Smoothie istället för slöseri

En övermogen banan. Några deciliter naturell eko-yoghurt och lite kvarg med kort datum. Ett par nävar blåbär och ett gäng myntablad ur frysen. En matsked vetekli och ett par teskedar chiafrön. Mixat till smoothie i kanna, serverad i glas. Förvarad till mellanmålsdags täckt av Bee’s Wrap. Så enkelt, aptitretande och nyttigt kan det vara att minska på både matsvinn och onödigt plastslöseri i hushållet.

Smoothie

Smoothie istället för slöseri.

 

En dubbelt god affär

Det går att göra bra affärer för både miljön och plånboken om man håller utkik efter livsmedel som är på väg mot eller just har passerat bäst före-dag. Tidigare idag hittade jag ett gäng kaffepaket med kort eller passerat datum på ICA-butiken i vår stadsdel. När jag påtalade det hela var handlaren inte sen att sänka priset till en bra bit under hälften. Se där vad lite uppmärksamhet under kundvarvet och en engagerad fråga till personalen kan leda till. Lite otur bara att kaffesorterna varken var ekologiska eller Fairtrade-märkta. I mitt hushåll handlar vi av princip bara eko och reko på kaffesidan, men inför utsikten att göra en riktigt bra affär och samtidigt undvika att kaffet skulle vara producerat till ingen nytta så gjorde jag ett undantag.

Kaffepaket med kort eller passerat datum.

Prisvärda kaffepaket med nära till eller passerad bäst före-dag.

 

 

Spola matsvinnet

Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck i avloppet varje år, med andra ord cirka 26 kilo per svensk. Siffrorna kommer från en nyligen publicerad studie genomförd av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Undersökningen visar också att det vanligaste skälet till att maten eller drycken hälls ut är att den blivit över från en måltid. Andra skäl är att livsmedlet blivit gammalt eller att bäst före-dag passerats. 

Vad är det då som hamnar i avloppet? Undersökningen presenterar följande lista:

Kaffe/te 38 procent
Mejeriprodukter 25 procent
Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl) 11 procent
Fast avfall som ris, pasta, flingor 10 procent
Sås och soppa 10 procent
Sött (glass, sylt mm) 2 procent
Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure) 4 procent 

När jag läser listan konstaterar jag hur väl den första punkten stämmer med mitt hushåll. Det är snarare regel än undantag att vi brygger fler koppar kaffe eller te än vi verkligen behöver. Något som är ett dubbelt resursslöseri, då det går åt mer kaffebönor och teblad än nöden kräver samtidigt som vi hettar upp vatten helt i onödan.

När det kommer till mejeriprodukterna så tycker jag faktiskt att vi har blivit allt bättre på att titta, lukta och smaka på livsmedlen istället för att vara missriktat fixerade vid bäst före-dag (som ju är något annat än sista förbrukningsdag). Och mat som blir över försöker vi också ta hand om genom att äta rester och skapa (mer eller mindre kreativa) matlådor. Fast när det gäller matrester som varit i kylen eller frysen och sedan hettats upp en andra gång är vi lite mer försiktiga. Vi är extra uppmärksamma på kvaliteten om inte allt konsumeras direkt vid det andra tillfället och fryser aldrig om maten. Matsvinnet ska minska, men inte på bekostnad av livsmedelshygienen.

Bäst före sista förbrukningsdag

Mjölkmannen är inte ensam. Det är nämligen vanligt att bäst före-dag och sista förbrukningsdag misstolkas eller blandas ihop. Något som leder till matsvinn och därmed onödig belastning av både plånbok och miljö. Eftersom repetition är all kunskaps moder skriver jag lite om datummärkning av livsmedel nedan. Information som kan komma väl till pass under och efter stundade helger.

Bäst före-dag indikerar till vilket datum ett livsmedel kan förväntas ha fullgod kvalitet, förutsatt att de förvarats på det sätt som föreskrivs på förpackningen. Tillverkaren garanterar alltså att livsmedlet har kvar smak, färg, konsistens och näringsämnen under den angivna hållbarhetstiden. Fast många livsmedel går utmärkt att äta även efter passerad bäst före-dag. Ta för vana att testa om livsmedlet är ok genom att använda dina sinnen – titta, lukta och smaka. Och kom ihåg att förvaring av kylvaror vid lägre temperatur än den som anges på förpackningen vanligtvis medför längre hållbarhetstid än bäst före-dag. Inte minst om förpackningen är obruten.

Det är tillåtet att sälja livsmedel även efter bäst före-dag, om butiken gör bedömningen att livsmedlet fortfarande håller god kvalitet. Många butiker sänker priset på varor som närmar sig bäst före-dag. En aktiv och flexibel konsument kan alltså både göra en miljöinsats (minska matsvinnet) och spara några kronor genom att leta efter och använda sådana varor.

Sista förbrukningsdag är den sista dag ett livsmedel garanteras som tjänligt. Man ska inte äta livsmedel som passerat denna dag. Det är inte tillåtet att sälja livsmedel efter det att sista förbrukningsdag har passerats!