Framkomlighet och sunt förnuft

Begreppet framkomlighet används ofta när man talar om att bilister, cyklister och gående ska kunna ta sig fram i trafik- och stadsmiljöer på någorlunda lika villkor. Grundkravet är högst rimligt, att gator, torg, cykel- och gångstråk ska vara tillgängliga för alla.

Gångna vinter uppmärksammades det som kommit att kallas genusplogning eller jämställd snöröjning stort i media, som ett exempel på vad ett prioriterat arbete med framkomlighetsfrågor kan innebära i praktiken. Forskning visar nämligen att män ofta tar bilen medan kvinnor i högre utsträckning går, cyklar eller reser kollektivt. Ensamstående kvinnor med barn och singelkvinnor är de som går och cyklar mest av alla grupper. Traditionell snöröjning – där ringleder och bilvägar prioriteras framför gång- och cykelvägar – kan därför anses brista ur jämställdhetssynpunkt. Med start i Karlskoga för några år sedan inleddes så genusplogningens segertåg genom riket, med en omvänd (eller snarare rättvänd) prioritering av snöröjningen.

Hållbara handlingar tycker att det är utmärkt att frågor som rör framkomlighet analyseras ur olika synvinklar. Sedan kan man alltid diskutera vilken etikett olika satsningar bör få. I fallet med genusplogningen kunde ju miljöplogning, klimatplogning eller hälsoplogning vara minst lika giltiga benämningar. Om nu olika former av snöröjning behöver särskilda namn. Samtidigt kan man ju tycka att det varken borde behövas teoribildningar eller nya begrepp för att bedöma och hantera framkomlighetsfrågor. Men uppenbarligen räcker inte sunt förnuft, oavsett säsong….

Apropå framkomlighet

Apropå framkomlighet. Så här såg gång- och cykelvägen ut vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala igår vid lunchtid. Bilvägen var givetvis farbar. Bilden togs i höjd med Uppsala slott och Botaniska trädgården.

 

 

 

 

 

 

Annons

Ovana vintercyklister sökes

De flesta vet nog att att det är bra för hälsan, plånboken och miljön att välja cykeln framför bilen i vardagen. Ganska många praktiserar också denna form av vardagsmotion under sommarhalvåret. När hösten kommer och vintern är i antågande hamnar dock cykeln ofta i förrådet. Det är något Uppsala kommun vill råda bot på. Därför lanserar kommunen nu Vintercyklisten, en kampanj som vänder sig till ovana vintercyklister. Hållbara handlingar låter ringklockan ljuda som en gilla-signal, men är nog personligen diskvalificerad för kampanjen efter många års vinterhojande i Lärdomsstaden.

Hållbara bilder #1

Frågor som rör hållbar utveckling är oftast komplexa och ibland blir både mina egna och andras analyser och handlingsförslag förhastade och alltför förenklade (med risk för att därmed också bli felaktiga). Fast ibland är det istället ganska enkelt att förstå sammanhangen och göra något åt problemen. Under våren kommer jag därför att peka på några enkla hållbara vardagshandlingar som faktiskt gör stor skillnad. För miljön, men i många fall också för hälsan och plånboken. Jag gör det i en serie bilder, men är lite mer sparsmakad med kommentarerna eftersom jag tror att de flesta lyckas fatta poängen utan att bli skrivna på näsan.

Här är den första bilden:

Ta cykeln istället!

Ta cykeln istället!

Kommunerna i Uppsala län är ute och cyklar

Idag rapporterar flera medier att många av landets kommuner inte prioriterar cykelfrågor. Endast tre av tio kommuner har en plan för att öka cyklandet i kommunen. UNT refererar Cykelfrämjandets undersökning och i Uppsala län är det bara Knivsta kommun som har en strategi för att främja cykling.

Tråkigt att så många kommuner – däribland min hemkommun Uppsala – har så låga (eller inga) ambitioner på området. Här finns mycket att göra – både för en hållbar utveckling och för folkhälsan!