Höjda drivmedelsskatter raka rör

Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.

År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.

Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.

Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?

Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.

Gröna sköna busskurer

Att resa med kollektivtrafiken är ett hållbart val, både för miljön och plånboken. Flera av Uppsalas stadsbussar går dessutom på biogas och några är elhybrider. Upplands Lokaltrafik (UL) jobbar även på att anpassa motorer och dieseltankar för drift med ren biodiesel. UL har därtill det ambitiösa målet att vara helt fossiloberoende till år 2020.

Som ett litet steg på vägen mot en ännu mer hållbar kollektivtrafik och en förbättrad stadsmiljö invigdes idag Uppsalas första busskur med sedumtak. Företaget JCDecaux och Uppsala kommun siktar på att det i framtiden ska bli totalt ett trettiotal busskurstak täckta med fetknopps- och fetbladsväxter. Ett småskaligt men intressant projekt, då takvegetationen minskar trafikbullret, absorberar avgaser och tar hand om regnvatten.

 

Bonus malus pronto

I går kom den statliga utredningen Fossilfrihet på väg. Jag har inte läst de 575 sidorna men tagit del av några av referaten i media. Mitt intryck är att alla politiker verkar överens om att användningen av fossila bränslen måste minskas radikalt och att det behövs breda och långsiktiga politiska överenskommelser för att detta ska bli möjligt. Trots detta förefaller det som att vi får vänta på handslagen över parti- och blockgränserna. Kanske inte så konstigt med nio månader kvar till riksdagsvalet. Men med tanke på att det är mer än fem i tolv för planeten så är det hög tid att politiker av god vilja verkligen agerar och samverkar. Eller hur är det med den goda viljan när det kommer till praktiken och den nödvändiga omställningen av samhällets fordonsflotta!?

I DN:s pappersupplaga talar både energiminister Anna-Karin Hatt (M) och Åsa Romson (språkrör MP) om möjligheten att nå politisk konsensus kring vissa av utredningens förslag. Ett av förslagen är ett så kallat bonus malus-system. Ett bonus malus-system innehåller både positiva/belönande och negativa/straffande incitament och kan bland annat användas för att skapa beteendeförändringar som leder till en mer hållbar utveckling. I det aktuella fallet handlar det om att bilar med höga koldioxid-utsläpp beläggs med en särskild straffskatt medan bilar med låga utsläpp får en motsvarande premie.

Hatt, Romson och andra riksdagspolitiker – om ni nu är överens på vissa punkter, vad väntar ni på!? Jag och många med mig vill bidra till en mer hållbar utveckling på transportområdet, men kan inte bära den ekonomiska omställningsbördan ensamma. Bonus malus pronto!