Billig energi dyrköpt

I mitt hushåll försöker vi använda bilen så sällan som möjligt. Ja, under kortare och lite längre perioder har vi den avställd för att spara en slant och för att göra tröskeln till onödigt småkörande lite högre. Jag har skrivit om avställning av bilen tidigare, här och här.

Nyligen var det dock dags att tanka bilen för första gången på ett tag. Då blev det påtagligt att bensinpriset är väldigt lågt, efter att råoljepriset har sjunkit med nästan 50 procent sedan förra sommaren. Och det är inte bara bensinen som är billig för tillfället. Även elpriset har legat lågt en längre tid.

Billig bensin

Billig bensin glädjer säkert många privatbilister och företag, men hur hållbart är priset egentligen?

Att energipriserna är låga glädjer säkert många hushåll. Om man är beroende av bilen eller sitter med en eluppvärmd villa är prisutvecklingen säkert mycket välkommen. Likaså för många företag. Risken är emellertid stor att de låga energipriserna driver fram en ökad förbrukning. Att bilen får rulla lite extra när det inte kostar så mycket och att temperaturen inomhus hålls någon grad högre än under vintrar med skyhöga elpriser. Eller så används de slantar som sparas genom minskade energikostnader på utlandssemestrar med flyg eller prylkonsumtion.

Billig energi kan ge kortsiktiga plånboksvinster och fina bokslut, men kan visa sig väldigt dyrköpt på sikt. Att läget är allvarligt inskärptes ytterligare förra veckan genom den rapport som framhåller att flera kritiska gränser för vad planeten tål redan har överskridits. Det låga råoljepriset är som att hälla bensin på den redan svårbemästrade klimatbrasan. Billig fossil energi kan dessutom göra att investeringarna i förnyelsebar energi tappar fart. Situationen är minst sagt ohållbar. Det som paradoxalt nog både förfärar och väcker visst hopp är det faktum att vi människor kan välja hur vi ska agera framöver. Hittills har vårt handlande inte varit särskilt övertygande, men det går ju faktiskt att förändra bara viljan finns där. Tillgången till billig bensin och el måste till exempel inte leda till en ökad förbrukning, även om det kan verka lockande för stunden.

Återtagningseffekten

I dag är det Black Friday med hysterisk shopping i USA och i morgon är det En köpfri dag (Buy Nothing Day) både här och där på klotet.

På tal om att handla genom att inte handla. Om man minskar eller helt avstår från konsumtion på ett område frigörs vanligen resurser som kan användas till annat. Ur perspektivet hållbar utveckling är det dock viktigt att fundera på vad detta resursutrymme används till.

För att ta ett talande exempel: Ett hushåll minskar sitt matsvinn genom att planera sina inköp väl, förvara livsmedel på ett optimalt sätt och göra matlådor av rester. Något som minskar hushållets miljöbelastning, men också innebär sparade pengar. Låt oss säga att matkostnaden sänks med tre till fyra hundra kronor i månaden. Det medför en besparing på 3 600 – 4 800 kronor per år. Frågan är vad hushållet gör med dessa pengar?

Här finns en uppenbar risk för det som brukar kallas återtagningseffekten (rebound-effekten), att hushållet använder det uppkomna resursutrymmet till mindre hållbar konsumtion. Om hushållet exempelvis använder pengarna som ett bidrag till en Thailandssemester blir vardagsarbetet för att minska matsvinnet tämligen meningslöst ur miljösynpunkt. Hushållet får ett fint bidrag till en lång flygresa, men särskilt klimatsmart är inte ekvationen. Ett mer hållbart sätt att använda det uppkomna resursutrymmet är att använda det för grön produktkonsumtion eller köp av resurssnåla tjänster. En ökning av andelen ekologiska livsmedel i varukorgen kan vara en väg. Ett eller flera ”gratis” bio-, teater- eller museibesök för hela hushållet en annan.

Att steg för steg minska andelen varor i hushållsbudgeten till förmån för konsumtion av resurssnåla tjänster som kulturupplevelser, utbildning och friskvård är nödvändigt för att undvika återtagningseffekten. Annars leder minskad varukonsumtion på ett område lätt till ökad varukonsumtion på ett annat.

Så var medveten om återtagningseffekten om du vill göra en verklig netto-insats för miljön. Vill du läsa mer om återtagningseffekten rekommenderar jag Stefan Edmans utredning Bilen, Biffen, Bostaden.