Dags att korsfästa köttet!?

Den lammstek som kommer att anrättas i vårt hushåll på påskdagen. Foto: Magnus Myrberg.

Vegetarisk och vegansk mat har varit trendigt ett bra tag nu. Och många av oss känner till de hälsorisker och den miljöbelastning som konsumtion och produktion av animalier innebär. Ändå konsumerar vi svenskar mer kött än någonsin tidigare.

Enligt Jordbruksverkets siffror åt vi i snitt 87,7 kg kött per person år 2016, ben och annat svinn inräknat. Det är ett halvt kilo mer än året innan. Importen av animalier ökade dessutom för alla produkter utom griskött. Den som vill hitta något positivt i statistiken kan notera att konsumtionen av nötkött minskat något samtidigt som konsumtionen av matfågel och ägg ökar. Men även om kycklingkött är bättre än nöt- och lammkött ur klimatsynvinkel så är inte fågeluppfödning oskyldigt ur miljö- och djurhållningsperspektiv.

Det vi köttätare borde göra kräver disciplin men är egentligen inte så svårt. Om vi alla halverar vår nuvarande köttkonsumtion är mycket vunnet, samtidigt som vi ser till att äta ekologiskt kött, naturbeteskött och viltkött när vi väl gör det. Ett sätt att nå en halvering är att införa vegetariska måltider några dagar i veckan. En annan väg är att ta hälften så mycket kött på tallriken. Det handlar nämligen inte om antingen eller. Allt kött behöver inte korsfästas, men vår nuvarande överkonsumtion måste det. En hållbar konsumtion kan här vägledas av WWF:s paroll: Mindre men bättre kött!

Med det sagt tar Hållbar handlingar påsklov några dagar. Jag önskar läsare och följare trevlig helg. Glad blir påsken först på påsknatten!

Något att ta fasta på

Juice av blåbär och svarta vinbär. Foto: Magnus Myrberg.


Vi är mitt i stilla veckan. Eller stora veckan som den benämns i vissa delar av kristenheten. Just idag är det dymmelonsdagen, som kallas så efter seden att byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en ”dymmel”. Klangen från klockorna skulle/ska vara mer dov från denna dag. För att helt tystna på långfredagen. 

Apropå att byta ut saker så lever jag på vätska sedan i söndags (palmsöndagen). Istället för fast föda står juicer, utspädda mixade soppor, vattnig välling och olika teer på menyn. Samt vatten i mängd. En övning i att hålla abstinensen stången och söka fokusera på annat. Och förhoppningsvis en väg till mer medvetet och eftertänksamt ätande nu och framöver. Bitvis lite tufft att baka och laga mat utan att få smaka, och dela bord men inte kunna tugga. 

Att frivilligt avstå fast föda ställer mig knappast i samma utsatthet och nöd som många fattiga tvingas uppleva i världen. Men tillståndet av abstinens väcker viljan att verka för en mer rättvis och solidarisk fördelning av ändliga resurser. Att mitt bord hör ihop med andras bord – eller brist på bord. Att allt och alla är beroende och bärs av samma jord. Det slår mig med kraft att allt ytterst sett är en oförtjänt gåva. En gåva att vårda och värna. Det vi får ta emot av nåd är ämnat att delas. 

Sen eller tidig skörd


Idag kom förra årets jordärtskockor upp ur jorden på vår kolonilott. Om skörden är tidig eller sen kan diskuteras. En och en halv hink blev det hur som helst. De minsta knölarna åkte tillbaka i jorden för framtida skördar. Den närmaste tiden ska vi njuta av de lite större godsakerna. Mums! 

AMAZON WATCH

Hållbara handlingar tycker att det är viktigt med både biologisk och kulturell mångfald. Därför vill bloggen uppmärksamma organisationen AMAZON WATCH, som verkar för att skydda Amazonas regnskogs ekosystem och stödja ursprungsbefolkningens liv och självbestämmande. Genom partnerskap och ömsesidig respekt stödjer organisationen sina samarbetspartners i Amazonas i deras ansträngningar att främja och skydda liv, natur och kultur utifrån lokala behov.

Och stödet behövs. Stora multinationella företag kör över lokalbefolkningen och tar föga hänsyn till de ovärderliga ekosystemen. Chevron är värst enligt AMAZON WATCH, men det finns tyvärr flera. Som konsumenter kan vi agera genom att uppmärksamma hur medmänniskor och natur far illa i jakten på det svarta guldet. Vi kan minska vårt och världens beroende av fossil energi och vi kan stödja organisationer som AMAZON WATCH med en gåva. KEEP THE OIL IN THE GROUND!

Länge leve kläderna

Idag är/var det Sveriges största klädbytardag. Hållbara handlingar har inte bytt några paltor men gillar kampanjen och alla arrangemang runt om i landet.

Den som söker uppslag för en mer hållbar klädkonsumtion rekommenderas att läsa Naturskyddsföreningens 5 tips som ger dina kläder ett längre liv.

Nio ton måste bli ett

Varning för lågt flygande flygplan

Transporter är ett av de områden där livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för klimatet. Symbolen ”Varning för lågt flygande flygplan” är hämtad från http://www.vägmärken.se.

Genomsnittssvenskens växthusgasutsläpp motsvarar cirka nio ton koldioxid per år. Av dessa kommer ungefär två ton från transporter och två ton från maten. Övriga utsläpp kommer från boende och samhällsgemensamma verksamheter. Siffrorna kommer från Mistra-forskningsprojektet Klimatomställning Göteborg 2.0. Detta projekt visar också att växthusgasutsläppen från bostäder och samhällsgemensamma aktiviteter kan minskas genom tekniska innovationer, men att det krävs livsstilsförändringar hos oss konsumenter för att komma åt utsläppen från transporter och mat.

Dessa livsstilsförändringar behöver inte vara så svåra att åstadkomma. En bra start är att halvera antalet semesterresor med flyg inom de närmaste åren. Det faktum att en flygresa tur och retur till Thailand genererar lika mycket växthusgasutsläpp som all mat du äter under två års tid är väl motivation nog!? Rekommenderar för övrigt Sveriges Radios Vetandets världs avsnitt Priset för Thailandsresan som tar upp detta tema. Att i vardagen välja apostlahästarna, cykeln, bussen eller spårbundna transporter framför bilen är en annan enkel åtgärd. Visste du till exempel att (bil)transporten av mat från livsmedelsbutiken till hushållet utgör en inte försumbar del av matens klimatpåverkan!?

Vad gäller maten så är en ökad andel vegetariska livsmedel på tallriken en god start. Byt ut biffen några dagar i veckan och/eller låt biffen vara lite mindre. Baljväxter är en utmärkt proteinkälla. Om du ändå äter kött, minska då mängden kött från idisslare till förmån för andra köttslag. Naturbeteskött och kött från ekologisk produktion gynnar dessutom biologisk mångfald och håller kulturlandskapet öppet. Ät mindre men bättre kött helt enkelt. För dig som vill veta mer om hur du kan göra kloka köttval rekommenderas WWF:s Köttguiden.

Sötsyrlig broccolisallad med tugg

Sötsyrlig broccolisallad

Sötsyrlig broccolisallad med tugg. Här serverad i portionsskål. Foto: Magnus Myrberg.

Igår kväll gjorde vi denna fräscha, sötsyrliga broccolisallad med härligt tuggig konsistens. Receptet är hämtat från David Frenkiels & Luise Vindahls Green Kitchen Stories men har modifierats något nedan. Salladen passar oavsett årstid, men granatäpplena går ur säsong i slutet av mars.

Så här gör du: Låt 2,5 dl mild naturell yoghurt rinna av 30 minuter i ett kaffefilter. Skär under tiden munsbitar av broccolibuketter från 2 färska broccolihuvuden. Sjud broccolin halvmjuk och skölj den sedan i iskallt vatten. Låt rinna av i durkslag. Rosta 1,25 dl solroskärnor i en het stekpanna. Finhacka en liten rödlök och kärna ur 1 granatäpple (så här gör du det enkelt). Blanda yoghurt, solroskärnor, rödlök, granatäpple, 2,5 dl russin och två nypor havssalt i en stor skål. Tillsätt broccolin och blanda ordentligt med händerna. Smaka av med mer havssalt och nymald svartpeppar. Servera som tillbehör, förrätt eller lätt huvudrätt. Gärna med ett gott färskt bröd till.

 

Grön el åt alla

Det råder tyvärr inte lika villkor för dem som vill producera egen förnybar el i Sverige. Sedan ett par år tillbaka får vissa hushåll med egen elproduktion en skattereduktion. Men det gäller bara dem som kan sätta upp solceller på eget taket eller ett litet vindkraftverk på tomten. Den som bor i lägenhet och köper andelar i sol- eller vindkraft omfattas inte av skattereduktionen. En orättvisa Hållbara handlingar uppmärksammat redan tidigare.

Sverige och världen behöver en fortsatt snabb utbyggnad av förnyelsebar elproduktion. Regeringen har länge lovat att utreda hur även andelsägare av förnybar el ska kunna få del av skattereduktionen. Utredningen drar dock ut på tiden. Så svårt borde det inte vara att justera denna uppenbara orättvisa och onödiga tröskel för klimatsmarta investeringar. Sedan en månad tillbaka pågår därför en namninsamling för förnyelsebar el på lika villkor. Skriv under för #grönelåtalla du också!

Bakom namninsamlingen står följande organisationer och företag:

100% förnybart
Greenpeace
Naturskyddsföreningen
WWF
Dala Vindkraft Ekonomisk förening
OX2:s vindkraftskooperativ
SERO
Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening
Solkompaniet
Svensk Vindkraftförening
Sveriges Vindkraftkooperativ
Telge Energi
Telge Energi Vind Ekonomisk Förening