Höjda drivmedelsskatter raka rör

Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.

År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.

Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.

Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?

Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.

Tusen nya bilar om dagen – hoppfullt eller nedslående!?

Renault Clio

Vår tidigare bil. Numera lånar eller hyr vi bil när vi verkligen behöver en. Nästa steg är att bli fossiloberoende vad gäller biltransporter och bara nyttja bilar som går på förnybara bränslen.

Nybilsförsäljningen nådde all time high år 2016 med över tusen nya personbilar i Sverige om dagen. I en intervju med Ekot påstår branschorganisationen Bil Swedens VD Bertil Moldén att försäljningsrekordet är bra både för bilhandlarna och miljön. Han motiverar det med att nya tekniskt avancerade bilar är renare än äldre fordon. Må så vara, säger Hållbara handlingar, men att producera nya bilar kräver samtidigt stora resurser. Och jag noterar dessutom att endast 16 procent av de nya bilarna är miljöklassade. Den stora merparten av de nya bilarna är fortfarande bensin- eller dieseldrivna. Det är därför lätt att hålla med Mattias Goldmann, VD för den gröna liberala tankesmedjan Fores, när han framhåller att betydligt fler av de nya bilar som säljs måste vara verkligt miljöklassade om Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

Vad händer då på området från politikernas sida? Regeringen förlänger supermiljöbilspremien på 40 000 kronor för elbilar och ger halva premien vid köp av en hybridbil under 2017. I pipen ligger också införandet ett bonus malus-system 2018, där de som köper miljöbilar får premier och skattelättnader, och de bilägare som belastar miljön mycket betalar betydligt mer. Hållbara handlingar tänker att det senare vore ett utmärkt system, men bara om morötter och piskor på området bildar en genomtänkt helhet som driver utvecklingen entydigt åt rätt håll. Kritiker menar här att det utredningsförslag om ett bonus malus-system som lagts på regeringens bord kan komma att gynna snåla dieselbilar framför bilar som går på förnyelsebara bränslen. Med andra ord skulle det nya systemet kunna bidra till något lägre koldioxidutsläpp, men knappast driva fram det fossiloberoende som måste vara det enda målet på sikt. Hoppas regeringen tar synpunkterna på allvar och ser över systemets utformning innan det sätts i sjön 2018.

Miljonsatsning på elbilar och elbussar

Idag berättar SvD att regeringen satsar 380 miljoner på elbilar och elbussar, och att den så kallade supermiljöbilspremien får en utökad budget i år och nästa år. Det senare är ett viktigt besked eftersom premien varit kraftigt underfinansierad, vilket skapat en oturlig osäkerhet kring subventionen hos företag och konsumenter. Den tidigare underfinansieringen har lett till att både den tidigare Alliansregeringen och den nuvarande rödgröna regeringen tvingats låna medel från nästkommande års budget för att trygga premien. Ett lappande och lagande som nu förhoppningsvis är över.

På samma gång aviserar regeringen att systemet med supermiljöbilspremien kommer att bytas mot ett mer långsiktigt bonus malus-system som införs den 1 januari 2017. Ett bonus malus-system innebär att nya bilar som orsakar relativt små koldioxidutsläpp subventioneras, medan bilar med höga utsläpp straffbeskattas. Hållbara handlingar gör tummen upp för utvecklingsriktningen och har redan tidigare uppmärksammat möjligheterna med ett sådant system i ett inlägg med rubriken Bonus malus pronto.

Bonus malus pronto

I går kom den statliga utredningen Fossilfrihet på väg. Jag har inte läst de 575 sidorna men tagit del av några av referaten i media. Mitt intryck är att alla politiker verkar överens om att användningen av fossila bränslen måste minskas radikalt och att det behövs breda och långsiktiga politiska överenskommelser för att detta ska bli möjligt. Trots detta förefaller det som att vi får vänta på handslagen över parti- och blockgränserna. Kanske inte så konstigt med nio månader kvar till riksdagsvalet. Men med tanke på att det är mer än fem i tolv för planeten så är det hög tid att politiker av god vilja verkligen agerar och samverkar. Eller hur är det med den goda viljan när det kommer till praktiken och den nödvändiga omställningen av samhällets fordonsflotta!?

I DN:s pappersupplaga talar både energiminister Anna-Karin Hatt (M) och Åsa Romson (språkrör MP) om möjligheten att nå politisk konsensus kring vissa av utredningens förslag. Ett av förslagen är ett så kallat bonus malus-system. Ett bonus malus-system innehåller både positiva/belönande och negativa/straffande incitament och kan bland annat användas för att skapa beteendeförändringar som leder till en mer hållbar utveckling. I det aktuella fallet handlar det om att bilar med höga koldioxid-utsläpp beläggs med en särskild straffskatt medan bilar med låga utsläpp får en motsvarande premie.

Hatt, Romson och andra riksdagspolitiker – om ni nu är överens på vissa punkter, vad väntar ni på!? Jag och många med mig vill bidra till en mer hållbar utveckling på transportområdet, men kan inte bära den ekonomiska omställningsbördan ensamma. Bonus malus pronto!