Charkprodukter, cancer, klimatet och könsstereotyper

Idag har Världshälsoorganisationen (WHO) presenterat en sammanställning om sambandet mellan konsumtionen av charkprodukter, rött kött och cancer, vilket bland annat DN rapporterar. Det är första gången organisationen klassar livsmedel som direkt cancerframkallande, och till denna kategori räknas nu processade charkuteriprodukter som korv, bacon, skinka och pastejer. Stort intag av rött kött från nöt, gris och lamm anses också kunna orsaka cancer, men här konstateras sambandet som lite mindre tydligt (”orsakar troligen cancer”).

WHO:s sammanställning är en nyhet i den meningen att sambandet mellan köttkonsumtion och cancer skrivs ut så explicit. Fast redan sedan tidigare är Livsmedelsverkets kostråd att vi ska begränsa konsumtionen av kött från nöt, gris och lamm till max 500 gram i veckan och att endast en liten del av dessa bör vara charkuteriprodukter. I sammanhanget ska också framhållas att det är väl känt att köttproduktion slukar betydligt större resurser än odling av vegetabilier och är mycket mer klimatbelastande.

Enligt matvaneundersökningen Riksmaten 2010-11 konsumerar 42 procent av svenska kvinnor och 72 procent av männen mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan. En anpassning till kostrådens rekommendationer vore med andra ord en vinst för folkhälsan. Lägg därtill att en minskad köttkonsumtion skulle innebära betydande miljövinster. Ja, bara genom att följa kostråden kan inte minst svenska män göra en viktig insats för sin egen hälsa och mänsklighetens framtida livsbetingelser på planeten. Med sådana givna drivkrafter kan det låta som att saken snart borde vara biff, men med tanke på att köttkonsumtion ofta förknippas med manlighet är nog utmaningen inte alldeles enkel.

Eller så är den det egentligen. Kom igen nu grabbar och gubbar, och tjejer och tanter med för den delen. Ni behöver inte bli helvegetarianer, men minska köttkonsumtionen grejar ni. Ät kött, men gör det med måtta. Nöj er med en portion istället för två. Laga vegetariskt en eller ett par dagar i veckan. Öka andelen vegetabilier på tallriken vid varje måltid. Dryga ut köttfärsen med baljväxter eller rivna morötter går även det. Och kom ihåg att vegetabilier inte är något feminint (men inte heller något maskulint). Det är bara lite godare, hälsosammare och (klimat)smartare mat.

RISkerna och alternativen

Idag har Livsmedelsverket släppt en undersökning om arsenik i ris och risprodukter. Flera produkter på marknaden visar sig innehålla höga halter av arsenik, och halterna är särskilt anmärkningsvärda i riskakor och fullkornsprodukter. Livsmedelsverket framhåller dock att halterna inte innebär några akuta risker, men att ett högt intag av arsenik under lång tid ökar risken för cancer i bland annat lungorna och urinblåsan.

För att hjälpa allmänheten att förhålla sig till larmet om arsenik i ris ger Livsmedelsverket följande råd: Att äta ris och risprodukter några gånger i veckan är riskfritt för hälsan. Barn bör emellertid inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka, och vuxna bör undvika dagligt intag. Livsmedelsverket råder samtidigt föräldrar att inte ge riskakor åt barn yngre än sex år, men säger att barn över sex år och vuxna kan äta riskakor och fullkornsris ibland (hur ofta beroende på mängden ris och risprodukter i övrigt). Myndigheten kommer också med det konkreta tipset att minska mängden arsenik genom att koka riset med ett stort vattenöverskott som sedan hälls bort. Så kan mängden arsenik i riset minskas med mer än hälften.

Hållbara handlingar tar Livsmedelsverkets undersökning på största allvar. Samtidigt är det viktigt att framhålla att ris och risprodukter faktiskt inte är farligare idag än de var igår. Det är riskerna som blivit mer kända, inte riset som blivit farligare. En varierad kost med inslag av ris ibland är alltså inte farligt. En alltför ensidig konsumtion av ris – och många andra livsmedel – är däremot inte att rekommendera.

En positiv sida av dagens matlarm är att en minskad konsumtion av ris är bra för miljön. Risodling kräver stora resurser och eftersom ris inte odlas i Norden måste riset vi äter importeras. Det finns dessbättre många goda, nyttiga och för miljön mer skonsamma alternativ att servera på tallriken. För egen del slår jag gärna ett slag för olika former av matgryn, vilka kan varieras och kombineras på en mängd spännande vis. Om du inte redan är bekant med Frebacos och Warbo Kvarns sortiment så är deras produkter ett hett tips. Majs emmersallad, Junis tabbouleh och Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple är tre receptförslag för den som vill prova.

Vardagen inte allt, men nära nog

”Varför vill du bli hem- och konsumentkunskapslärare?” Jag får frågan med jämna och ojämna mellanrum, och svaret jag ger innehåller oftast något om glädjen i hemmets olika handlingar och vikten av hållbar utveckling.

Nyligen lyssnade jag på Sara Danius vinterprogram i P1. I programmet berättar litteraturprofessorn och ledamoten av Svenska Akademien om sin pågående cancerbehandling, men hon kommer även in på de vardagliga handlingarnas betydelse när livet är svårt. Hon återger några samtal med sin vän psykiatern, och hur hon med tiden kommit på hur han förmedlar ett välgörande budskap när han ofta är exalterat upptagen av matlagning och måltider.

Danius tolkning av sin väns outtalade budskap är som en lovsång till ämnet hem- och konsumentkunskap. Så här lyder den: ”Omsorgen om vardagen. Omsorgen om maten och måltiderna. Omsorgen om dem som står oss nära. Vardagen är kanske inte allt vi har, men inte långt därifrån.”

 

 

 

Fler och fler svenskar väljer bort kött

Jag är inte helvegetarian men tänker att det är viktigt med en minskad köttkonsumtion. Det finns flera goda skäl att öka andelen vegetabilier på tallriken: minskad klimatpåverkan, djuretiska hänsyn, hälsoaspekter (bland annat minskad risk för vissa cancerformer) men även av en så enkel anledning att det är gott. Och det verkar som att allt fler svenskar söker sig till vegetarisk mat. Enligt en färsk undersökning utesluter ungefär var tionde svensk kött ur kosten. Och andelen veganer och vegetarianer har ökat markant de senaste åren. Glädjande mot bakgrund av de skäl som anges ovan.