Vad är ok att äta från sjöar och hav? Hur är egentligen läget för gös, torsk, lax, ål, västkusträka och jätteräka? Vad innebär märkningarna MSC, ASC och KRAV? Och hur värdera kritiken mot WWFs Fiskguiden? Lyssna på veckans Meny i Sveriges Radio P1 om du är det minsta intresserad!
I början av december testade jag och Ida vår klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot. Testet visade att min livsstil orsakar växthusgasutsläpp motsvarande ca 4 ton CO2e¹ per år. Det är klart lägre än genomsnittssvenskens utsläpp, men fortfarande vida över de 0,7-1,5 ton CO2e som är hållbart om vi ska klara den framtida temperaturökningen under 2°C.
Klimatkontots test gav inte bara en helhetsbild utan pekade också ut personliga förbättringsområden. Jag reser måttfullt, flyger aldrig och väljer idag nästan alltid kollektiva transportmedel, i första hand rälsbundna. På energiområdet håller vi inomhustemperaturen nere och slösar inte med varmvatten. Mitt hushåll skulle dock kunna snåla mer med belysningen, men eftersom elen vi konsumerar kommer från egenproducerad andelsägd vindkraft är det trots allt ett mindre problem. Jag införskaffar årligen en del nya kläder och ibland även ny elektronik, och skulle här kunna vara mer återhållsam samt välja begagnade produkter eller dela på och cirkulera resurser i större utsträckning. Fast det testet pekade ut som det viktigaste förbättringsområdet var dock ett annat: MATEN.
Det förekommer lite olika uppgifter om hur stora växthusgasutsläpp medelsvenskens matkonsumtion orsakar. Om en får tro Naturvårdsverket så handlar det om cirka 1,8 ton CO2e per person och år vid blandad kost. 75 procent av dessa växthusgasutsläpp beräknades komma från konsumtion av kött, fisk och mejeriprodukter. Bara svenskens köttkonsumtion står för i genomsnitt ca 0,6 CO2e per person och år. Genom att välja en vegetarisk eller vegansk kosthållning kan klimatpåverkan från maten alltså minska rejält.
Mot bakgrund av detta har vi i mitt hushåll bestämt oss för att bli pescetarianer 2018. Pescetarian innebär att en äter lakto-ovo-vegetarisk kost, samt fisk och skaldjur. Begreppet pescetarian kommer av italienskans pesce (fisk) och vegetarian. Med lakto-ovo-vegetarisk kost menas en vegetarisk kosthållning som inkluderar mejeriprodukter och ägg. Vi tar detta steg som ett bidrag till minskade växthusgasutsläpp från vår kost. Att vår nya kosthållning även har hälsofördelar ser vi som en bonus. Livsmedelsverkets kostråd säger fisk och skaldjur 2-3 gånger/vecka!
Samtidigt som vi tar detta steg är vi medvetna om att det finns fler viktiga hållbarhetsval att göra på matområdet. När vi väljer fisk och skaldjur ska de givetvis vara MSC-, ASC- och/eller KRAV-märkta. Här är WWF:s Fiskguiden också en god vägledning. En ekologisk inriktning gäller givetvis även för den lakto-ovo-vegetariska kosten. Vi strävar även efter att konsumera närodlade och närproducerade livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter så är det dessutom viktigt att försöka minska konsumtionen. Jag är inte beredd att helt utesluta mejeriprodukter ur kosten, men ser potential att minska användningen av dem i vardagen. Till förmån för växtbaserade alternativ.
Där står jag och mitt hushåll inför det kommande året. På vilka sätt kommer du att sträva efter en minskad klimatbelastning under 2018? Blir det genom ändringar av din kosthållning eller inom andra områden?
¹ CO2e är en förkortning för koldioxidekvivalent(er). Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Genom att räkna om olika gasers påverkan till koldioxidekvivalenter kan enskilda växthusgasers påverkan jämföras och adderas. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid och 1 ton metangas uttrycks därför som 21 ton CO2e.
Nu är den här, WWFs Fiskguiden 2016. Ett smidigt verktyg för den som vill göra medvetna val av fisk och skaldjur, och så bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk.
En nyhet i år är att västkusträkan får grönt ljus. Ja, numera är hela det svenska räkfisket MSC-certifierat. Från forskarhåll kommer dock stark kritik mot att svensk djuphavstrålning miljömärks på detta sätt. En annan nyhet i Fiskguiden 2016 är att Östersjötorsken tilldelas gult och rött ljus. Torsken mår återigen sämre och det gäller att äta den med måtta och välja fisk med rätt ursprung. Tack WWF för denna viktiga vägledning!
WWFs Fiskguiden 2016 – listor med färgmarkeringar samt förkortningar för ursprung och fiskeredskap.
MSC, ASC och KRAV – vad betyder förkortningarna och vad innebär märkningarna? Här kan du läsa mer om miljömärkning av fiske!
En tredjedel av det globala fisket är inte biologiskt hållbart. Men det finns exempel som ger visst hopp om att utvecklingen går att vända. Idag rapporterar nämligen Sveriges Radio om rekordfångster av torsk i Nordnorge. I reportaget framkommer det att bestånden inte har varit lika stora och välmående på hundra år, och att det är norska och ryska myndigheters samarbete om torskkvoterna sedan 1980-talet, och nät som släpper igenom småfisk, som gett detta fina resultat. När EU nu står inför att klubba en ny fiskförvaltningsplan för Östersjön utgör dock torskkvoterna en knäckfråga, samtidigt som forskare menar att fisketrycket måste minskas om Östersjötorsken ska kunna återhämta sig på sikt. Förhoppningsvis går EU på forskarnas linje.
När jag läser om torsk i WWFs Fiskguide framstår läget som problematiskt för många bestånd. I fiskguiden utvärderas fisket utifrån tre grundläggande principer: beståndets situation, fiskeredskapens ekologiska påverkan och förvaltningen. Här är det endast torsk som är fångad med långlina och garn i Barents hav som får grönt ljus (= ät gärna). Om torsken är fångad i nordvästra Atlanten, trålad i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt eller västra Östersjön, eller är Norsk kusttorsk anser WWF att man ska låta bli att köpa den. Och man ska vara försiktig med torsk som är fångad i östra Östersjön, garnfångad i västra Östersjön eller trålad i Barents hav. Ja, det är många reservationer och en hel del detaljer att hålla koll på.
Ett enkelt råd är därför att spana efter märkningarna MSC, ASC och KRAV när du handlar torsk och andra läckerheter från havet. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till att stoppa utarmningen av haven och minska utsläppen från odlingar.
Torsk. Foto: Paul Sunters/WWF.
Så var den här, WWFs fiskguide 2015. Guiden omfattar ett 50-tal fiskarter, där cirka hälften har grönt ljus. Förra årets upplaga av fiskguiden skapade rejäl debatt kring västkusträkan. Och eftersom alla nordhavsräkor, förutom dem från Barents hav, har fortsatt rött ljus drog diskussionen igång igen idag. P4 Väst rapporterar om fiskhandlare på Smögen som inte förstår beslutet bakom märkningen, och UNT berättar om fiskhandlare i saluhallen i Uppsala som inte låter guiden få direkt genomslag i utbudet. Något som lätt försvinner i diskussionen är orsakerna till WWFs beslut. Det röda ljuset beror på att kontrollen av dumpning av småräkor är fortsatt dålig och att det finns brister i förvaltningen av västkusträkan. När kritiken nu återkommer kanske det är dags för näringen att dra öronen till sig och verkligen göra något åt problemen!?
En nyhet i årets upplaga av fiskguiden är att ASC-certifierade tropiska jätteräkor för första gången får grönt ljus, liksom MSC-märkta havskräftor från Kattegatt och Skagerrak. Hållbara handlingar hoppas dock att svenska konsumenter inte tolkar detta som att det är fritt fram att äta alla jätteräkor och havskräftor. Minns alltså att det gröna ljuset bara gäller certifierade odlingar och fisken! För att hålla rätt på detta och annat som rör ett hållbart fiske är det positivt att Fiskguiden nu kan laddas ner som app i mobilen. Men för den som inte har tillgång till guiden elektroniskt eller på annat sätt finns det ett enkelt råd som är lätt att följa: Köp fisk och skaldjur märkta med MSC, ASC eller KRAV, de har nämligen alltid grönt ljus i WWFs fiskguide!
Jag tillhör den minoritet som aldrig blivit golvad av gambas. Av miljöskäl har det dessutom varit enkelt att skippa scampi. Trots mitt ointresse och min kritiska inställning måste jag säga att det är väldigt glädjande att företaget Vegafish är på gång med odling av jätteräkor i både Uppsala och Bjuv. För jag vet hur många som älskar dessa tropiska räkor, men önskar se en mer hållbar odling än den som drivs genom skövlade mangroveskogar. I sammanhanget är det dessutom en fin bonus att Vegafish satsar på bassänger som är uppvärmda av billig spillvärme och att räkornas foder kommer att bestå av restprodukter från jordbruket.
Det är med andra ord bara att gratulera Vegafish till en vad det verkar både hållbar och lukrativ affärsidé. Den möjliga hake jag kan se är att försäljningen av jätteräkor kan få ett generellt uppsving när ryktet om de mer hållbara läckerheterna når ut i stugorna. Ja, i värsta fall tänker många att ”jaha, då är det alltså grönt ljus att äta scampi nu” och funderar inte längre över hur räkorna odlats. Håll därför utkik efter märkningarna MSC, ASC och KRAV när du handlar jätteräkor också i framtiden. Och du, glöm inte att fråga efter hållbara alternativ även på restaurangen!
Hållbara handlingar 
