Sällan bästa tvättrådet

Hur tvätta rätt och hållbart? Här följer en sammanställning av en rad vanliga råd för tvätt och torkning. Råd som är bra för såväl miljön som plånboken. Fast nedan finns även kritiska revideringar av tips som kanske inte är så hållbara som tidigare påståtts. Håll till godo – och minns att sammanställningen inte gör anspråk att vara fullständig. Kom gärna med fler råd i kommentarsfältet.

Tvätta sällan. Det avgjort viktigaste tvättrådet för både miljö och plånbok är att vara rädd om kläderna så att de håller länge. Tvätta därför plagg så sällan som möjligt och undvik att torktumla dem. Varje tvätt sliter nämligen på plagget. Ny forskning visar att 70 procent av klädernas klimatpåverkan kommer från själva produktionen, 4 procent från transporter under produktionen eller mellan produktionslandet och butiken, samt hela 22 procent från transporten mellan butik och hushåll. Bara 3 procent av ett plaggs totala klimatpåverkan genereras vid tvätt och torkning. En måttfull klädkonsumtion och en lång användningstid för de plagg som ändå inhandlas är med andra ord allra viktigast ur hållbarhetssynpunkt.

Vädra. Välj vädring i första hand. Ylle och andra naturmaterial blir minst lika fräscha av vädring som av vattentvätt. Plaggen behåller dessutom färg och form betydligt längre. Jag har jeans som används flera gånger i veckan, men som bara vädras mellan användningarna och därför inte har tvättats på många månader.

Tvätta effektivt. Om tvätt ändå är nödvändigt – undvik onödiga förtvättar och omotiverat långa huvudprogram. Vid lätt eller normalt smutsiga textiler går det ofta bra med ett snabbprogram.

Välj rätt temperatur. Underkläder ska alltid tvättas i 60 grader. Annars brukar rådet för miljö och plånbok vara att tvätta i så låg temperatur som möjligt. Att tvätta i 40 grader istället för 60 halverar till exempel energiförbrukningen. Fast den senaste forskningen pekar på att det är betydligt viktigare att plaggen verkligen blir rena och tvättas mer sällan, än att de tvättas ofta i låga temperaturer. Tvättemperaturen har en mycket begränsad påverkan på klädernas totala energiförbrukning (se ovan) och frekvent tvättande förkortar plaggens livslängd avsevärt även vid låga tvättemperaturer.

Kör bara fulla maskiner. Ett mycket enkelt sätt att spara energi, vatten och tvättmedel.

Välj ett miljömärkt tvättmedel. Köp bara tvättmedel märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Det svåra valet mellan pulvertvättmedel och flytande tvättmedel återkommer jag till i ett annat inlägg så småningom.

Dosera rätt. Ta reda på maskinens trumvolym och kapacitet (läs på maskinen eller i bruksanvisningen), samt vattnets hårdhetsgrad (kommunens hemsida brukar veta råd). Följ sedan anvisningarna på tvättmedelspaketet. Överdosering av tvättmedel leder inte till renare kläder utan bara till onödig miljöbelastning och att tvättmedelsrester ansamlas i textilierna och förstör dem.

Förvara rätt och stryk till. Genom att hänga upp och/eller stryka till plagg går de ofta att använda igen och igen. Ylle förvaras dock bäst plant.

Fläckborttagning utan tvätt. Om kläderna fått en fläck räcker det oftast med lokal rengöring istället för att tvätta hela plagget. Fläckborttagning utan tvätt minskar slitaget på plagget i dess helhet. Tänk på att behandla fläckar så fort som möjligt. För tips om borttagning av olika fläckar se till exempel Tvättråd.se.

Skippa sköljmedel. Användning av sköljmedel är bokstavligen att kasta pengar i sjön. Miljön och många allergiker är dessutom tacksamma för att slippa denna totalt onödiga produkt. Jag slutade använda sköljmedel för många år sedan och har aldrig saknat det.

Torka energimedvetet. Ljumma vindar på sommarhalvåret torkar tvätten snabbt, skonsamt och utan energiåtgång. Torkrum är att föredra framför torkskåp och torktumlare. Oavsett vad tillverkarna påstår så sliter torktumling på kläderna. En torktumlare förbrukar dessutom i genomsnitt fem gånger så mycket energi som en tvättmaskin. Tumla därför bara när det är verkligt motiverat. I mitt hushåll är torkning av frotté ett sådant undantag.

Undvik kemtvätt. Handla helst bara kläder som du kan rengöra själv. Måste plagg ändå kemtvättas så välj en inrättning som är miljöcertifierad.

Den nya forskning som refereras ovan är Sandra Roos avhandling Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment (2017). Roos är forskare på Swerea IVF och avhandlingen framlagd vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers i Göteborg. För en snabb introduktion till forskningsresultaten rekommenderas Chalmersartikeln Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter eller läsning av Råd & Rön 2017:4.

 

Fräsch på riktigt

Just nu pågår Naturskyddsföreningens Miljövänliga Veckan. Liksom förra året är det produkterna i badrummet som står i fokus för kampanjen. Budskapet är att vi konsumenter ska bli fräscha på riktigt. Något vi blir när vi väljer miljömärkt schampo, balsam, tvål, hudkräm, raklödder, tandkräm med mera.

Det kan dock vara en utmaning att hitta miljömärkta badrumsprodukter i butikshyllorna. I mitt hushåll letade vi länge efter en miljömärkt och prisvärd handtvål. Men den som letar hen finner till slut. Vi är väldigt nöjda med Svanenmärkta och Svalanmärkta (godkänd av Astma och Allergi Förbundet) Såklart handtvål från Willys Garantsortiment. Den är dessutom en klimatsäkrad produkt, vilket innebär att den har genomgått en livscykelanalys och att de koldioxidutsläpp som produkten orsakar kompenseras. Såklart Handtvål finns både som pumptvål och refillpåse. Vad gäller handhygienen är vi alltså fräscha på riktigt här hemma!

Miljömärkt handtvål, Såklart!

Bra Miljöval på väg till jobbet

SJ:s tåg är märkta med Bra Miljöval sedan 1994. Foto: Magnus Myrberg.


Ännu en dag med Bra Miljöval på väg till jobbet. Pendling med SJ:s tåg som drivs till 100 procent av förnybar energi från vind och vatten. Klimatklokt och bekvämt varje dag. Svårare än så behöver det inte vara att bidra till en hållbar utveckling med sitt vardagsbeteende. 

Ekologiskt och närodlat i bistron

Hållbara handlingar har ibland riktat hård men knappast oförtjänt kritik mot SJ. Men det finns också mycket gott att säga om det statligt ägda transportföretaget. SJ köper 100 % förnybar el från vatten och vind för att driva sina tåg, och alla resor med SJ är sedan 1994 märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Sedan i november 2015 är SJ:s bistrovagnar dessutom KRAV-certifierade på nivå 1.  

Senaste hållbarhetsnyheten från SJ är ett spännande samarbete med Kalf & Hansen. Rune och Fabian Kalf & Hansen ser till att tågresenärer kan få god, nyttig och klimatsmart snabbmat ombord framöver. I bistron kommer det att finnas en maträtt från Kalf & Hansen i taget, som byts var sjätte vecka. Först ut är ekologiska kycklingfrikadeller med ångade halländska rödbetor och chilimajonnäs. Mums.

Heja SJ och Kalf & Hansen! Säger jag som hade förmånen att samarbeta med duktiga och trevliga Rune och Fabian i samband med ett arrangemang om mat, måltider och hållbarhet i Svenska kyrkan, Stockholms stift, förra hösten.

Halvera och dubblera

Det är lätt att misströsta om jordens framtid. Utmaningarna är gigantiska och sammanhangen ofta svåra att förstå. Som enskild konsument är det inte konstigt om man känner sig liten och otillräcklig. Gör en förändring av mitt vardagsbeteende verkligen någon skillnad i det stora hela? Och om jag vill försöka göra något, var ska jag i sådana fall börja?

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” brukar det heta. Det ligger mycket i det. Ett vanligt råd till den som vill ställa om till ett mer hållbart liv är att starta med något. Det kan handla om att börja köpa KRAV-märkt mjölk eller att välja elavtal som är märkt Bra Miljöval. En handling som sedan kan utökas och bli två, tre o.s.v.

Ett annat sätt att konkretisera detta ”något” som du och jag faktiskt kan göra – och som givetvis inte står i motsättning mot ”adderandet” ovan – är att tänka i termer av halveringar och dubbleringar. På områden där man tycker att det är svårt att helt upphöra med ett beteende kan det vara ett sätt att trots allt börja en förändring i mer hållbar riktning. Och har man halverat sin miljöbelastning eller dubblerat miljönyttan på ett område, ja, då har man ju faktiskt gjort en hel del. För att ta några konkreta exempel från vitt skilda områden:

– Få solälskare är villiga att helt ge upp vanan att åka till sydligare breddgrader på semester. Men visst är det möjligt att göra det hälften så ofta, eller i alla fall bara varannan gång med flyg?!

– Plastpåsar är bra till mycket och för de flesta av oss är det nog inte rimligt att helt sluta använd dem. Fast det är fullt möjligt att halvera konsumtionen genom att återanvända varje varje plastpåse minst en gång. En halvering av förbrukningen och dubblering av nyttjandet!

– Byxor och tröjor hamnar lätt i tvättkorgen av gammal vana. Tänk om plaggen istället vädras ordentligt varannan gång de brukar hamna i tvätten. Det halverar användningen av vatten, tvättmedel och el, och ökar samtidigt klädernas livslängd rejält.

– Många med mig har ovanan att kopiera onödigt enkelsidigt. Behöver jag säga vilken dubblering som skulle kunna halvera pappersåtgången?!

Det var fyra exempel. Strategin kan så klart översättas till en mängd olika områden. Det går dock sällan att kämpa på alla fronter samtidigt. Fast om man börjar med en halvering och/eller dubblering på ett område är en utveckling startad. Och erfarenheten av att det faktiskt går att förändra sitt vardagsbeteende i en mer hållbar riktning leder gärna till fler insatser. På nya områden eller som halveringar som halveras en gång till och dubbleringar som dubbleras om och om igen!

Använd gärna kommentarsfunktionen och berätta om möjliga halveringar och/eller dubbleringar i ditt liv!