Köttätandet minskar rejält

Mellan 1990 och 2016 ökade den svenska köttkonsumtionen med hela 41 procent. När Jordbruksverket idag presenterade siffror över köttkonsumtionen 2017 ser vi dock ett positivt trendbrott. Under förra året minskade konsumtionen av kött med 2,6 procent. Svensken åt mindre av alla köttslag utom lamm. Det kött vi konsumerar är därtill svenskt i allt större utsträckning.

Trendbrottet är inte oväntat. Få torde ha missat att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och klimatet. Under några års tid har vi också levt med en tydlig vegetarisk och vegansk mattrend. Nästan märkligt att det är först nu som den verkligen syns i statistiken. Att de som äter kött väljer svensk råvara är inte heller så konstigt med tanke på våra höga djurskyddskrav och restriktiva antibiotikaanvändning.

På samma gång återstår det en bra bit att vandra till en hållbar köttkonsumtion. Ja, konsumtionen av kött behöver halveras från dagens nivåer för att vara hälsosam och hållbar ur klimatsynpunkt. Så det är bara att sätta igång. Om du äter kött så byt ut varannan måltid till en vegetarisk eller vegansk. Eller minska mängden till hälften när du äter kött. Välj dessutom bästa möjliga kött. Med bästa möjliga menar jag svenskt kött och att prioritera naturbeteskött, ekologiskt kött och viltkött. Och minska generellt på kött från idisslare (nöt och lamm) till förmån för fågel. Använd gärna WWFs Köttguiden som hjälp på vägen. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Annonser

Antibiotikaresistens och hushållets handlingar

Just nu samlas forskare och beslutsfattare till ett internationellt möte – Uppsala Health Summit – i den eviga ungdomens stad, för att diskutera hur WHO:s nya globala handlingsplan mot antibiotikaresistens ska förverkligas. Antibiotikaresistens gör att vanliga infektioner blir svåra eller omöjliga att behandla. Idag berättar samtidigt P1:s Vetandets värld om att läkemedelsindustrin i Indien bidrar till resistensproblematiken genom att dumpa medicinrester i naturen. Överförskrivning av antibiotika i sjukvården och slentrianmässig användning av antibiotika i djuruppfödningen bidrar också till problemet. Men problem är nog ett för svagt ord. Varje år dör minst 58 000 indiska barn på grund av antibiotikaresistenta bakterier.

Varför lyfter jag denna fråga på en blogg som utgår från vardagen i hushållet och livet som konsument i vår tid? Jo, jag tänker att varje hushåll faktiskt kan bidra en aning till att stoppa den mycket farliga utveckling som en växande antibiotikaresistens innebär. Du och jag kan göra det genom att inte begära antibiotikaförskrivningar av sjukvården i lägen då det egentligen inte behövs. Vi kan även börja fråga efter läkemedelsföretagens miljöarbete när vi hämtar ut medicin på apoteket, eller varför inte vända oss direkt till företagen med våra frågor. Med tanke på att läkemedel med samma aktiva substanser marknadsförs under olika företags logotyper borde hänsyn till miljön kunna vara en mer differentierande faktor vid läkemedelsförsäljning än det är idag.

Som hushåll bör vi också prioritera svenskt kött framför importerat, eftersom svensk djuruppfödning är betydligt mer restriktiv på just denna punkt. Antibiotika i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige år 1986 och inom EU år 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten. Fast till skillnad från i Sverige är det fortfarande vanligt inom EU med antibiotikamedicinering av hela djurgrupper i förebyggande hälsosyfte. Något som driver på resistensproblematiken. För den som vill veta mer om djuruppfödning och antibiotikaanvändning rekommenderas DN-Debattartikeln Vårt val av importkött avgör om vi ska klara resistenshot från juni 2014, författad av Sten-Olof Dimander, doktor i veterinärmedicin och Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, infektionssjukdomar, Uppsala universitet.