Bilen 2016

Enligt Naturvårdsverket kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – cirka 20 miljoner ton koldioxid – från transporter. Av dessa står personbilar för nästan 11 miljoner ton. Flyget är dock det trafikslag som har allra störst energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer. Buss och rälsbunden trafik som tunnelbana och tåg är de mest miljövänliga transportalternativen.

Diagram energianvändning och klimatpåverkan

Diagram över energianvändning och klimatpåverkan per personkilometer.     Källa: Trafikverket.

Jag har aviserat 2016 som ett handlingens år. Vilka konkreta åtgärder kommer det att innebära för mina och min frus resor och de transporter vårt hushålls konsumtion ger upphov till?

Vi flyger i princip aldrig, och kan med andra ord inte minska vår klimatpåverkan på just den punkten. Däremot äger vi en bil och skulle kunna se över vårt sätt att använda den. Sedan tidigare har vi för vana att ställa av bilen i perioder, vilket vi ska fortsätta med under detta år. Det nya året har medfört nya vardagsuppgifter för oss båda, och inte minst i min frus fall skulle bilen kunna vara en bekväm pendlingslösning. Här är vi dock klara över att det är tåg och buss som gäller i vardagen. Och när årets semesterresor ska planeras blir utgångspunkten också tåg och buss i första hand.

Men det finns faktiskt fler saker som vårt hushåll kan göra för att minska klimatpåverkan från transporter. En sådan sak är att bli ännu bättre på att prioritera frukt och grönsaker som är i säsong. Närodlat och närproducerat kan också vara bra, men det är dock inte alltid givet att korta transporter ger lägre växthusgasutsläpp per liter/kilo livsmedel än vad längre transporter gör. En dåligt fylld lastbil som åker runt i Uppland kan vara en större miljöbov än en välfylld transport från Sydeuropa. Som konsumenter kan vi dock minska vår klimatpåverkan genom att endast undantagsvis ta bilen till stormarknaden.

De gånger vi ändå använder bilen ska vi bli bättre på EcoDriving. Bättre planerad körning och mer motorbroms, generellt lägre varvtal, mjukare accelerationer och lägre topphastighet är några av åtgärderna som kan minska bränsleförbrukningen med 10-20 procent.

Slutligen har vi frågan om själva bilägandet eller bilberoendet om man så vill. Tillsvidare har vi kvar vår Renault Clio, men vi för samtal om vi ska vara utan bil alternativt satsa på en elbil eller riktigt soppasnål hybrid. Vi behöver dock avvakta med ett definitivt beslut, både av ekonomiska och praktiska skäl. Men vi är i ”process” och kanske blir 2016 året då vi på allvar tar ut kursen mot att bli mer eller mindre fossilfria på bilsidan. Min ambition är att vi ska vara där senast 2020.

 

 

Smyckat återbruk

Det är trist när favoritporslinet slinter i näven under diskningen och går sönder. I detta fall var det en Spisa Ribb-assiett (design Stig Lindberg, Gustavsberg) som splittrades i fyra delar. Assietten blev förvisso drygt 60 år, men den kunde ha fått vara med många år till om jag inte klantat till det.

Trasig Spisa ribb-assiett

Trasig Spisa ribb-assiett.

Vad gör man med en trasig porslinsklenod? Limmar ihop den? Ja, det kan ju vara en möjlighet om ett snyggt resultat är inom räckhåll. I detta fall kändes det inte som en bra lösning. Jag tog istället kontakt med KILA Design som gärna kunde tänka sig att ta emot resterna av assietten. Kanske är skärvorna nu på väg att bli armringar, örhängen, ringar, broscher, manschettknappar eller något annat kreativt vackert!? En kul affärsidé och ett smyckat återbruk som det känns roligt att stödja med ett bidrag mitt i porslinssorgen.

Spisa Ribb ring

Spisa Ribb-ring skapad av KILA Design. Bilden är hämtad från KILA Designs hemsida. Fotograf Daniel Andersson.

Smoothie istället för slöseri

En övermogen banan. Några deciliter naturell eko-yoghurt och lite kvarg med kort datum. Ett par nävar blåbär och ett gäng myntablad ur frysen. En matsked vetekli och ett par teskedar chiafrön. Mixat till smoothie i kanna, serverad i glas. Förvarad till mellanmålsdags täckt av Bee’s Wrap. Så enkelt, aptitretande och nyttigt kan det vara att minska på både matsvinn och onödigt plastslöseri i hushållet.

Smoothie

Smoothie istället för slöseri.

 

Våra segrar 2015

Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, brukar säga ”I’m not an optimist. I’m a very serious possibilist”. En realistisk inställning till sakernas tillstånd i världen som det är lätt att ställa sig bakom. För det är svårt att se odelat ljust och optimistiskt på jordens och mänsklighetens framtid. Samtidigt finns det många – ibland också oanade – möjligheter till förändringar i en mer hållbar riktning. Förra året skedde en rad små och stora ting på miljöområdet som är värda att uppmärksamma och fira. Naturskyddsföreningen har samlat några av förra årets framgångar under rubriken ”Våra segrar 2015”. Där återfinns allt från ett globalt klimatavtal till en ljusnande framtid för den vitryggiga hackspetten i Sverige. Läs, gläds och bli peppad till förnyade ansträngningar för en mer hållbar utveckling under 2016.

5 b:n 2016

I mitt förra inlägg skrev jag om 2016 som handlingens år. Men hur kan man då gå från prat till verkstad i sin strävan att bli planetskötare istället för misskötare?

Ibland framhålls bilen, biffen, bostaden och börsen som fyra konkreta områden där det enskilda hushållet kan göra stor skillnad för miljön genom att ändra beteende. De fyra b:na handlar om hur vi reser, vilken mat vi äter, hur vi bor och hur vi placerar våra eventuella sparpengar. Till dessa fyra b:n skulle jag vilja lägga ett femte: Bloggen. Med bloggen menar jag hur vi kommunicerar om hushållets handlingar i relation till hållbar utveckling.

Under januari månad tänker jag återkomma till bilen, biffen, bostaden, börsen och bloggen och berätta om mina ambitioner för respektive område år 2016. Eventuellt kommer jag också med en eller flera utmaningar till bloggens läsare. Redan nu får du dock gärna berätta om dina tankar och miljömålsättningar för 2016. Hur kan och tänker du bidra till att det nya året blir ett handlingens år?