Ekoökning och brist på ekoråvaror

Förra veckan släppte Ekoweb en halvårsrapport över försäljningen av ekologiska produkter i Sverige. Under de sex första månaderna 2015 ökade den totala försäljningen av ekomat med ungefär 50 procent i den svenska detaljhandeln. Det är en unik försäljningsökning, till och med en acceleration av försäljningen jämfört med rekordåret 2014 (då försäljningsökningen var + 38 procent).

Sett till de enskilda livsmedelsjättarna på den svenska marknaden är det också idel plussiffror. ICA: + 58 procent, Coop: + 18 procent, Axfood: + 48 procent, Bergendahls (till exempel Citygross): + 60 procent och Systembolaget: + 68 procent. Högst ekologisk andel av den totala livsmedelsförsäljningen har Coop, med 8,9 procent.

Vid en internationell jämförelse kan man konstatera att Sverige nu är på god väg att komma ikapp Danmark som världsledande på området. Förra året utgjorde ekologiska livsmedel ungefär 8 procent av den danska försäljningen, medan den svenska andelen låg på strax över 5 procent. Första halvåret hade den svenska försäljningen ökat till ungefär 7,5 procent. På det globala planet ser det ut som att världsmarknaden för ekologiska livsmedel kommer att öka med cirka 10 procent under 2015.

Det är också intressant att konstatera att försäljningsökningen av ekologiska livsmedel förefaller vara konsumentdriven. Ett ökat intresse för ekologisk mat samvarierar här med en allmän hälsotrend, ett fördjupat intresse för matens ursprung och en önskan att undvika produktion där kemiska bekämpningsmedel förekommer. En vilja till solidaritet med de ekologiska bönderna och deras arbetsmiljö finns även med bland motiven. Ekowebs slutsats om en konsumentdriven utveckling stämmer här väl med mina egna och många andras kunderfarenheter. Handlarnas lyhördhet för kundernas ekoönskemål har ökat påtagligt de senaste åren, ja kanske skulle man kunna uttrycka det som att dagligvaruhandeln har utvecklat en allt större receptivitet för ekokunderna och deras konsumtionsmönster. Enligt Livsmedelsföretagen (bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige) har ekologiskt också blivit ett allt viktigare nischsegment för den svenska livsmedelsindustrin, och åtta av tio företag jobbar aktivt för att bredda sitt ekologiska sortiment. Var tionde företag som i dag producerar ekologiska livsmedel siktar därtill på att övergå helt till eko.

I Ekowebs halvårsrapport kan man dessutom läsa att tillgången på ekologiska råvaror har ökat på flera områden, däribland sallad, bananer och ägg. Det innebär att marknadens efterfrågan kan tillgodoses på ett bättre sätt, vilket säkert bidragit till försäljningsökningen. Denna positiva bild delas dock inte helt av Livsmedelsföretagen. Enligt en enkät som branschorganisationen har låtit gör anser 75 procent av företagen med produktion av ekologiska livsmedel att det råder säsongsvis eller permanent brist på ekologiska råvaror. Med tanke på att omställningen från konventionellt jordbruk till ekoproduktion tar tid kommer det alltså sannolikt att fortsätta att uppstå vissa flaskhalsar så länge som efterfrågan ökar och produktionen inte hinner ikapp. För egen del kan jag dock tänka mig att tidvis leva med vissa tomma ekohyllor i livsmedelsbutiken och på Systembolaget. De vittnar ju faktiskt om en fantastiskt glädjande ekoutveckling och att konsumenters efterfrågan kan vara med och driva livsmedelshandeln och därmed livsmedelsproduktionen i en mer hållbar riktning!

Ekologiska och Fairtrade-märkta bananer

I vårt hushåll äter vi i princip bara ekologiska och Fairtrade-märkta bananer sedan många år tillbaka.

Ekologisk yoghurt och lättmjölk

Mjölkprodukter var också tidiga ekoprodukter i vårt hem. Det började med mjölk, fil och yoghurt, och sedan har vi gått över till ekologiskt produkt för produkt. Idag utgör konventionellt producerade mjölkprodukter undantagen i kylskåpet.

 

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Gazpacho har varit en sommarfavorit i vårt hushåll under många år. Denna härliga och svalkande grönsakssoppa från Spanien tröttnar vi inte på i första taget, men i år kände vi ändå att hushållets utbud av sommarsoppor behövde breddas. Så nu har vi bland annat provat på att laga en läcker och lättlagad soppa med rostade tomater och kikärter. Att soppan dessutom är i säsong – med mognande svenska tomater – är givetvis en bonus!

Receptet – något modifierat – är hämtat från bloggen/boken Green Kitchen Stories av David Frenkiel och Luise Vindahl.

Rostning av tomater, kikärtor och annat till soppan

Tomater, kikärter och annat till soppan redo för rostning.

Soppa med rostade tomater och kikärtor

Soppa med rostade tomater och kikärter, serverad med en klick grekisk yoghurt, färsk oregano, hela rostade kikärter och grillad focaccia.

Soppa på rostade tomater och kikärter

Ingredienser (fyra små portioner)
1 kg tomater
450 g (6 dl) kokta kikärter 
1 msk torkad oregano eller bladen från 5-6 färska kvistar
1 tsk paprikapulver
6 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
Lite flytande honung
2 tsk havssalt
Svartpeppar

Garnering
Rostade kikärter (tas av kikärterna ovan)
Grekisk yoghurt
Färska oreganoblad

Gör så här
1. Värm ugnen till 200°. Klä en långpanna med bakplåtspapper.

2. Halvera tomaterna. Skala vitlöksklyftorna och krossa dem med kniv-
bladet.

3. Lägg tomathalvor, kikärter, oregano (torkad eller färsk), paprika-
pulver och vitlöksklyftor i långpannan. Ringla olivolja och lite flyt-
ande honung, samt smula havssalt, över. 

4. Sätt in långpannan mitt i ugnen och rosta i 50-60 minuter, till dess
tomaterna bubblar och har fått fin färg. 

5. Ta ut långpannan ur ugnen. Ta undan några kikärter per portion till 
garnering, och skrapa ner resten av ingredienserna i en mixer eller mat-
beredare. Mixa slätt. 

6. Tillsätt vatten till önskad konsistens. Smaka av med salt och nymald 
svartpeppar.  

7. Servera soppan ljummen, avsvalnad eller kall i skålar eller glas, med 
en klick grekisk yoghurt, färska oreganoblad och några rostade kikärter. 
Focaccia eller ett surdegsbröd passar utmärkt till soppan.

 

 

Junis tabbouleh

Under 2015 har mitt hushåll som ambition att laga (minst) en ny vegetarisk maträtt varje månad. För det finns många skäl att öka andelen vegetarisk mat på tallriken. Grön mat är god, nyttig, billig och klimatsmart, och ur djuretisk synpunkt är det också klokt att vara sparsam med köttkonsumtionen. De nya vegetariska rätter vi provar på ska helst fungera som storkok i vardagen, bygga på ekologiska råvaror och vara någorlunda säsongsanpassade. Hittills i år har det blivit allt från blomkålssoppa till hemlagad falafel. Så här i slutet av juni konstaterar jag dock att sommartid är salladstid.

Tabbouleh – en bulgursallad med tomat, gurka och färska kryddor – har redan börjat bli en ny favorit i vårt sommarkök. En snabblagad och nyttig sallad som är god och fräsch till så mycket. Att äta som den är med ett nybakat bröd till. Som tillbehör till grillat kött eller grillad fisk. Som förstärkning av en fransk omelett eller italiensk frittata. Eller som en av flera smårätter på bordet.

Tabbouleh vinner på att stå och dra ett tag i kylskåp innan servering. Ja, om råvarorna är fina så är bulgursalladen bättre dagen – till och med dagarna – efter tillagning. Glöm dock inte att ställa fram den kylskåpskalla salladen en stund före måltiden, eftersom nedkylda grönsaker inte smakar så mycket. Om man gör en stor laddning tabbouleh så har man alltså ett härligt måltidstillbehör för flera dagar framöver. Tänk dock på att bladpersilja kan vara dyrt att köpa i små förpackningar. Satsa på egenodlat eller rejäla knippen eller lösvikt istället, för det går åt mycket av varan i denna sallad.

Tabbouleh

Tabbouleh – en lättlagad och sommarfräsch bulgursallad.

Tabbouleh

Ingredienser (4 portioner)
2 dl bulgur
1 krm salt
4-5 tomater
0,5 gurka
2-3 vår- eller salladslökar
3-4 dl färsk bladpersilja
1 kruka färsk mynta

Dressing
1 dl olivolja
2 citroner (ca 4 msk citronsaft)
1-2 vitlöksklyftor
Salt
Svartpeppar

Gör så här
1. Koka bulgur enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av eventuellt
kvarvarande vatten och låt svalna, eller skölj den färdigkokta bulguren 
i kallt vatten i ett durkslag och låt sedan rinna av ordentligt.

2. Skölj och tärna tomat och gurka. Skölj och strimla löken. Skölj och
hacka bladpersilja och mynta. Det är enkelt att "hacka" kryddgrönt genom
fylla ett glas med blad och sedan klippa sönder dem.

3. Blanda bulguren, tomater, gurka och kryddgrönt.

4. Gör en dressing av olivolja, färskpressad citronsaft och pressad 
vitlök. Smaka av dressingen med salt och nymalen svartpeppar.

5. Häll dressingen över salladen och blanda väl.

 

 

Så grillar du miljövänligt och hälsosamt

Har funderat på att skriva ett längre inlägg om grillning, hälsa och miljö så här i försommartid. Men varför uppfinna hjulet när andra redan gjort det utförligt!? Tack Two Green Spirits för det utmärkta och inspirerande grillinlägget!

Two Green Spirits

Våren är här och sommaren väntar runt hörnet. Många har redan tagit fram grillen och ser fram emot god mat och sena sommarkvällar med nära och kära. Tyvärr innebär grillning även en del påverkan på vår hälsa, klimatet och på miljön. Det betyder självklart inte att vi behöver sluta grilla. Med lite förändringar kan vi grilla hälso- och miljösmart.

Använd rätt grill och rätt kol

Foto: Mikael Vahlgren Foto: Mikael Vahlgren

Engångsgrillar är en stor miljöbov eftersom den innehåller paraffin (restprodukt av råolja) som påverkar klimatförändringarna. ”[…]…den största miljöboven är aluminiumformen där det åtgår mycket energi och fossila utsläpp vid tillverkningen”, menar Naturskyddsföreningen. Se därför till att alla metalldelar hamnar i metallåtervinningen!

En Green Box är en miljövänligare typ av engångsgrill som skall ha 93% mindre miljöpåverkan än vanliga engångsgrillar. Muurikka ECO Grill och Eco grill är andra miljövänliga alternativ till den vanliga engångsgrillen.

Kol är att föredra framför gasol då gasol är en fossil petroleumprodukt som ger…

Visa originalinlägg 1 189 fler ord

Konsumentmakten, en myt!?

På bloggen Trädgården jorden – det civiliserade Eden har Gunnar Rundgren precis publicerat ett läsvärt inlägg under rubriken ”Myten om konsumentmakten” (inlägget är också publicerat som en artikel i Camino Magasin #39). Eftersom Rundgren använder Blogger lyckas jag inte reblogga inlägget i WordPress, utan klipper in det nedan.

Jag är kanske inte lika pessimistisk till konsumentens möjligheter att utöva makt som Rundgren är, men i tidigare inlägg här på Hållbara handlingar har jag problematiserat begreppet konsumentmakt och rest frågan om konsumentens makt och/eller vanmakt. Vad anser du – är talet om konsumentmakt en myt?

Här följer Gunnar Rundgrens blogginlägg:

Myten om konsumentmakten

”I flera decennier har jordbruksministrar – från alla regeringar – förklarat att det är vi konsumenter som ska avgöra hur mycket ekologiskt jordbruk vi ska ha genom att köpa ekologisk mat och att svenskt jordbruk ska klara konkurrensen från importen genom att vi alla stödköper svenskt. Samtidigt förutsätts vi kontrollera vår egen hälsa och vikt genom att göra förnuftiga kostval. Resonemangen bygger på att det är konsumenten som styr matproduktionen.För tvåhundra år sedan skulle tanken att konsumenten styrde jordbruket uppfattas som surrealistisk. I stora drag utvecklades våra matvanor till att äta – och tycka om – det som gick bra att producera där vi bodde. Utan tvekan har konsumenterna större inflytande idag än för två hundra år sedan, men fortfarande är det förhållanden i produktionen som styr utbudet, och därigenom våra val. Vår föda idag utgörs nästan helt av växter och djur vilka domesticerades av våra förfäder för flera tusen år sedan. De valde ett hundratal arter av de miljoner som finns. Att vi äter lamm istället för antilop är inte för att vi tycker bättre om lamm, utan för att vi aldrig lyckades tämja antiloper.Att svenskar gillar salt mat har sitt ursprung i saltets stora roll som konserveringsmedel. På samma sätt påverkar teknik och ekonomi i jordbruk och livsmedelsindustrin vilka produkter som saluförs idag. Det som kan odlas och processas i stor skala, lönsamt och billigt är det som vi äter. Att vi äter tio gånger mer kyckling idag än för femtio år sedan beror på att kycklingproduktionen har industrialiserats och kycklingen på så sätt har blivit billig.

Ett fåtal stora livsmedelsföretag och affärskedjor har ett gemensamt intresse att styra över konsumtionen till industriellt bearbetade produkter i logistikoptimerade färgglada fyrkanter, istället för råvaror som vi lagar hemma. Produkterna är i stort variationer på majs, soja, vete, socker, mjölkpulver och palmolja, uphottade med färg, smak och konsistens på artificiell väg. Och om vi inte förstår vårt ”eget bästa” hjälper företagen gärna till med reklam för att få oss att välja rätt. Staten har också påverkat vår kost med jordbruks- och livsmedelssubventioner. Regler och kontroll av livsmedelshygien och miljö har också, trots i många fall goda intentioner, oftast gynnat den industriella produktionen.

Att konsumenterna styr är helt enkelt en myt. Självklart ska vi göra goda val; välja ekologiskt och gärna lokalt, dra ner på industriellt kött, läsk och färdigmat. Det gör en viss skillnad och det är vår moraliska skyldighet oavsett om det förändrar världen eller inte. Men vilken mat vi äter, hur våra djur sköts, hur landskapet ser ut och vilket jordbruk som ska bedrivas är stora och viktiga framtidsfrågor som förtjänar ett bättre öde än att i första hand styras av en illusorisk konsumentmakt.”

Majs emmersallad

Det har blivit alltmer populärt med olika sorters korn i matlagningen. Sedan flera år använder vi Frebacos matkorn, matvete och kvarngryn i vårt hushåll, som ersättning för ris, pasta eller potatis, eller för att skapa nyttiga och matiga sallader.

Emmer

Med emmer (hel kärna) från Warbro kvarn får man en fin bas till många härliga sallader.

Nu har vi även hittat till emmer, ett urvete som åter börjat odlas i Sverige. Och bra är det, för emmer smakar jättegott, har högt näringsinnehåll (mer protein, B-vitaminer och mineraler än modernt vete) och passar utmärkt för ekologisk odling i vår del av världen. KRAV-märkt Emmer är inte heller särskilt dyrt att köpa.

Inspirerad av Anna och Fanny Bergenströms ”Vår vardagssallad” i kokboken Det goda enkla gjorde jag en både vacker och god emmersallad härom kvällen. Emmersalladen serverades med kokt svensk sparris, pocherade ägg, nybakat bröd och färskost. Jag kommer definitivt att fortsätta att nyttja detta vete till sallader och som tillbehör i olika maträtter. Bergenströms tipsar om att ha färdigkokt emmer (eller andra korn) på lut i kylskåpet, och jag vill komplettera rådet med linser, bönor och kikärtor. Med startklara korn och baljväxter går det att dra ihop goda och nyttiga vardagsmiddagar på ett kick.

Emmersalladen nedan är en bra bassallad som sedan går att utveckla med olika ingredienser. Varför inte smulad chèvre eller feta, eller grillad halloumi. Eller kokta eller ugnsrostade primörer. Bergenströms föreslår också andra salladsvarianter med emmer som bas. Emmer, puylinser, koriander och avokado låter till exempel gott.

Emmersallad (4 portioner)

Ingredienser
5 dl kokt emmer
3 dl kokta svarta belugalinser
2 dl valnötter 
Ett stort knippe bladpersilja
En liten kruka mynta
3 msk olivolja eller chiliolja 
2 små citroner
Ett par nypor flingsalt

Gör så här
Koka emmer och linser enligt anvisningarna på respektive förpackning. 
Emmer tar 30-35 min att koka, linser 15-20 min. Jag kokade linserna med 
ett lagerblad och en krossad vitlök, vilket förhöjer smaken. Låt emmer 
och linser svalna innan salladen blandas. Skölj dem svala i ett durkslag 
om tiden är knapp.

Hacka valnötterna grovt. Hacka bladpersiljan och myntan. Ett tips är
att fylla ett glas med kryddorna och klippa sönder dem med en sax. Det 
är smidigare än att hacka dem på skärbräda med en kniv.

Blanda emmer, linser, nötter och kryddor i en skål. Ringla över 
olivolja eller chiliolja. Pressa citronerna. Häll citronsaften över
salladen. Blanda väl. Smaka av med flingsalt. 

Ekoeffekten

Vad händer när en familj som inte brukar äta ekologisk mat börjar äta 100 procent ekologiskt? COOP har låtit undersöka saken och presenterar det intressanta resultatet tillsammans med fakta och tips om ekomat på sajten Ekoeffekten. Undersökningen är förvisso liten men ligger i linje med tidigare forskningsresultat på området.

I (reklam)filmen nedan får du möta familjen Palmberg som ingår i undersökningen och höra deras tankar om bekämpningsmedel, hälsa, hushållsekonomi och ekomat.

Undersökningen uppmärksammades för övrigt i Nyhetsmorgon (TV4) för en vecka sedan.

Januaris blomkålssoppa

En av mina ambitioner för år 2015 är att laga (minst) en för mig ny vegetarisk maträtt varje månad. Det finns nämligen många skäl att öka andelen vegetarisk mat på tallriken. Det är god, nyttig, billig och klimatsmart mat. De rätter jag lagar ska dessutom bygga på en hög andel ekologiska råvaror och gärna fungera som smidiga storkok i vardagen.

Med en dag kvar på årets första månad är det inte för sent att presentera rätt nummer ett. Igår lagade vi nämligen ”Januaris blomkålssoppa” till middag, en krämig pärla till soppa som passar utmärkt i både helg och söcken. Håll till godo, här kommer receptet.

Januaris blomkålssoppa

Januaris blomkålssoppa – god, nyttig och lättlagad. Vegetarisk vintermat i säsong helt enkelt.

Januaris blomkålssoppa (4 portioner, ca 45 min)

Ingredienser
1 stort blomkålshuvud
1 stor purjolök
5-6 medelstora jordärtskockor
2 vitlöksklyftor
Rapsolja (att fräsa i)
10-14 dl vatten (beror på hur krämig man vill ha soppan)
2 tärningar grönsaksbuljong
1 dl röda linser (torkade och sköljda)
1-2 dl iMat (Oatly, vegansk havrebas, 13 % fett) eller matlagningsgrädde (15 % fett)
Salt och svartpeppar
200 g halloumi
Färsk timjan till garnering

Gör så här
Ansa och skölj blomkål och purjo. Skär blomkålen i mindre bitar och strimla purjon. Skala och skölj jordärtskockorna och skär dem i mindre bitar. Skala och hacka vitlöken. Fräs allt detta i rapsolja i en stor kastrull i några minuter, men utan att råvarorna får färg.

Tillsätt ungefär 10 dl av vattnet (kokas med fördel upp i vattenkokaren innan det hälls i kastrullen), buljongtärningarna och linserna. Koka under lock i cirka 20 minuter.

Tärna halloumi i centimeterstora kuber. Hetta upp en stekpanna och stek halloumikuberna hastigt på ganska hög värme så att de får fin färg.

Mixa soppan slät. Tillsätt iMat eller matlagningsgrädde samt eventuellt mer vatten till önskad konsistens (den ska vara mer eller mindre krämig – vi använde för övrigt iMat gjord på havrebas, vilket fungerade utmärkt och gjorde soppan ett snäpp klimatsmartare än om vi använt mellangrädde). Smaka av med salt och nymalen svartpeppar.

Garnera soppan med färsk timjan och servera bröd till (för vår del blev det vitlöksbröd gjorda på fibertoast).

Receptet är för övrigt en utveckling av dietisten Sara Asks ”Blomkålssoppa med jordärtskockor och röda linser”, ursprungligen publicerad som en av måltiderna i de veckomenyer DN presenterade i november 2014. Dessa veckomenyer rekommenderas varmt för den som vill hålla ner på köttkonsumtionen och samtidigt följa Livsmedelsverkets kostråd.

 

Sensationella ekosiffror

År 2014 blev ett rekordår vad gäller försäljningen av ekologiska livsmedel. Enligt den oberoende nätsajten och marknadsbevakaren Ekoweb var ökningen hela 38 procent, en sensationellt hög siffra. Den ekologiska matens marknadsandel är nu 5,6 procent, vilket är högt vid en internationell jämförelse. Sverige har dock en bit kvar till Danmark, där ekologiska livsmedel står för ungefär 8,5 procent av marknaden.

Enligt Ekowebs rapport är det konsumenternas efterfrågan som drivit fram denna positiva utveckling. Svenska konsumenter vill uppenbarligen ha eko och svenskt, ju mer närodlat och lokalproducerat desto bättre tycks vi resonera. Samtidigt noteras det i rapporten att handelns intresse för frågan ökat rejält, bland annat genom bättre exponering och marknadsföring av ekologiska produkter. Som konsument har jag noterat det senare i många sammanhang. För några år sedan upplevde jag att Coop var i en klass för sig på området, men idag är till och med min lokala lilla ICA-butik på tå för att möta kundernas ekoefterfrågan. Men det är inte bara vi konsumenter som driver på utvecklingen. Ekowebs rapport berättar även om att det politiska målet om en andel på 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor nåddes och passerades förra året. I Uppsala kommun är målet att 100 procent av kommunens livsmedelsinköp ska vara ekologiska år 2023.

Om det finns någon baksida av försäljningsökningen så är det att vissa varor tenderar att ta slut i butikerna. Mer än en gång har jag fascinerats av tomt gapande ekohål i ägghyllan på ICA eller glatts åt att ekovinerna verkar väldigt åtråvärda på Systembolaget. Men alla konsumenter tar nog inte glappet mellan tillgång och efterfrågan med samma jämnmod. Det gäller att kunna leverera, att smida medan ekojärnet är varmt. Därför behöver svenska lantbrukare ges tillräckligt goda förutsättningar för att våga satsa på utvecklingen av ekologisk livsmedelsproduktion nu och framöver. Under 2015 förväntas försäljningen av ekologiska livsmedel öka med ytterligare 20 procent. Frågan är om produktionen lyckas växa i samma omfattning eller om klyftan mellan tillgång och efterfrågan kommer att vidgas ytterligare i framtiden!?

 

Det nya året i tolvor

Det nya året är nu fem dagar gammalt och den senaste tiden har medlemmarna av mitt hushåll återkommit till frågan om vilka förhoppningar och ambitioner vi vill ha för livet efter helgerna. När vi har pratat om olika målsättningar för år 2015 har vi gång på gång hamnat i det som vi lite skämtsamt har börjat kalla för ”tolvor”. Det har till exempel handlat om att lyckas med (minst) tolv träningspass varje månad, att göra (minst) ett teater- eller konsertbesök varje månad (alltså minimum tolv på årsbasis) och dito antal biobesök. Vad gäller de senare har vi redan sett utmärkta PrideFyrisbiografen!

Vilka hållbara ”tolvor” har vi då pratat om inför det år som redan börjat? Jo, förutom att försöka konsumera kultur istället för prylar har vi bland annat som målsättning att leta fram och laga (minst) tolv nya vegetariska maträtter, som dessutom gärna får fungera som storkok för vardagen. Med andra ord ett nytt och riktigt bra vegetariskt vardagsrecept (med en hög andel ekologiska råvaror) varje månad. En grön förnyelse av vardagsmaten här hemma som jag hoppas kunna återkomma till på Hållbara handlingar.

Cranks Gröna kokbok

Cranks var en tidig helvegetarisk restaurangkedja i Storbritannien och Cranks Gröna kokbok har varit en inspirationskälla i vårt kök i över ett decennium.

En annan hållbar ”tolva” handlar om vilka presenter och gå-bort-presenter vi ger. Här tänker vi att hemlagade och hembakade gåvor är trevliga att ge och få, men vill också satsa på att prioritera presenter som är rättvist handlade. Därför tänker vi ge bort (minst) tolv gåvor inhandlade på Fair Trade Shop Globalen under 2015.

Det var något om våra förhoppningar och ambitioner. Vilka hållbara intentioner – ”tolvor” eller andra – har du för det nya året?