Stoppa matsvinnet och bli en vinnare

”En brödskiva i sophinken. Och spagettin som blev över från middagen. Och gräddfilen som visst gått ut. Varje dag kastar de flesta av av oss en hel del mat, knappt utan att tänka på det.

Men det är värt att tänka på. Dels kastar vi bort mycket pengar. I vårt land slänger en tvåbarnsfamilj mat i onödan för ungefär 6000 kr varje år. Dels är det en belastning för miljön. Maten som slängs i svenska hushåll motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton. Det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år. Matsvinnet är alltså en riktig klimatbov.

Lyckligtvis är matsvinn ett problem som går att lösa. Mycket av maten som slängs är fullt ätbar när den åker i soporna. Eller hade kunnat ätas om den hanterats rätt. Det gäller bara att veta hur man gör. Enkla saker som att ledsen sallad kan räddas i en skål vatten i kylen. Små insatser för att minska matsvinnet gör stor skillnad!”

Detta och mycket att annat kan du läsa om på sajten Stoppa matsvinnet. Och du, på sajten finns en tävling där du kan vinna pengar motsvarande de summor som en tvåbarnsfamiljer slänger i slasken och soporna varje år. Vad skulle du hitta på för roligt för 6000 kr, istället för att kasta bort dem?!

Ljusens miljö- och hälsopåverkan

Bloggen Two Green Spirits kommer med god upplysning om levande ljus och deras miljö- och hälsopåverkan. Läsvärt i mörka november och inför stundande advents- och jultider!

Two Green Spirits

Vintern väntar bakom kröken med sina långa mörka dagar fyllda med kyla, blåst och regn. Då älskar jag att krypa ner i soffan under en filt, med en kopp rykande choklad, en bra bok och så klart en mängd levande ljus. Att älska tända ljus är jag långt ifrån ensam om, speciellt när julen närmar sig i rask takt, men det finns mer att tänka på när det kommer till levande ljus än bara brandfaran. Många ljus är nämligen både miljö- och hälsofarliga. Dåliga ljus kan orsaka cancer, astma, eksem och hudirritation, samt bidrar till klimatförändringarna(1)(2). Bara i Sverige används 18 100 ton ljus om året, varav  ca 15 000 ton är gjorda av paraffin.

Paraffin

Parrafin är ett billigt material och används av många stora tillverkare och paraffin säljs i mängder på IKEA och stormarknader som Ica, Coop mfl., med ljusmassafat med ljus för stöpning inkluderat. Paraffinet är gjord på en…

Visa originalinlägg 534 fler ord

Kan högstadieskolan kan hushållet

Just nu gör jag verksamhetsförlagd utbildning (VFU, läs praktik inom lärarprogrammet) på en högstadieskola i Uppsala kommun. I morse fick klassen som min handledare är mentor för återkoppling från skolans matråd. Eleverna som rapporterade berättade bland annat att skolan gått från 20 till 8 kg slängd mat per dag när frågan om matsvinn särskilt uppmärksammades för ett tag sedan. Svinnet mer än halverades alltså, och 12 kg mat mindre i soptunnan varje dag innebär många sparade portioner varje vecka. Något både miljön och kommunens ekonomi tjänar på.

Resultatet visar vilka stora möjligheter till resurshushållning och miljövinster det finns bara genom att börja tänka på och undvika onödigt matsvinn. Och om en högstadieskola kan mer än halvera sitt matsvinn, vad borde då inte många hushåll kunna göra!?

Havets dolda smuts

I gårdagens Vetandets värld fick P1-lyssnaren ta del av ett intressant och nyanserat program på temat Mikroskräp – havets dolda smuts. Visste du till exempel att ett stort svenskt avloppsreningsverk släpper ut omkring 70 miljoner plastpartiklar varje timme!? Sådana siffror väcker en befogad oro och kanske kan bidra till ett förändrat konsumentbeteende. Men på samma gång ska det sägas att alla alternativ till plast inte heller är särskilt hållbara. Som alltid gäller det att inte kasta ut barnet med badvattnet, vilket programmet lyckades framhålla på ett utmärkt sätt.

Hållbara handlingar har skrivit mer om mikroskräp och plast här.

Fett bra

Här om dagen kom senaste numret av foldern Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB i brevlådan. Låter kanske inte så spännande, men om man är det minsta intresserad av hållbar utveckling så är det ofta givande läsning. I detta nummer får Uppsalas hushåll bland annat konkreta tips på hur man kan värna stadens och närområdets vattenmiljö genom vardagsbeteendet i badrummet, köket och tvättstugan (titta gärna in på kampanjsidan Varje droppe räknas). Fast bäst av allt är den positiva nyheten att Uppsalaborna numera kan lämna sitt använda flytande matfett på någon av kommunens återvinningscentraler. Något som är på tiden eftersom den vanligaste störningen i stadens avloppssystem är matfett som hälls ut i slasken. Bättre då att fettet återvinns och bidrar till nya produkter som tvål, stearinljus och biogas. Fett bra nyhet.

Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB

Nu kan fettet återvinnas. En god nyhet förmedlad av Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB.

Hur ska man då göra rent praktiskt med det använda flytande matfettet eller mat- och frityroljorna där hemma? Här ger foldern följande tips: Vänta tills det använda/överblivna flytande fettet svalnat och häll det sedan i en genomskinlig plastflaska med hjälp av en tratt. Är det en mindre mängd fett går det lika bra att torka ur matlagningskärlet med lite hushållspapper och sedan lägga pappret i behållaren för matavfall. Fett i fast form läggs också bland matavfallet. Om man har livsmedel i olja – som tonfisk och soltorkade tomater – kan man sila ned det flytande fettet direkt i sin fettflaska. När flaskan är full lämnas den i fraktionen ”Matfett” på återvinningscentralen. Fett lätt.

Ett år med Hållbara handlingar

Idag är det precis ett år sedan det första inlägget här på Hållbara handlingar. Nu, i inlägg nummer 144, kan jag konstatera att det är klimatfrågan, resurshushållning och olika aspekter av avfall (ofta matsvinn) som avhandlats mest frekvent. Men jag har även skrivit en hel del om ekologisk mat, konsumentmakt, livsmedelsförvaring och hållbart resande. Bredden är stor med andra ord och många av frågorna hänger ihop, vilket inte är så konstigt eftersom intentionen är att behandla hållbar utveckling ur ett hushållsperspektiv. Något Hållbara handlingar förhoppningsvis kommer att genomsyras av även under det kommande bloggåret. Den som följer får se!

Skräpmat

Skräpmat är (oftast) dålig mat, fast kasserade matvaror behöver inte vara det. I ett par artiklar i UNT berättar dumpstraren (containerdykaren) Andreas Jakobsson om hur han kan leva gott på bortslängd mat: Containerfynd blir god mat och Han lever på bortslängd mat. Jag vet inte om jag vill uppmana till sopdykning, men dumpstrarnas förhållningssätt till mat som slängts av butikerna kan vara inspirerande även för oss inte fullt så radikala. För i många (matav)fall kan vi lita på våra sinnen. Titta, lukta och smaka – innan du ratar den enligt bäst-före-märkningen gamla maten!

Byt tänk, inte mobil

Det är många som vill sälja iPhone 6 till oss konsumenter just nu. Telenor puffar dessutom för möjligheten att byta mobil varje år. Ett upplägg kallat för Change som företaget kört ett tag med Obama-inspirerade kampanjannonser.

Så här beskrivs Telenor Change på företagets hemsida: ”Allt för länge har du tvingats vänta ut din bindningstid för att kunna byta mobil, nu är det dags att ändra på det. Från och med nu får alla som köper en mobil med Telenor Change möjligheten att byta mobil varje år. Du behöver aldrig mer missa ett stort mobilsläpp och kan få den mobil du vill ha när du vill ha den! — Redan 12 månader efter att du köpt din mobil kan du besöka någon av våra Telenorbutiker och byta till en ny mobil. I butik gör vi en snabb besiktning på din nuvarande mobil för att se att allt fungerar. När du gör bytet stryks de resterande delbetalningarna på din gamla mobil och en ny delbetalning på 24 månader för din nya mobil startar – inga dolda avgifter och inga krångliga villkor! — Med Telenor Change ger vi befintliga kunder möjligheten att testa på ny teknik, samtidigt som vi tar hand om den fullt dugliga mobiltelefonen och säljer den vidare till nya användare. Inga fler gamla mobiler som samlar damm i byrålådan och inget mer krångel med att själv försöka sälja den.”

Vid en första anblick ser upplägget både attraktivt och miljösmart ut. Smidigt för den som vill hålla sig ajour med senaste tekniken och fint att mobiloperatören ser till att den gamla (nåja, egentligen nästan nya) mobilen kommer till nytta. Men vänta nu, är det inte en hund (eller snarare kund och hållbar utveckling) begraven någonstans?

Jo, för det första innebär Change att kunden tecknar sig för ytterligare en lång bindningstid hos mobiloperatören. En kostnad och en ofrihet som man givetvis kan välja att ta om man har råd, bara man är medveten om den. Denna ”inlåsning” är inget som företaget döljer, men inte heller något som man talar särskilt högt om. Och det är inte särskilt svårt att gissa att det är just här – genom att binda upp kunder om och om igen – som Telenor kan räkna hem det som vid en första anblick verkar vara bara till fördel för konsumenten.

För det andra innebär Change ett underblåsande av ett ohållbart konsumentbeteende. Det är förvisso bra med återbruk och återvinning, men sett ur perspektivet hållbar utveckling är de bästa prylarna vanligen de som används länge eller som aldrig produceras. För det är knappast långsiktigt hållbart att byta mobiltelefon en gång om året. Och har du och jag verkligen behov av det? Eller är det så att någon annan – i detta fall ett företag – försöker att plantera ett behov och skapa ett beteendemönster hos oss? Ett mönster, ja nära nog en livsåskådning, som brukar kallas konsumism.

Så byt inte mobil varje år. Byt tänk istället. Köp gärna en ny mobiltelefon, men bara när du verkligen behöver en. Börja snarare med att se över din inställning till konsumtion. Det kostar inget och är förhoppningsvis inte inlåst i något långt abonnemang. Ja, byt konsumismen mot en mer hållbar livsinriktning. Inte om 12 månader utan redan idag!

 

 

Tänk efter före

Den här veckan sänder Sveriges Radio P1 en intressant och angelägen reportageserie om avfall. I inslaget Det växande sopberget framkommer att vi svenskar alstrar nästan ett halvt ton hushållsavfall per person och år. Lyssnaren får också veta att utvecklingen gått åt fel håll de senaste decennierna, att vi trots utbyggd källsortering slänger allt fler prylar, inte minst elektronik. Och vi slänger också mycket mat som är ätbar eller kastar den på ett sätt som omöjliggör återvinning. Ja, bara en fjärdedel av all mat som slängs tas omhand och återvinns enligt det andra reportaget i serien.

En viktig poäng i reportageseriens tidiga inslag är att vi först och främst måste se över vår konsumtion, alltså konsumera klokare så att en mindre mängd avfall uppstår. För hur väl utbyggd källsorteringen än är/blir så kommer jordens resurser inte att räcka till om vi inte börjar tänka efter före avfallet är ett faktum. Här utgör EU:s avfallstrappa en pedagogisk hjälp genom att ange stegvisa metoder för att behandla avfall. De fem stegen är:

Avfallstrappan
EU:s avfallstrappa. Illustrationen är hämtad från Roslagsvatten AB, www.roslagsvatten.se.

1. Förebyggande. Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. Därför ska både producenter och konsumenter tänka efter före och så minimera avfallsmängden. Som konsument kan man till exempel efterfråga och satsa på produkter som håller länge, som går att reparera eller som är bättre begagnade från början.

2. Återanvändning. En hel del av det som blir avfall skulle kunna återanvändas av någon annan. Skänk bort eller sälj det du själv inte behöver eller vill behålla. En annan variant är att återbruka produkten på ett nytt sätt.

3. Materialåtervinning. Genom återvinning hushållar vi med naturens resurser och spar energi i tillverkningsindustrin. Materialåtervinning är också viktigt eftersom farligt avfall då kan tas omhand på ett säkert sätt. Här kan varje konsument göra en insats genom att verkligen följa anvisningarna för källsortering i sin kommun.

4. Energiåtervinning. I det fall avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i produkten utvinnas genom förbränning.

5. Deponering. Slutförvaring av avfall som inte kan tas om hand på annat sätt. Hit vill man helst inte komma!

Slutligen ett par tips: Prova gärna Ekots quiz om #vårasopor. Eller gå in på Gästrike återvinnares gamla kampanjsajt Tänk före, som just handlar om hur vi kan minska på avfallet.

Spola matsvinnet

Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck i avloppet varje år, med andra ord cirka 26 kilo per svensk. Siffrorna kommer från en nyligen publicerad studie genomförd av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Undersökningen visar också att det vanligaste skälet till att maten eller drycken hälls ut är att den blivit över från en måltid. Andra skäl är att livsmedlet blivit gammalt eller att bäst före-dag passerats. 

Vad är det då som hamnar i avloppet? Undersökningen presenterar följande lista:

Kaffe/te 38 procent
Mejeriprodukter 25 procent
Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl) 11 procent
Fast avfall som ris, pasta, flingor 10 procent
Sås och soppa 10 procent
Sött (glass, sylt mm) 2 procent
Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure) 4 procent 

När jag läser listan konstaterar jag hur väl den första punkten stämmer med mitt hushåll. Det är snarare regel än undantag att vi brygger fler koppar kaffe eller te än vi verkligen behöver. Något som är ett dubbelt resursslöseri, då det går åt mer kaffebönor och teblad än nöden kräver samtidigt som vi hettar upp vatten helt i onödan.

När det kommer till mejeriprodukterna så tycker jag faktiskt att vi har blivit allt bättre på att titta, lukta och smaka på livsmedlen istället för att vara missriktat fixerade vid bäst före-dag (som ju är något annat än sista förbrukningsdag). Och mat som blir över försöker vi också ta hand om genom att äta rester och skapa (mer eller mindre kreativa) matlådor. Fast när det gäller matrester som varit i kylen eller frysen och sedan hettats upp en andra gång är vi lite mer försiktiga. Vi är extra uppmärksamma på kvaliteten om inte allt konsumeras direkt vid det andra tillfället och fryser aldrig om maten. Matsvinnet ska minska, men inte på bekostnad av livsmedelshygienen.