Ett lite mer hållbart 2017

Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något. På vilket eller vilka sätt kan just ditt hushåll bidra till en lite mer hållbar utveckling år 2017?

Skriv några rader i kommentarsfältet och berätta. Det kan handla om mat, semesterresor, shopping, avfall, sparande, elförbrukning, städning, renoveringar eller något helt annat men hushållsnära. Och det behöver inte vara stort och märkvärdigt. Alla steg – små förflyttningar som rejäla kliv – i rätt riktning räknas.

Jag vill också passa på att önska alla bloggens läsare och följare ett Gott Nytt År!

 

Tusen nya bilar om dagen – hoppfullt eller nedslående!?

Renault Clio

Vår tidigare bil. Numera lånar eller hyr vi bil när vi verkligen behöver en. Nästa steg är att bli fossiloberoende vad gäller biltransporter och bara nyttja bilar som går på förnybara bränslen.

Nybilsförsäljningen nådde all time high år 2016 med över tusen nya personbilar i Sverige om dagen. I en intervju med Ekot påstår branschorganisationen Bil Swedens VD Bertil Moldén att försäljningsrekordet är bra både för bilhandlarna och miljön. Han motiverar det med att nya tekniskt avancerade bilar är renare än äldre fordon. Må så vara, säger Hållbara handlingar, men att producera nya bilar kräver samtidigt stora resurser. Och jag noterar dessutom att endast 16 procent av de nya bilarna är miljöklassade. Den stora merparten av de nya bilarna är fortfarande bensin- eller dieseldrivna. Det är därför lätt att hålla med Mattias Goldmann, VD för den gröna liberala tankesmedjan Fores, när han framhåller att betydligt fler av de nya bilar som säljs måste vara verkligt miljöklassade om Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

Vad händer då på området från politikernas sida? Regeringen förlänger supermiljöbilspremien på 40 000 kronor för elbilar och ger halva premien vid köp av en hybridbil under 2017. I pipen ligger också införandet ett bonus malus-system 2018, där de som köper miljöbilar får premier och skattelättnader, och de bilägare som belastar miljön mycket betalar betydligt mer. Hållbara handlingar tänker att det senare vore ett utmärkt system, men bara om morötter och piskor på området bildar en genomtänkt helhet som driver utvecklingen entydigt åt rätt håll. Kritiker menar här att det utredningsförslag om ett bonus malus-system som lagts på regeringens bord kan komma att gynna snåla dieselbilar framför bilar som går på förnyelsebara bränslen. Med andra ord skulle det nya systemet kunna bidra till något lägre koldioxidutsläpp, men knappast driva fram det fossiloberoende som måste vara det enda målet på sikt. Hoppas regeringen tar synpunkterna på allvar och ser över systemets utformning innan det sätts i sjön 2018.

Klimatårskrönika

Klimatårskrönik i Aktuellt

Klimatårskrönika i Aktuellt.

Årsbästalistorna och årskrönikorna duggar tätt i dessa dagar. I kvällens Aktuellt fick klimatet en egen årskrönika som sedan kommenterades av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

SVT:s tillbakablick inskärper allvaret efter det varmaste året på jorden sedan temperaturmätningarna inleddes. Ett bistert värmerekord som sattes samma år som en förnekar av människans påverkan på klimatet utsågs till USA:s näste president. Ett antal likasinnade kommer dessutom att få nyckelposter i den tillträdande amerikanska administrationen. Men klimatårskrönikan berättar också om hoppfulla signaler som att Parisavtalet ratificerats snabbare än väntat av ett antal länder och att utsläppen av koldioxid från fossileldning faktiskt ser ut att ha planat ut. Om det är ett trendbrott vi sett återstår att se. Att klimatfrågan fortsätter att vara vår tids största ödesfråga råder det dock inget tvivel om.

Grönt ljus för fortsatt nattågstrafik till och från övre Norrland

Ombord på nattåget

Undertecknad ombord på nattåget från Uppsala till Kiruna tidigare i år.

Dagarna före jul beslutade Trafikverket att förlänga avtalet om nattågstrafik till och från övre Norrland med två år. Beslutet innebär att det även fortsättningsvis går två nattåg per dygn i vardera riktningen mellan Stockholm och övre Norrland och Narvik. Det nuvarande avtalet som sträcker sig fram till slutet av 2018 förlängs till och med december 2020. Inför förlängningen ska ett nytt avtal ingås med SJ Norrlandståg. En mycket välkommen julklapp för regionen, turismen och alla oss som gillar tåg och kämpar för ett mer hållbart resande i och utanför vårt land. På samma gång är detta bara en delseger. Nu gäller det att kloka beslut fattas om nattågen till och från Jämtland. Regeringen har tillsatt en utredare för att se över SJ:s samhällsuppdrag, men verkar hittills inte beredd att på allvar ompröva den politiska inriktningen med en avreglerad och konkurrensutsatt tågmarknad.

Ohållbar verklighetsflykt

Idag rapporterar Ekot att fler svenskar än någonsin reser utomlands under jul- och nyårshelgerna. Fler och fler flyr alltså helgfirandet på hemmaplan för en plats i solen. Ett sätt att slippa stress och krav, och få välbehövlig rekreation under den mörka och kalla delen av året i Norden enligt många. 

Enligt Ekot har antalet personer som tar flyget till utlandsdestinationer mellan den 20 och den 31 december ökat med 50 procent de senaste tio åren. Förra året reste nästan 690 000 personer till utlandet med flyg under denna period. Det innebär att ungefär 7 procent av landets befolkning gör en sådan resa. Varje år bara i jul- och nyårstid. Lägg därtill alla andra utlandsresor med flyg som svenskar gör. Årligen. Denna livsstil medför att flygresor utgör ca 10 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser. Ny forskning visar dessutom att svenskars internationella flygande har lika stor klimatpåverkan som all bilkörning i landet.

Jag har all respekt för behovet av rekreation. Men frågan om formen för den behöver diskuteras. De miljömässiga (och sociala) effekterna av de resemönster vi upprätthåller måste sättas under lupp. Ja, vi i nordväst kan inte fortsätta att sätta våra egna semesterbehov och vår bekvämlighet före planetens och andra människors välfärd. Fast jag inser att detta är minerad mark. Att livsstilsval som resor till varmare länder är känslig materia att diskutera och försöka förändra. Kanske enklaste vägen framåt är att straffa ut beteendet ekonomiskt. Inför en rejäl flygskatt. Nu. 

Hållbara nyord

Tidigare idag publicerades Språkrådets nyordslista för år 2016. Språkrådet registrerar nya ord och fraser i svenskan, liksom nya användningar och betydelser av befintliga uttryck. Syftet är inte att vara normerande utan att upplysa om användningen av nya ord i språket. Nyordslistan kan samtidigt sägas vara talande för den tid och det samhälle vi lever i.

Nyord

2016 års nyordslista är här. ”Naturgråt” är inte ett av nyorden, men väl ”cirkulär ekonomi” och ”proteinskifte”.

Bland årets nyord kan en notera ett antal som kan kopplas till hållbarhetsfrågor. Förhoppningsvis är de inte bara ord utan hoppfulla tecken i tiden och för framtiden:

Cirkulär ekonomi = kretsloppsbaserat sätt att driva företag, som bland annat skapar så lite avfall som möjligt.

Ekodukt = bro som håller ihop ekosystemet på ömse sidor om en väg och gör det möjligt för vilda djur att passera.

Förpackningsfri = produkt som säljs utan förpackning.

Lånegarderob = ställe där en kan låna kläder i stället för att köpa dem.

Matsvinnsbutik = livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser.

Proteinskifte = förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet.

Växtmjölk = mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter.