Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Cachapas i stekpannan

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Decembers indiska tofugryta

Under december månad har vi lagat ett par nya maträtter med tofu här hemma. Tofu är gjord av sojabönor och kan bland annat användas för att ersätta mjölk och kött vid matlagning. Eftersom det är en sojaprodukt så är proteinhalten hög liksom andelen nyttiga fleromättade fetter. Tofu har dessutom en neutral smak samtidigt som den är en hyfsad smakbärare. Om du inte har hittat till tofu ännu så kan vi rekommendera Kunga Markattas ekologiska och Fairtrade-märkta Tofu. Nog pratat om fördelarna med tofu, nedan kommer receptet på decembers indiska tofugryta.

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Ingredienser (4 portioner)
2 st vitlöksklyftor
1 st rödlök
1-2 msk ingefära
3-5 cm röd chilipeppar
1-2 msk curry
1-2 tsk paprikapulver
1-2 tsk garam masala
1 tsk salt
1 msk vetemjöl eller majsmjöl
1 burk körsbärstomater
1 burk kokosmjölk
250-300 g tofu
1 burk kikärter

Gör så här
1. Skala och finhacka vitlök, rödlök och ingefära. Skölj chilipepparn 
och ta ur det vita köttet och kärnorna innan den finhackas. Mät upp 
alla kryddor och lägg dem i en liten skål. Välj den större mängden för
en mer kryddstark gryta.

2. Hetta upp rapsolja i en kastrull och fräs vitlök, rödlök, ingefära 
och chili tillsammans med kryddorna under omrörning. Löken ska bli 
glasartad men inte få färg. Sikta vetemjöl eller majsmjöl över fräset 
och rör om ordentligt.

3. Tillsätt körsbärstomater och kokosmjölk, och rör om så att mjölet 
verkligen löser sig i vätskan. Skär tofun i centimeterstora kuber och 
tillsätt i grytan. Koka upp och låt småkoka under lock i 10-15 minuter. 

4. Skölj kikärtorna och låt rinna av i ett durkslag. Tillsätt dem och 
låt grytan koka upp och småkoka ytterligare 5 minuter.

5. Servera grytan med ris eller matkorn, och gärna lite tjock yoghurt
samt grovhackade naturella jordnötter. Garnera gärna med färsk persilja 
eller koriander. Nybakade naanbröd är också ett gott tillbehör. 

Smart mat för kropp och klimat

I morgon måndag 30 november inleds FN:s Klimatkonferens i Paris (COP21) och pågår till den 11 december. För att påminna världens ledare om vikten av ett hållbart och rättvist klimatavtal sker idag en mängd klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på mer än tjugo platser i Sverige. Jag har inte möjlighet att närvara fysiskt vid Uppsalamanifestationen, men skickar ett engagerat tillrop genom detta inlägg.

Nu är det dags för världens ledare att fatta de nödvändiga men inte alltid kortsiktigt populära beslut som världen så väl behöver. På samma gång är det också hög tid att varje hushåll bidrar så gott det kan för att vända utvecklingen på klimatområdet. Därför vill jag påminna om att 20-25 procent av de svenska hushållens klimatpåverkan kan kopplas till livsmedelskonsumtionen. Här finns det mycket att göra för de flesta hushåll. För den som vill ha råd om hur hushållet kan äta både nyttigt och klimatsmart vill jag tipsa om artikeln Så äter du smart för kropp och klimat i gårdagens SvD. En kortversion av råden, kryddade med mina egna uppfattningar, lyder: Ät mindre med mat överlag, och minska inte minst konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ris. Se till att det du äter är ekologiskt och Fairtrade-märkt. Och släng inte mat i onödan.

Svenskt griskött – från kris till ljusnande framtid

Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!

Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.

 

 

Bamsemiss igen!?

För lite drygt ett år sedan skrev Hållbara handlingar om den trista Bamsemiss som ICA och Bamseredaktionen lyckats med. Att kampanja för att förmå barn att äta mer frukt är givetvis lovvärt, men tyvärr innehöll satsningen på tidningen Bamses fruktstund och Bamsestickers på utvalda frukter inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade.

I veckan noterade jag att kampanjen fått en fortsättning. Den Bamsemärkta frukten på min lokala ICA-butik är tyvärr lika oekologisk som förra året. På nätet ser jag att det verkar finnas en ny upplaga av tidningen Bamses fruktstund. Hoppas den lyfter frågor om ekologiska livsmedel, rättvis handel och säsongsmat. Något annat vore verkligen att upprepa Bamsemissen. Undrar vad Bamse själv tänker om detta? Jag har i alla fall uppfattat honom som en (r)eko kille!

Bamseäpplen

Oekologiska Bamseäpplen.

Mjölkkronan, mejerientreprenörer och konsumentmakten

Som konsument är det aningen svårt att orientera sig i mjölkkrisens Sverige. Att handla mejeriprodukter gjorda på svensk råvara kan tyckas vara en god utgångspunkt. Men ersättningen till den mjölkproducerande bonden hänger på mejeriföretaget. Om/när man handlar svenska produkter från mejerijätten Arla är det tyvärr inte givet att svenska bönder tjänar särskilt mycket på det. Jenny Jewert, miljö- och vetenskapsjournalist och fristående kolumnist på DN, skrev en intressant artikel på temat – Spelet om mjölken – förra veckan.

Arla kontrollerar ungefär 70 procent av svensk mjölkråvara samtidigt som man har ett gemensamt avräkningspris (det pris bonden får för mjölken) som baseras på världsmarknadspriset för drygt 13 000 Arlabönder runt om i världen. Detta marknadspris sätts på en lägstanivå utifrån – med svenska mått mätt – låga krav på hur djur och natur tas omhand. Arlas kooperativa konstruktion innebär dessutom att en eventuell höjning av priset på företagets mejeriprodukter gjorda på svensk råvara inte kommer svenska bönder till del i någon större utsträckning. Ur det perspektivet verkar det bättre att gynna andra mejeriföretag och därmed de svenska bönder som levererar mjölkråvara till dem. Fast det blir ju inte Arlas svenska bönder lyckligare av.

I ett försök att möta krisen och ”runda” Arla har ICA och LRF tagit initiativ till Mjölkkronan. Under perioden 21/9 2015 till 27/3 2016 ger ICA Sveriges mjölkföretagare en direktersättning på en krona per såld enlitersförpackning, som fördelas utifrån respektive företags leveransvolym. Eftersom svenska bönder bara utgör en liten minoritet bland det kooperativa Arlas medlemmar, sker fördelningen till dessa 3100 mjölkbönder med hjälp av LRF Konsult. Övriga mejerier fördelar mjölkronan direkt till sina mjölkråvaruleverantörer. Ett utmärkt men tidsbegränsat initiativ av ICA och LRF, och en välförtjänt känga till Arla som inte förmår att ta hand om sina egna medlemmar.

Mjölkkrisen måste dock mötas även med andra medel. Det behövs inte minst aktörer som kan utmana Arlas dominerande ställning på den svenska marknaden. Och här verkar det hända saker runt om i landet, i alla fall om man får tro Sveriges Radios rapportering om att Allt fler små mejerier startas. Det är roligt och angeläget att småskaliga mejerientreprenörer tar chansen när den stora aktören på marknaden sviker. Jag tänker att det sannolikt är satsningar som kommer att bära sig, för det råder knappast någon brist på konsumenter som är villiga att betala lite extra för viktiga värden som bevarande och utveckling av svensk mjölkproduktion, höga krav i djurhållningen, vård av kulturlandskapet och gynnande av den biologiska mångfalden.

Som Uppsalabo försöker jag bidra till de uppländska böndernas överlevnad genom att köpa ekologiska mjölkprodukter från Sju Gårdar. Och att det är fler som tänker och gör så vittnar tomma eller nästan tomma vagnar och hyllor med Sju Gårdars produkter om. Det och en växande skara nya mejeriföretagare är hoppfulla tecken i mjölkkrisens Sverige.

Mjölk från Sju Gårdar

Mjölk från uppländska Sju Gårdar säljer bra i Uppsala.

Fair Trade Forum i Uppsala

Idag inleds Fair Trade Forum i Missionskyrkan i Uppsala. Mötesplatsen är Sveriges största för etisk och rättvis handel, med cirka 30 utställare och över 50 föredrag, seminarier och paneldebatter. Det är roligt att arrangemanget sker i lärdomsstaden, för det var faktiskt här forumet hade premiär år 2006. Att Uppsala sedan ett halvår är diplomerad som Fairtrade City gör inte platsen mindre väl vald.

Fair trade forum 2015

Apropå att Uppsala är diplomerad som Fairtrade City så har veckans upplaga av Uppsalatidningen ett uppslag med rubriken Uppsala fikar efter större rättvisa. Där kan man läsa att diplomeringen innebär att kommunen aktivt ska verka för rättvis handel vid inköp och uppmuntra det lokala näringslivet att göra detsamma. Ambitionen är att andelen Fairtrade-varor ska öka hela tiden. Något som ska förverkligas genom ett nätverksbygge där kommunen, näringslivet, föreningar och andra organisationer samverkar och utbyter erfarenheter.

På samma uppslag framgår det dock att Uppsalas politiker är långt ifrån eniga om Fairtrademodellen. De borgerliga partierna och SD har till och med reserverat sig mot diplomeringen. Till Uppsalatidningen säger Therez Olsson (M) att man tycker att rättvis handel och etisk konsumtion är bra, men att diplomeringen innebär en monopolisering. Hon undrar också om det är en kommunal uppgift att uppmuntra näringslivet att utöka sitt utbud av Fairtradeprodukter. Mohammad Hassan (FP) är inne på liknande tankegångar och menar dessutom att diplomeringen kan bli dyr för skattebetalarna.

Hållbara handlingar försöker hålla en partipolitiskt obunden linje men måste i detta fall instämma helt i Erik Pellings (S) bemötande av Alliansens och SD:s kritik av Fairtradediplomeringen. Fairtrade är en oberoende märkning som alla producenter som uppfyller kriterierna kan ansluta sig till om man vill. Fairtrade City innebär inte heller att närings- och föreningsliv tvingas in i något, utan bygger helt på frivillig samverkan och utveckling. Att jämföra detta med ett monopol är mycket missvisande. Jag undrar om samma politiker anser att den oberoende KRAV-märkningen också bidrar till monopolisering? Och är inte Uppsala kommuns beslut om att all mat och dryck som kommunen köper in år 2023 ska vara ekologisk i sådana fall lika problematiskt? Det senare beslutet fattades av en Alliansledd kommunstyrelse i början av 2014. Hjälp mig gärna att förstå varför en ekologisk inriktning på kommunens upphandling är ok medan Fairtrade ska ifrågasättas och misstänkliggöras.

 

Ekofika hela veckan

Hösten är här och med den Miljövänliga Veckan, i år med temat ekofika. Jag dricker ekokaffe och ekote året om, men idag blev det hemgjord varm choklad vilket inte tillhör vanligheterna i min vardag. Chokladen gjorde jag på ekologisk och Fairtrade-märkt kakao, ekologisk havredryck och ekologiskt socker. Till drycken blev det en KRAV- och Fairtrademärkt banan. Vad består ditt ekofika av?

Varm choklad

Varm choklad gjord på ekologiska och Fairtrademärkta råvaror.

På Naturskyddsföreningens hemsida kan du fördjupa dig om ekofika, bland annat genom att läsa om fem skäl att välja ekologiskt kaffe och fem anledningar att byta till eko-bröd.

Ekofika under Miljövänliga Veckan

Den 26 september till 4 oktober är det dags för Miljövänliga Veckan, en kampanj Naturskyddsföreningen arrangerat årligen under vecka 40 sedan 1990. Miljövänliga Veckan utgör höjdpunkten i kampanjen Byt till eko, som handlar om skillnaden mellan ekologisk och oekologisk mat. I år står ekologiska fikastunder i fokus under veckan. Delta i kampanjen hemma, på jobbet, i skolan eller i föreningslivet. Naturskyddsföreningen har tagit fram ett fint kampanjmaterial för olika sammanhang, som kan användas för att lyfta fram fördelarna med ekologiska livsmedel.

Ekofika Naturskyddsföreningen

Ekofika under Miljövänliga Veckan. Bild: Naturskyddsföreningen.

Visste du att kaffe är en av världens mest besprutade grödor och att konventionell spannmålsodling påverkar naturen negativt på flera sätt!? Att byta till ekologiska livsmedel när du fikar gör stor skillnad för djur, natur och människor. Titta efter livsmedel som är KRAV-märkta eller som har EU:s logotyp för ekologisk produktion när du handlar inför fikastunden.

EU ekologiskt och KRAV

EU:s logotyp för ekologisk produktion och KRAV-märket.

Att fika eko är bra, men att fika både eko och reko är ännu bättre. Låt därför fikat under Miljövänliga Veckan även präglas av schyssta villkor för de människor som odlar och producerar livsmedel. Det gör du enkelt genom att använda produkter som är Fairtrade-märkta. Och det behöver inte vara krångligt, för det finns till exempel flera kaffe- och tesorter som är både KRAV-märkta och Fairtrade-märkta. Den 15 oktober är det för övrigt Fairtrade Challenge, ännu en möjlighet att fika sig till en bättre värld.

Fairtrade logo

Fairtrade-märket.

Det finns många goda skäl att välja ekologiskt framför oekologiskt. Naturskyddsföreningen har listat 6 anledningar att byta till ekologisk mat och tipsar även om 5 viktiga varor att byta till eko. Om du inte kan byta till ekologiskt över hela linjen på en gång så börja med en eller ett par produkter från föreningens lista. Eller starta med att göra just fikastunderna till ekologiska andrum i vardagen. Det är en hållbar början!

En dubbelt god affär

Det går att göra bra affärer för både miljön och plånboken om man håller utkik efter livsmedel som är på väg mot eller just har passerat bäst före-dag. Tidigare idag hittade jag ett gäng kaffepaket med kort eller passerat datum på ICA-butiken i vår stadsdel. När jag påtalade det hela var handlaren inte sen att sänka priset till en bra bit under hälften. Se där vad lite uppmärksamhet under kundvarvet och en engagerad fråga till personalen kan leda till. Lite otur bara att kaffesorterna varken var ekologiska eller Fairtrade-märkta. I mitt hushåll handlar vi av princip bara eko och reko på kaffesidan, men inför utsikten att göra en riktigt bra affär och samtidigt undvika att kaffet skulle vara producerat till ingen nytta så gjorde jag ett undantag.

Kaffepaket med kort eller passerat datum.

Prisvärda kaffepaket med nära till eller passerad bäst före-dag.