kan undvikas. Det leder till mindre matsvinn och sänkta matkostnader för hushållet. Med beredskap för flexibilitet kan konsumenten samtidigt passa på att handla livsmedel som är tjänliga men kanske inte helt felfria, eller köpa mat som närmar sig eller just passerat bäst före-dag. I vissa fall kan det senare också vara en god affär ur ekonomisk synvinkel, eftersom en del butiker sänker priset på varor som är på väg att ”gå ut”. Lägg därtill att konsumenten faktiskt kan aktualisera frågor som rör matsvinn i mötet med butikspersonalen. Vem vet, en levande dialog mellan kunder och handlare kanske skulle kunna bidra till både minskat matsvinn och sänkta matkostnader!?

Ekologisk mat på stark frammarsch

Idag rapporterar Sveriges Radio Ekot att ekologisk mat är på stark frammarsch. I år förväntas den totala försäljningen av ekologiska livsmedel omsätta över tio miljarder kronor. En ökning med nästan tre miljarder kronor på fem år. Och det är både privatpersoner och storkök som driver på utvecklingen. I reportaget framhålls dessutom att konsumenternas utbildning och ”medvetenhet” är minst lika viktiga faktorer som hushållets ekonomi för valet av ekologiska livsmedel. Något en blivande hem- och konsumentkunskapslärare givetvis noterar.