Om hallbarahandlingar

Bloggen Hållbara handlingar utgår från vardagen i hushållet och livet som konsument i vår tid. Perspektivet är hållbara handlingar i vid bemärkelse, beteenden som är långsiktigt hållbara ur social, ekonomisk och ekologisk synvinkel. Jag som skriver och fotograferar heter Magnus Myrberg och har mitt hushåll i Uppsala. Min utbildning är teologens och lärarens, med religion och hem- och konsumentkunskap som ämnen. Just nu är jag verksam som handläggare för hållbar utveckling, Svenska kyrkan i Stockholms stift.

Gatusmart och kliMATklok odling

Det händer mycket spännande vad gäller hållbar urban matproduktion. Begreppet Urban Gardening, stadsnära odling, började höras i Sverige för ungefär tio år sedan och fenomenet växer så det knakar. Idag snackar vi inte bara kreativ balkongodling, vertikla odlingslösningar på små eller oväntade ytor, nyetablering av kolonilotter på ödetomter eller takterrasser som omvandlas till sköna och produktiva oaser. Nu börjar även mer storskaliga och innovativa entreprenöriella projekt mogna fram. Exempel på sådana gatusmarta och klimMATkloka odlingsinitiativ är Plantagons agritechture, Urban Oasis hydroponiska odlingar i Stockholm och Stadsjords pilotanläggning för akvaponik i Göteborg.

Plantagon World Food Building. Foto: Plantagon.

Plantagon har på kort tid skapat uppmärksamhet med flera offensiva initiativ för storskaliga urbana odlingar i Sverige. Med agritechture menas en kombination av agrikultur, innovativ teknologi och arkitektur. I februari blir 350 kvm garage under DN-skrapan på Kungsholmen i Stockholm ett växthus med vertikal grönsaksodling. Företaget har som mål att ha tio liknande anläggningar för härodling igång i Stockholmsområdet år 2020. Ett annat pilotprojekt är på gång att förverkligas i Linköping. Där ska företaget bygga 60 meter höga Plantagon World Food Building. Ett hus som kombinerar kontorsutrymmen med ett vertikalt växthus. Projektet har tilldelats det prestigefyllda priset The International Architecture Awards 2016.

Malarten Clarias är god, rik på omega 3 och växer fort. Just därför mycket lämpad för akvaponisk odling. Bild: Stadsjord.

Hydroponik är en yt- och resurseffektiv odling av växter i vatten utan jord, med näring tillgänglig direkt i vattnet. Växterna kräver visserligen ljus, men solljus kan ersättas med LED-lampor. Det möjliggör odling i andra miljöer än de konventionella. Foodtechföretaget Urban Oasis har just som idé att nyttja oanvända underjordiska utrymmen i större städer till växthus under marknivå. Ett pilotprojekt har redan inletts under ICA Kvantum i Liljeholmen, Stockholm, med mål att kunna sälja lokalt odlade grönskar året runt.

Akvaponik, en kombination av fisk- och grönsaksodling, är inte en utopi utan kan snart vara en högintressant pusselbit inom urban matproduktion. Här matchas konventionell akvakultur (odling av fisk, skaldjur eller alger i bassänger) med hydroponik i en symbiotisk miljö. Den avföring som ansamlas i vattnet vid traditionell akvakultur – och som till slut blir giftig för vattendjuren – leds till ett hydroponiskt system där den bryts ner av kvävefixerande bakterier och blir till näring för växterna. Det renade vattnet återförs sedan till fiskarna. I Slakthusområdet i Göteborg utvecklar Stadsjord en pilotanläggning för ändamålet. Fler är på gång i Lerum och i Hyllie i Malmö. Enligt Stadsjords beräkningar kan en akvaponisk anläggning på 50 kvm förse 100 personer med fisk och grönsaker. Dylika fisk- och grönsaksodlingar vore fullt möjliga att etablera i vanliga bostadshus. Med ett eventuellt statligt stöd från 2019 kan det bli verklighet förr än vi anar.

Det var tre konkreta exempel på den mer storskaliga urban matproduktion som är på gång. Ja, det verkar växa så att det knakar i branschen. En häftig och hoppingivande utveckling som det blir spännande att följa framöver. Och som nybliven pescetarian blir jag lite extra nyfiken på akvaponik. Kanske i en källare nära mig så småningom!?

Sällan bästa tvättrådet

Hur tvätta rätt och hållbart? Här följer en sammanställning av en rad vanliga råd för tvätt och torkning. Råd som är bra för såväl miljön som plånboken. Fast nedan finns även kritiska revideringar av tips som kanske inte är så hållbara som tidigare påståtts. Håll till godo – och minns att sammanställningen inte gör anspråk att vara fullständig. Kom gärna med fler råd i kommentarsfältet.

Tvätta sällan. Det avgjort viktigaste tvättrådet för både miljö och plånbok är att vara rädd om kläderna så att de håller länge. Tvätta därför plagg så sällan som möjligt och undvik att torktumla dem. Varje tvätt sliter nämligen på plagget. Ny forskning visar att 70 procent av klädernas klimatpåverkan kommer från själva produktionen, 4 procent från transporter under produktionen eller mellan produktionslandet och butiken, samt hela 22 procent från transporten mellan butik och hushåll. Bara 3 procent av ett plaggs totala klimatpåverkan genereras vid tvätt och torkning. En måttfull klädkonsumtion och en lång användningstid för de plagg som ändå inhandlas är med andra ord allra viktigast ur hållbarhetssynpunkt.

Vädra. Välj vädring i första hand. Ylle och andra naturmaterial blir minst lika fräscha av vädring som av vattentvätt. Plaggen behåller dessutom färg och form betydligt längre. Jag har jeans som används flera gånger i veckan, men som bara vädras mellan användningarna och därför inte har tvättats på många månader.

Tvätta effektivt. Om tvätt ändå är nödvändigt – undvik onödiga förtvättar och omotiverat långa huvudprogram. Vid lätt eller normalt smutsiga textiler går det ofta bra med ett snabbprogram.

Välj rätt temperatur. Underkläder ska alltid tvättas i 60 grader. Annars brukar rådet för miljö och plånbok vara att tvätta i så låg temperatur som möjligt. Att tvätta i 40 grader istället för 60 halverar till exempel energiförbrukningen. Fast den senaste forskningen pekar på att det är betydligt viktigare att plaggen verkligen blir rena och tvättas mer sällan, än att de tvättas ofta i låga temperaturer. Tvättemperaturen har en mycket begränsad påverkan på klädernas totala energiförbrukning (se ovan) och frekvent tvättande förkortar plaggens livslängd avsevärt även vid låga tvättemperaturer.

Kör bara fulla maskiner. Ett mycket enkelt sätt att spara energi, vatten och tvättmedel.

Välj ett miljömärkt tvättmedel. Köp bara tvättmedel märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Det svåra valet mellan pulvertvättmedel och flytande tvättmedel återkommer jag till i ett annat inlägg så småningom.

Dosera rätt. Ta reda på maskinens trumvolym och kapacitet (läs på maskinen eller i bruksanvisningen), samt vattnets hårdhetsgrad (kommunens hemsida brukar veta råd). Följ sedan anvisningarna på tvättmedelspaketet. Överdosering av tvättmedel leder inte till renare kläder utan bara till onödig miljöbelastning och att tvättmedelsrester ansamlas i textilierna och förstör dem.

Förvara rätt och stryk till. Genom att hänga upp och/eller stryka till plagg går de ofta att använda igen och igen. Ylle förvaras dock bäst plant.

Fläckborttagning utan tvätt. Om kläderna fått en fläck räcker det oftast med lokal rengöring istället för att tvätta hela plagget. Fläckborttagning utan tvätt minskar slitaget på plagget i dess helhet. Tänk på att behandla fläckar så fort som möjligt. För tips om borttagning av olika fläckar se till exempel Tvättråd.se.

Skippa sköljmedel. Användning av sköljmedel är bokstavligen att kasta pengar i sjön. Miljön och många allergiker är dessutom tacksamma för att slippa denna totalt onödiga produkt. Jag slutade använda sköljmedel för många år sedan och har aldrig saknat det.

Torka energimedvetet. Ljumma vindar på sommarhalvåret torkar tvätten snabbt, skonsamt och utan energiåtgång. Torkrum är att föredra framför torkskåp och torktumlare. Oavsett vad tillverkarna påstår så sliter torktumling på kläderna. En torktumlare förbrukar dessutom i genomsnitt fem gånger så mycket energi som en tvättmaskin. Tumla därför bara när det är verkligt motiverat. I mitt hushåll är torkning av frotté ett sådant undantag.

Undvik kemtvätt. Handla helst bara kläder som du kan rengöra själv. Måste plagg ändå kemtvättas så välj en inrättning som är miljöcertifierad.

Den nya forskning som refereras ovan är Sandra Roos avhandling Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment (2017). Roos är forskare på Swerea IVF och avhandlingen framlagd vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers i Göteborg. För en snabb introduktion till forskningsresultaten rekommenderas Chalmersartikeln Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter eller läsning av Råd & Rön 2017:4.

 

Höjda drivmedelsskatter raka rör

Höjda drivmedelsskatter = raka rör. Bild: Pixabay/RaphaelaFotografie.

År 2015 beslutade den nuvarande regeringen om en årlig automatisk höjning av skatterna på drivmedel. Varje år ska skatten öka med inflationen plus två procentenheter. Sedan årsskiftet innebär det att skatten på bensin och diesel höjts med 30 respektive 27 öre per liter. Tanken är att de högre kostnaderna för fossila bränslen ska få fler att välja miljövänligare alternativ.

Skattehöjningen på fossila drivmedel gör givetvis att det muttras på sina håll i folkleden. Branschsorganisationen Bil Swedens vd Bertil Moldén är också inte oväntat kritisk till det han menar är en straffskatt på glesbygden. Och visst ligger det något i invändningarna om att dessa skattehöjningar kan slå ojämnt mellan stad och landsbygd. Samtidigt är ekonomiska styrmedel som miljöskatter och miljöavgifter nödvändiga komponenter för att påverka medborgarnas beteenden i en mer hållbar riktning. De som fortsätter att bidra till utsläpp av växthusgaser från fossila källor måste vara med och betala för den miljökonsekvens det innebär. Eller byta beteende.

Hållbara handlingar anser att en utveckling med tuffare skatter på fossila drivmedel är både önskvärd och nödvändig. Sedan är det en annan sak att enskilda hushåll eller hela regioner inte ska behöva bära en oproportionerlig del av bördan för omställningen till ett hållbart transportsystem. Här kommer förhoppningsvis det nya bonus malus-systemet för nya personbilar, lätta bussar och lastbilar att fungera kompensatoriskt. Bonus malus-systemet införs senare under 2018 och jag kommer givetvis att återkomma till det. Som stadsbo vill jag här även tillägga att jag är villig att betala mer i skatt för att stödja landsbygdens omställning på transportområdet. Varför inte en grön skatteväxling mellan stad och land inriktad på just detta!?

Slutligen vill jag komma med ett råd till den som upprörs över skattehöjningen på fossila drivmedel. Lägg energin på utvecklingen av sparsam körning istället. Sparsam körning kan ge 10-20 procent lägre drivmedelsförbrukning. Det kompenserar mer än väl för skattehöjningen. Läs till exempel Motormännens tips för Eco-driving.

Idioter må flyga och fara

Dags att växla spår. Regeringen bord storsatsa på tågtrafiken och vi alla lägga av med att prata ned samma transportslag i onödan. Bild: Pixabay/Ulleo.

Jag är en idiot. I alla fall om en ska tro Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell. Med artikeln 70 miljoner resenärer ska flyga från Arlanda går hon till frän attack på regeringens bristande satsningar på upprustning och utbyggnad av tågtrafiken i riket. ”Bara idioter väljer att ta tåget. Varför ska man betala flera hundralappar extra för att ta det långsammare tåget när flyget kostar så mycket mindre. Flyget är faktiskt historiskt billigt och det har aldrig varit så säkert som nu. Under 2017 miste inte en enda betalade flygpassagerare livet i en olycka. Flyget kommer dessutom fram, vilket är mer än vad man kan säga om tågen.” Som en ironi ligger SJs senaste reklamkampanj som videoannons i ledartexten. ”Vem du än är, vart du än ska. SJ.” Jag är uppenbarligen en idiot, för jag ska med tåget mot framtiden.

Franchell lyfter även det faktum att Swedavia storsatsar på en utbyggnad av Arlanda för att öka passagerarkapaciteten från dagens 26 miljonär resenärer per år till 70 miljoner framöver. Något som sker med den rödgröna regeringens goda minne. Att det införs en flygskatt på 80 kronor per inrikesresa den 1 april blir i det här perspektivet mest ett lamt klimatslag i luften. Slaget om passagerarna kräver nämligen betydligt mer kraftfulla och konsekventa grepp. Eller som Franchell uttrycker det: ”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik måste tågresandet bli mycket mer attraktivt. Det måste bli billigare, snabbare och pålitligare framför allt i södra Sverige där många människor åker korta resor. Höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är avgörande framtidssatsningar, men även det existerande järnvägsnätet måste rustas upp.”

För att vända utveckling är det emellertid även avgörande att flyget börjar bära sina miljökostnader på riktigt. Tåget kommer inte att ha en schysst chans så länge flyget inte miljöbeskattas ordentligt. Höj flygskatten betydligt och öronmärk intäkterna till statskassan för upprustning och utbyggnad av tågtrafiken. Kom igen både regering och opposition – visa lite mod och ansvarstagande inför riksdagsvalet i höst.

Och sedan är det det där med idioterna som väljer att ta tåget. Med sådant språkbruk blir vi inte fler som prioriterar spårbundet. Här vill jag dessutom invända och påstå att tåget faktiskt är mycket bättre än sitt rykte. Visst finns det saklig kritik som ska anföras men nu räcker det med svepande schablonbilder. Ja, den gnäll- och smutskastningsdiskurs som bland annat SJ naglats fast i är långt ifrån en rättvis och saklig spegling av verkligheten. En hel del som rör tågtrafiken fungerar och håller vettig kvalitet. Fråga mig som pendlar dagligen mellan Uppsala och Stockholm, och som därtill reser en hel del längs räls både i tjänsten och privat.

Låt oss alltså bryta med det destruktiva och föga framåtsyftande sättet att prata om tågtrafikens utmaningar. Eller sett ur en annan synvinkel – är det inte dags att börja använda en motsvarande diskurs i talet om flyget? Och är det inte flygresenärernas val som borde häcklas på landets ledarsidor? Med tanke på tillståndet för planeten – vilka är egentligen de idioter som Franchell talar om? Inte är det vi som fortsätter att välja tåget!

En hållbar värld i bokhyllan

Tio titlar ur bokhyllan. Som några hållbara boktips för det just påbörjade 2018. En del av titlarna har jag redan läst, andra ännu inte.

Bläddrade nyss ånyo i 50 sätt att rädda Östersjön av Johan Tell. En lättläst kom-igång-bok för konkreta förändring i vardagen inom en rad områden som påverkar miljön i allmänhet och hotade Östersjön i synnerhet.

Påminns om viktiga och utmärkta Den stora förnekelsen av Anders Wijkman och Johan Rockström. Kräver en del av läsaren, men levererar kritik och fördjupning som få andra titlar på svenska inom området.

Blir sugen på att inte bara kika i utan också läsa Omtänk, Årets bok 2017 från Naturskyddsföreningen. Den lyfter små idéer som löser stora hållbarhetsproblem.

Har du några hållbara boktips eller önskar-läsa-uppslag inför 2018?

Hushållet en del av världen

Foto: Magnus Myrberg.

Min fru och jag har givetvis rätt till ett privatliv. Men livet i hushållet är inte en ren privatsak. Vårt hushåll, dess åsikter och handlingar, är en del av världens liv. Inte bara lokalsamhällets eller nationens liv utan hela världens liv. Det privata/enskilda/partikulära och det politiska/gemensamma/universella hänger ihop. Idag mer än någonsin tidigare.

I en tid av nationalism, populistiska förenklingar och skygglappar, känns detta extra viktigt att påminna sig själv och andra om. Att vi i vårt hushåll faktiskt är med och (om)formar världen med varje handling vi väljer. Och att icke-valet eller skygglapparna också är ett val som hushållets medlemmar är moraliskt ansvariga för. Att valen och icke-valen får små och stora konsekvenser som i de flesta fall inte känner några mänskligt konstruerade (nations)gränser. Varje hushåll i dagens Sverige har en glokal påverkan och ett universellt ansvar ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det gällde under 2017 och det kommer att vara sant även 2018.

Apropå detta rekommenderas läsning av författaren och journalisten Niklas Ekdals artikel Nu går jag med i kyrkan och försöker betala mer i skatt på dagens DN Debatt. För mig som kristen och del av en världsvid kropp – som sträcker sig över tid och rum – är ett glokalt förhållningssätt och kampen för vissa universella värden något självklart. Där står enligt min mening inte kristen tro och upplysningens ideal emot varandra. Jag tror förvisso inte på förnuftet, men jag använder min Kristustro och mitt förnuft i strävan efter en mer hållbar och rättvis värld att leva i nu och framöver. Instämmer här helt med Ekdal: ”mer än någonsin behöver vi berättelserna om rätt och fel, svart och vitt, upp och ner.” Vårt hushåll fortsätter att vara och agera som världsmedborgare även nästa år. Glokal hållbar utveckling first.

Med dessa ord säger Hållbara handlingar tack för det år som gått och önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År!

Pescetarian 2018

I början av december testade jag och Ida vår klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot. Testet visade att min livsstil orsakar växthusgasutsläpp motsvarande ca 4 ton CO2e¹ per år. Det är klart lägre än genomsnittssvenskens utsläpp, men fortfarande vida över de 0,7-1,5 ton CO2e som är hållbart om vi ska klara den framtida temperaturökningen under 2°C.

Klimatkontots test gav inte bara en helhetsbild utan pekade också ut personliga förbättringsområden. Jag reser måttfullt, flyger aldrig och väljer idag nästan alltid kollektiva transportmedel, i första hand rälsbundna. På energiområdet håller vi inomhustemperaturen nere och slösar inte med varmvatten. Mitt hushåll skulle dock kunna snåla mer med belysningen, men eftersom elen vi konsumerar kommer från egenproducerad andelsägd vindkraft är det trots allt ett mindre problem. Jag införskaffar årligen en del nya kläder och ibland även ny elektronik, och skulle här kunna vara mer återhållsam samt välja begagnade produkter eller dela på och cirkulera resurser i större utsträckning. Fast det testet pekade ut som det viktigaste förbättringsområdet var dock ett annat: MATEN.

Det förekommer lite olika uppgifter om hur stora växthusgasutsläpp medelsvenskens matkonsumtion orsakar. Om en får tro Naturvårdsverket så handlar det om cirka 1,8 ton CO2e per person och år vid blandad kost. 75 procent av dessa växthusgasutsläpp beräknades komma från konsumtion av kött, fisk och mejeriprodukter. Bara svenskens köttkonsumtion står för i genomsnitt ca 0,6 CO2e per person och år. Genom att välja en vegetarisk eller vegansk kosthållning kan klimatpåverkan från maten alltså minska rejält.

Mot bakgrund av detta har vi i mitt hushåll bestämt oss för att bli pescetarianer 2018. Pescetarian innebär att en äter lakto-ovo-vegetarisk kost, samt fisk och skaldjur. Begreppet pescetarian kommer av italienskans pesce (fisk) och vegetarian. Med lakto-ovo-vegetarisk kost menas en vegetarisk kosthållning som inkluderar mejeriprodukter och ägg. Vi tar detta steg som ett bidrag till minskade växthusgasutsläpp från vår kost. Att vår nya kosthållning även har hälsofördelar ser vi som en bonus. Livsmedelsverkets kostråd säger fisk och skaldjur 2-3 gånger/vecka!

Samtidigt som vi tar detta steg är vi medvetna om att det finns fler viktiga hållbarhetsval att göra på matområdet. När vi väljer fisk och skaldjur ska de givetvis vara MSC-, ASC- och/eller KRAV-märkta. Här är WWF:s Fiskguiden också en god vägledning. En ekologisk inriktning gäller givetvis även för den lakto-ovo-vegetariska kosten. Vi strävar även efter att konsumera närodlade och närproducerade livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter så är det dessutom viktigt att försöka minska konsumtionen. Jag är inte beredd att helt utesluta mejeriprodukter ur kosten, men ser potential att minska användningen av dem i vardagen. Till förmån för växtbaserade alternativ.

Där står jag och mitt hushåll inför det kommande året. På vilka sätt kommer du att sträva efter en minskad klimatbelastning under 2018? Blir det genom ändringar av din kosthållning eller inom andra områden?

 

 

¹ CO2e är en förkortning för koldioxidekvivalent(er). Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Genom att räkna om olika gasers påverkan till koldioxidekvivalenter kan enskilda växthusgasers påverkan jämföras och adderas. Metan bidrar till exempel 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid och 1 ton metangas uttrycks därför som 21 ton CO2e.

 

Gifter i julens frukter

Den danska Fødevarestyrelsen har undersökt förekomsten av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker. DN återger resultatet av myndighetens undersökning som visar att i princip alla konventionellt odlade clementiner och apelsiner innehåller rester av bekämpningsmedel. Halterna i fruktköttet understiger dock EU:s gränsvärden och gifterna sitter främst i skalen. Men där finns de. Vilket är viktigt att vara medveten om när en skalar julens citrusfrukter. Tvätta alltså händerna både före och efter hanteringen av skalen. Eller ännu hellre – välj konsekvent ekologiska citrusfrukter.

En god affär i julhandeln

Det finns mycket att invända mot den hejdlösa köpfesten i julhandeln. Om en nu ändå ska konsumera extra inför helgerna är det samtidigt viktigt att det blir schyssta köp. Fair Trade Shop Globalen i Uppsala är just det, en god affär. Idag håller butiken öppet kl 11-16 – och bjuder på reko glöggfika! Välkommen – vågar jag säga som en av butikens volontärer.