Ekologisk mat fortsätter sälja

Försäljningen av ekologiska livsmedel fortsätter att öka i Sverige rapporterar Sveriges Radio utifrån Ekowebs årliga marknadsrapport. Denna del av livsmedelsmarknaden omsatte 28 miljarder år 2017.

Inom den offentliga måltidsbespisningen (skolor, äldreboenden, sjukhus m.m.) är andelen ekomat uppe i 35 procent. I vissa kommuner och regioner är andelen till och med avsevärt högre. Sverige ligger idag i världstopp vad gäller andelen ekomat inom offentlig sektor.

Inom dagligvaruhandeln ökade eko-försäljningen med nästan 10 procent förra året. Ökningstakten är lite lägre än tidigare, men ekotrenden har breddats och djupnat. Inom varugrupper som mjölk, kött, frukt och grönt har ekologiskt varit starkt redan tidigare. Nu börjar ekoalternativen sälja även i kategorier som bröd, kakor och godis.

Att livsmedelsproduktion utan bekämpningsmedel och konstgödsel växer är mycket glädjande. Sedan är det en annan sak att det finns fler perspektiv att ta hänsyn till vad gäller mat och hållbarhet. Ekologiskt garanterar till exempel inte att produkterna är närproducerade eller har transporterats på ett så klimatvänligt sätt som möjligt. Närproducerat är dock inte heller en garant för det senare. Det finns så många ”det beror på”. Och det goda får inte bli det godas fiende.

Ekoeffekten

Vad händer när en familj som inte brukar äta ekologisk mat börjar äta 100 procent ekologiskt? COOP har låtit undersöka saken och presenterar det intressanta resultatet tillsammans med fakta och tips om ekomat på sajten Ekoeffekten. Undersökningen är förvisso liten men ligger i linje med tidigare forskningsresultat på området.

I (reklam)filmen nedan får du möta familjen Palmberg som ingår i undersökningen och höra deras tankar om bekämpningsmedel, hälsa, hushållsekonomi och ekomat.

Undersökningen uppmärksammades för övrigt i Nyhetsmorgon (TV4) för en vecka sedan.

Januaris blomkålssoppa

En av mina ambitioner för år 2015 är att laga (minst) en för mig ny vegetarisk maträtt varje månad. Det finns nämligen många skäl att öka andelen vegetarisk mat på tallriken. Det är god, nyttig, billig och klimatsmart mat. De rätter jag lagar ska dessutom bygga på en hög andel ekologiska råvaror och gärna fungera som smidiga storkok i vardagen.

Med en dag kvar på årets första månad är det inte för sent att presentera rätt nummer ett. Igår lagade vi nämligen ”Januaris blomkålssoppa” till middag, en krämig pärla till soppa som passar utmärkt i både helg och söcken. Håll till godo, här kommer receptet.

Januaris blomkålssoppa

Januaris blomkålssoppa – god, nyttig och lättlagad. Vegetarisk vintermat i säsong helt enkelt.

Januaris blomkålssoppa (4 portioner, ca 45 min)

Ingredienser
1 stort blomkålshuvud
1 stor purjolök
5-6 medelstora jordärtskockor
2 vitlöksklyftor
Rapsolja (att fräsa i)
10-14 dl vatten (beror på hur krämig man vill ha soppan)
2 tärningar grönsaksbuljong
1 dl röda linser (torkade och sköljda)
1-2 dl iMat (Oatly, vegansk havrebas, 13 % fett) eller matlagningsgrädde (15 % fett)
Salt och svartpeppar
200 g halloumi
Färsk timjan till garnering

Gör så här
Ansa och skölj blomkål och purjo. Skär blomkålen i mindre bitar och strimla purjon. Skala och skölj jordärtskockorna och skär dem i mindre bitar. Skala och hacka vitlöken. Fräs allt detta i rapsolja i en stor kastrull i några minuter, men utan att råvarorna får färg.

Tillsätt ungefär 10 dl av vattnet (kokas med fördel upp i vattenkokaren innan det hälls i kastrullen), buljongtärningarna och linserna. Koka under lock i cirka 20 minuter.

Tärna halloumi i centimeterstora kuber. Hetta upp en stekpanna och stek halloumikuberna hastigt på ganska hög värme så att de får fin färg.

Mixa soppan slät. Tillsätt iMat eller matlagningsgrädde samt eventuellt mer vatten till önskad konsistens (den ska vara mer eller mindre krämig – vi använde för övrigt iMat gjord på havrebas, vilket fungerade utmärkt och gjorde soppan ett snäpp klimatsmartare än om vi använt mellangrädde). Smaka av med salt och nymalen svartpeppar.

Garnera soppan med färsk timjan och servera bröd till (för vår del blev det vitlöksbröd gjorda på fibertoast).

Receptet är för övrigt en utveckling av dietisten Sara Asks ”Blomkålssoppa med jordärtskockor och röda linser”, ursprungligen publicerad som en av måltiderna i de veckomenyer DN presenterade i november 2014. Dessa veckomenyer rekommenderas varmt för den som vill hålla ner på köttkonsumtionen och samtidigt följa Livsmedelsverkets kostråd.

 

Sensationella ekosiffror

År 2014 blev ett rekordår vad gäller försäljningen av ekologiska livsmedel. Enligt den oberoende nätsajten och marknadsbevakaren Ekoweb var ökningen hela 38 procent, en sensationellt hög siffra. Den ekologiska matens marknadsandel är nu 5,6 procent, vilket är högt vid en internationell jämförelse. Sverige har dock en bit kvar till Danmark, där ekologiska livsmedel står för ungefär 8,5 procent av marknaden.

Enligt Ekowebs rapport är det konsumenternas efterfrågan som drivit fram denna positiva utveckling. Svenska konsumenter vill uppenbarligen ha eko och svenskt, ju mer närodlat och lokalproducerat desto bättre tycks vi resonera. Samtidigt noteras det i rapporten att handelns intresse för frågan ökat rejält, bland annat genom bättre exponering och marknadsföring av ekologiska produkter. Som konsument har jag noterat det senare i många sammanhang. För några år sedan upplevde jag att Coop var i en klass för sig på området, men idag är till och med min lokala lilla ICA-butik på tå för att möta kundernas ekoefterfrågan. Men det är inte bara vi konsumenter som driver på utvecklingen. Ekowebs rapport berättar även om att det politiska målet om en andel på 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor nåddes och passerades förra året. I Uppsala kommun är målet att 100 procent av kommunens livsmedelsinköp ska vara ekologiska år 2023.

Om det finns någon baksida av försäljningsökningen så är det att vissa varor tenderar att ta slut i butikerna. Mer än en gång har jag fascinerats av tomt gapande ekohål i ägghyllan på ICA eller glatts åt att ekovinerna verkar väldigt åtråvärda på Systembolaget. Men alla konsumenter tar nog inte glappet mellan tillgång och efterfrågan med samma jämnmod. Det gäller att kunna leverera, att smida medan ekojärnet är varmt. Därför behöver svenska lantbrukare ges tillräckligt goda förutsättningar för att våga satsa på utvecklingen av ekologisk livsmedelsproduktion nu och framöver. Under 2015 förväntas försäljningen av ekologiska livsmedel öka med ytterligare 20 procent. Frågan är om produktionen lyckas växa i samma omfattning eller om klyftan mellan tillgång och efterfrågan kommer att vidgas ytterligare i framtiden!?

 

KRAV-fylld prisjämförelse

Veckan som gick släppte KRAV en prisjämförelse mellan konventionell och KRAV-märkt mat. I undersökningen ingick tio olika produkter i nio olika livsmedelsbutiker, med tre av de största butikskedjorna representerade. De livsmedel som ingick i jämförelsen var mjölk, ägg, nötfärs, laxfilé, torskfilé, makaroner, havregryn, gröna ärtor, morötter och potatis.

Den minsta prisskillnaden, 0,28 öre/portion, återfanns mellan KRAV-märkta och konventionellt odlade morötter, medan laxfilé stod för den största differensen med 4,51 kronor/portion. Prisskillnaden mellan de ekologiska och de oekologiska produkterna var alltså inte så stor som man skulle kunna tro. Något som är intressant med tanke på att konsumenters matval ofta handlar om just pris och smak.

På samma gång måste det understrykas att KRAV:s prisjämförelse gäller enstaka varor. Om man lägger ihop flera produkter till en måltid blir differensen givetvis större per måltidsportion. Vissa produkter konsumeras dessutom i betydligt större volymer än andra. Det faktum att ekologiska gröna ärtor är i genomsnitt 0,97 öre dyrare per portion gör nog mindre för en flerbarnsfamilj än att KRAV-märkning fördyrar mjölken med 0,35 öre/glaset. Att påstå att undersökningen bevisar att alla har råd att köpa KRAV-märkt vore därför alltför onyanserat.

Det finns hushåll som kan prioritera ekologisk mat i alla eller nästan alla lägen. Men det finns också hushåll som har det väldigt knappt och sällan får matbudgeten att gå jämnt ut, och det även om man systematiskt väljer de billigaste av de konventionella alternativen. Så istället för kravfylld eko-elitism förespråkar Hållbara handlingar uppmaningar som: gör det bästa du kan utifrån din och hushållets situation. Att göra någonting är bättre än att göra ingenting. Och kan man inte köpa ekoprodukten kan man i alla fall tala för varan!

Pep talk inför Miljövänliga Veckan

Snart är det dags för Miljövänliga Veckan, en årligt återkommande kampanj som Naturskyddsföreningen drivit sedan 1990. Under vecka 40 (mer exakt lördag 27 september – söndag 5 oktober) uppmuntras vi att byta ut (minst) ett par varor till ekologiska, en förändring som gör stor skillnad för miljö och människor. Naturskyddsföreningen har sedan tidigare lyft fram mejeriprodukter, bananer, kaffe, potatis och vindruvor som särskilt viktiga att prioritera. I årets kampanj satsar föreningen extra hårt på att få fler konsumenter att lägga ekologiska frukter i varukorgen.

Du måste dock inte vänta till vecka 40 med att byta till eko. Varje besök i livsmedelsbutiken innebär en möjlighet att göra skillnad. Och behöver du lite inspiration på vägen kanske Anders & Måns kan få bidra med följande pep talk:

rEKOrdsommar med steg i rätt riktning

Det har varit en rekordsommar och då tänker jag inte bara på solen och värmen. Ekologiska livsmedel har också varit heta. Den stora morgontidningen har berättat om detta i artiklar som Ekologiska drycker vinnare på Systemet, Klart fler antioxidanter i ekomat och Rekordstor efterfrågan på ekologisk mat i år. Men husorganet har även förmedlat nyheten (nåja, så nytt eller överraskande var det väl inte) att Hushållen kastar tusentals kronor rakt i soptunnan genom att slänga ätbar mat.

Att prioritera ekologiska varor och minska på matsvinnet är två bra vägar till en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Alla hushållskassor mäktar inte med att göra en radikal omställning till eko, men nästan varje hushåll kan ta ett, ett par eller flera steg i rätt riktning. Ja, om man lever under  knappa förhållanden så kanske ekomaten måste stå tillbaka, men man kan göra desto mer på matsvinnsfronten och samtidigt spara en hel del pengar.