Gröna(re) korvar

Till helt nyligen deklarerade producenter av charkuterier gärna hög kötthalt i varorna. Dessa deklarationer har inte försvunnit helt, men när man tittar i livsmedelsbutikers hyllor med charkprodukter är det uppenbart att något har hänt till följd av uppmärksamheten kring köttets hälso- och klimatpåverkan. Högsta möjliga kötthalt är inte längre given norm, utan utmanas av gröna(re) alternativ.

Gröna(re) korvar

Gröna(re) korvar.

När suget efter korv och pommes frites satte in härom kvällen – jo, det är en svaghet vi ibland odlar i vårt hushåll – valde vi att prova ett par för oss nya produkter. Scans Korvish med 45 procent grönsaker smaksatt med anchochili och tomat, och Garants ekologiska Mungbönskorv med en köttmängd på 46 procent och resten bovete, mungböna, hirsflingor och örter (och en del annat).

Hur smakade då korvarna? Jo, Korvish var tyvärr lite torr och inte särskilt smakrik, trots löftet om chili. Här kunde Scan definitivt ta i mer, men kanske är den tama kryddningen en eftergift för att produkten ska passa även för barn. Mungbönskorvarna var kanske inte heller så kryddiga, men konsistens var tilltalande med trevligt grovmalen karaktär.

I en värld där köttet allt som oftast fortfarande utgör norm är nya och gröna(re) charkuterier ett välkommet inslag. Fast de alternativa korvarna i all ära – det mest hälsosamma och klimatsmarta valet är givetvis att undvika charkuterier. En inte helt enkel karaktärsövning för undertecknad.

 

Charkprodukter, cancer, klimatet och könsstereotyper

Idag har Världshälsoorganisationen (WHO) presenterat en sammanställning om sambandet mellan konsumtionen av charkprodukter, rött kött och cancer, vilket bland annat DN rapporterar. Det är första gången organisationen klassar livsmedel som direkt cancerframkallande, och till denna kategori räknas nu processade charkuteriprodukter som korv, bacon, skinka och pastejer. Stort intag av rött kött från nöt, gris och lamm anses också kunna orsaka cancer, men här konstateras sambandet som lite mindre tydligt (”orsakar troligen cancer”).

WHO:s sammanställning är en nyhet i den meningen att sambandet mellan köttkonsumtion och cancer skrivs ut så explicit. Fast redan sedan tidigare är Livsmedelsverkets kostråd att vi ska begränsa konsumtionen av kött från nöt, gris och lamm till max 500 gram i veckan och att endast en liten del av dessa bör vara charkuteriprodukter. I sammanhanget ska också framhållas att det är väl känt att köttproduktion slukar betydligt större resurser än odling av vegetabilier och är mycket mer klimatbelastande.

Enligt matvaneundersökningen Riksmaten 2010-11 konsumerar 42 procent av svenska kvinnor och 72 procent av männen mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan. En anpassning till kostrådens rekommendationer vore med andra ord en vinst för folkhälsan. Lägg därtill att en minskad köttkonsumtion skulle innebära betydande miljövinster. Ja, bara genom att följa kostråden kan inte minst svenska män göra en viktig insats för sin egen hälsa och mänsklighetens framtida livsbetingelser på planeten. Med sådana givna drivkrafter kan det låta som att saken snart borde vara biff, men med tanke på att köttkonsumtion ofta förknippas med manlighet är nog utmaningen inte alldeles enkel.

Eller så är den det egentligen. Kom igen nu grabbar och gubbar, och tjejer och tanter med för den delen. Ni behöver inte bli helvegetarianer, men minska köttkonsumtionen grejar ni. Ät kött, men gör det med måtta. Nöj er med en portion istället för två. Laga vegetariskt en eller ett par dagar i veckan. Öka andelen vegetabilier på tallriken vid varje måltid. Dryga ut köttfärsen med baljväxter eller rivna morötter går även det. Och kom ihåg att vegetabilier inte är något feminint (men inte heller något maskulint). Det är bara lite godare, hälsosammare och (klimat)smartare mat.