Från misskötare till planetskötare

Johan Rockströms bistra sommarprat om miljö- och klimatfrågor var det mest delade  tidigare i år. Härom dagen följde professorn i miljövetenskap upp den allvarliga succén med ett vinterprat i form av ett bokslut för ödesåret 2015. I programmet konstaterar han bland annat att FN:s klimatkonferens i Paris (COP21) var en viktig framgång samtidigt som det återstår mycket hårt arbete om vi ska kunna gå från misskötare till planetskötare. Det senare har Rockström varit inne på tidigare och det tål verkligen att upprepas.

Vi behöver tillsammans gå från att konsumera över jordens tillgångar till att leva inom planetens gränser. Leva med och förvalta den jord vi är helt beroende av istället för att föra våld på och förbruka den. Jag tänker att det är ett ansvar som vi delar kollektivt, men som vi också måste axla var och en. För egen del ser jag flera viktiga förändringar som jag och mitt hushåll behöver göra för att gå från misskötare till planetskötare.

Om 2015 var ett ödesår för miljön så vill jag att 2016 blir ett omställningens år i praktiken. Ett handlingens år där jag inte slår mig till ro utan fortsätter att minska mina miljönegativa beteendemönster. För att bryta med dem helt så småningom – eller till och med snabbare än så. Jag återkommer till detta på andra sidan årsskiftet.

Med önskan om ett GOTT NYTT och MER HÅLLBART ÅR 2016!

Ett år – tolv nya vegetariska rätter

Under 2015 har vi i mitt hushåll bland annat haft ambitionen att laga (minst) en ny vegetarisk vardagsrätt varje månad. Det nya har antingen handlat om maträtten i sig – att vi provat ett nytt recept – eller så har vi lagat något från grunden som vi tidigare köpt färdigt (här tänker jag främst på falafel).

Skälen till att öka andelen vegetariska rätter på hemmets matsedel har varit flera. Vegetarisk kost är god, nyttig, vacker, prisvärd och klimatsmart mat. De nya rätter vi lagat under året har i huvudsak byggt på ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, och ofta har vi arbetat med råvaror i säsong. Den nya vegetariska vardagsmaten har i de flesta fall dessutom fungerat som storkok, vilket inneburit besparingar i både tid och pengar.

Här följer en sammanställning över de nya vegetariska maträtter som presenterats på bloggen under det gångna året:

Januaris blomkålssoppa

Februaris falafel

Februaris falafel

Februaris falafel

Mars linsgryta med kokosmjölk

Aprils cachapas

Cachapas i stekpannan

Aprils cachapas

Majs emmersallad

Junis tabbouleh

Tabbouleh

Junis tabbouleh

Julis soppa på rostade tomater och kikärter

Augustis ängamat

Ängamat

Augustis ängamat

Septembers ugnsstekta Oumph med rotsaker och äpple

Oktobers böngryta Provençale

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa

Decembers indiska tofugryta

 

 

 

Decembers indiska tofugryta

Under december månad har vi lagat ett par nya maträtter med tofu här hemma. Tofu är gjord av sojabönor och kan bland annat användas för att ersätta mjölk och kött vid matlagning. Eftersom det är en sojaprodukt så är proteinhalten hög liksom andelen nyttiga fleromättade fetter. Tofu har dessutom en neutral smak samtidigt som den är en hyfsad smakbärare. Om du inte har hittat till tofu ännu så kan vi rekommendera Kunga Markattas ekologiska och Fairtrade-märkta Tofu. Nog pratat om fördelarna med tofu, nedan kommer receptet på decembers indiska tofugryta.

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Decembers indiska tofugryta

Ingredienser (4 portioner)
2 st vitlöksklyftor
1 st rödlök
1-2 msk ingefära
3-5 cm röd chilipeppar
1-2 msk curry
1-2 tsk paprikapulver
1-2 tsk garam masala
1 tsk salt
1 msk vetemjöl eller majsmjöl
1 burk körsbärstomater
1 burk kokosmjölk
250-300 g tofu
1 burk kikärter

Gör så här
1. Skala och finhacka vitlök, rödlök och ingefära. Skölj chilipepparn 
och ta ur det vita köttet och kärnorna innan den finhackas. Mät upp 
alla kryddor och lägg dem i en liten skål. Välj den större mängden för
en mer kryddstark gryta.

2. Hetta upp rapsolja i en kastrull och fräs vitlök, rödlök, ingefära 
och chili tillsammans med kryddorna under omrörning. Löken ska bli 
glasartad men inte få färg. Sikta vetemjöl eller majsmjöl över fräset 
och rör om ordentligt.

3. Tillsätt körsbärstomater och kokosmjölk, och rör om så att mjölet 
verkligen löser sig i vätskan. Skär tofun i centimeterstora kuber och 
tillsätt i grytan. Koka upp och låt småkoka under lock i 10-15 minuter. 

4. Skölj kikärtorna och låt rinna av i ett durkslag. Tillsätt dem och 
låt grytan koka upp och småkoka ytterligare 5 minuter.

5. Servera grytan med ris eller matkorn, och gärna lite tjock yoghurt
samt grovhackade naturella jordnötter. Garnera gärna med färsk persilja 
eller koriander. Nybakade naanbröd är också ett gott tillbehör. 

Så räddar du helgmaten

Julhelgen är över och i många hem finns det gott om matrester kvar från högtiden. Därför vill jag puffa för de resttips SVT:s Plus och Go’kväll har samlat under rubriken ”Så räddar du maten”. Matlagningsinspiration finns även i Go’kvälls receptsamling #Restfest. Och den vetgirige uppskattar kanske Plus artiklar om matsvinn.

Med önskan om en god och hållbar fortsättning på helgerna!

God Jul med schysst krubba

Jag är ideellt engagerad i Gamla Uppsala församling (Svenska kyrkan), bland annat som samtalsgruppsledare och kyrkvärd i Tunabergskyrkan. Inför julen fick vi kyrkvärdar en fin uppmuntransklapp av församlingen: en vacker minikrubba producerad av Manos Amigas i Peru. Med ett foto av denna schyssta krubba önskar jag alla läsare och följare en fridfull Kristi födelses fest!

Schysst krubba

Schysst krubba producerad av Manos Amigas i Peru.

Manos Amigas i Peru startades 1991 för att kunna distribuera hantverksprodukter till den växande marknaden för Fair trade i USA och Europa. Organisationen samarbetar med duktiga hantverkare över hela Peru för att de ska finna nya marknader för sina produkter. Genom Manos Amigas får hantverkarna utbildning i prissättning, administration, redovisning, produktion, marknadsföring, paketering, marknadstrender och teknik. Manos Amigas finansierar också universitetsutbildning för barn till hantverkarna. Tjugo procent av vinsten från produkterna reserveras dessutom för sociala insatser, som att ge fattiga barn tillgång till mat, skoluniform och skolmaterial.

 

Ett Simplet sätt att minska resursslöseriet

Så här strax före jul är det väl ett understatement att tala om konsumtionshets. En baksida av vår tids konsumtion är hur som helst det resursslöseri som stavas slit och släng. Somligt hamnar dock inte i soporna utan förpassas långt in i garderober och förråd. Och där gör prylarna föga nytta. En hel del saker hittar förvisso till Blocket, Tradera, Ebay och andra köp-, sälj- och auktionssajter. Samtidigt finns det nog många som varken ids eller har kunskap nog att sälja av sin gamla elektronik, de kläder som inte används eller julklapparna man egentligen inte önskade sig.

Mot bakgrund av vår tids resursslöseri känns det därför roligt att få puffa för ett relativt nystartat grönt företag som siktar in sig på just detta. Sommaren 2015 startades nämligen Simplet av entreprenörskapsstudenten Marcus Gärdskog Hill när han pluggade på Södertörns högskola. Företaget har specialiserat sig på att hjälpa privatpersoner och företag att sälja prylar som inte längre kommer till användning. Och Simplet gör det lätt för sina kunder. Företaget fraktar prylarna till sitt lager, väger, mäter, fotar, och säljer dem sedan genom kanaler som Tradera, Ebay och Blocket. Kanske inte en tjänst för den som gillar att sälja på egen hand, men definitivt något att överväga för den person eller det företag som aldrig får ändan ur men som sitter på resurser som skulle kunna komma till användning samtidigt som det genererar en slant.

Läs mer om hur Simplet jobbar för att minska resursslöseriet på simplet.se eller på företagets Facebooksida.

Novembers broccolisoppa

Det är november i december. Vädret är mer höst- än vinterlikt och det recept på ny vegetarisk vardagsmat som skulle publicerats här på bloggen för en månad sedan kommer först nu. Och på sätt och vis är det tur. För någon vecka sedan blev vi nämligen bjudna på en krämig och välsmakande broccolisoppa hos min frus syster med familj. Nedan följer receptet. När jag lagade soppan valde jag att använda iMat Fraiche istället för crème fraîche. Vad som är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt kan dock diskuteras. Produktionen av mjölk medför utsläpp av växthusgaser, men iMat Fraiche innehåller (än så länge) ocertifierad palmolja. Det är långt ifrån lätt att välja och göra rätt under solen.

Novembers broccolisoppa

Novembers broccolisoppa med en klick parmefraîche (finriven parmesanost + iMat fraîche).

Novembers broccolisoppa

Ingredienser (4 portioner)
1/2 purjolök
1 msk smör eller olja
500 g färsk broccoli
0,8 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
460 g cannelinibönor (2 tetror)
4 msk iMat fraîche
1 tsk salt
2 tsk färskpressad citronjuice

Topping/parmefraîche
2 dl iMat fraîche
1,5 dl finriven parmesanost

Gör så här
1. Skölj och ansa purjolöken. Skär den i tunna skivor. Fräs purjon i 
smör eller olja i en stor kastrull. 

2. Skölj och ansa broccolin. Skär den i bitar och tillsätt i kastrullen.
Fräs under omrörning ett par minuter. 

3. Tillsätt hett vatten (koka upp i vattenkokare) och buljong. Låt 
soppan småkoka i ungefär 15 minuter under lock.

4. Skölj bönorna och låt dem rinna av. Finriv parmesanost och rör ihop
en topping av den och iMat Fraîche. Ställ toppingen i kylskåpet i väntan
på servering.

5. Tillsätt bönorna i soppan. Koka upp. Mixa sedan soppan slät med 
stavmixer.

6. Vispa ner iMat fraîche (alltså inte toppingen), salt och färskpressad 
citronjuice.

7. Servera med en klick topping/parmefraîche och kanske lite chili-
eller tryffelolja. Ett nybakat lantbröd är ett fint tillbehör.

50 sätt att rädda Östersjön

Östersjön är ett hotat hav, hårt drabbat av övergödning, syrebrist, miljögifter och tungmetaller. Ja, Östersjön är världens mest förorenade hav och vi närmar oss tyvärr den punkt då loppet är kört och havet dör. Situationen är dock inte helt hopplös. Dina och mina val idag och framöver kan ha snabba och positiva effekter på utvecklingen. För även om Östersjöns situation styrs av komplexa orsakssamband så kommer en hel del av denna miljöpåverkan direkt och indirekt från enskilda konsumenter och hushåll i området runt havet.

Boken 50 sätt att rädda Östersjön

Boken 50 sätt att rädda Östersjön är inriktad på just detta – hur individer och hushåll med relativt enkla beteendeförändringar kan bidra till en omställning i hållbar riktning. Den är författad av miljöskribenten Johan Tell, som även författat 100 sätt att rädda världen, och har en fördjupande inledning skriven av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Att läsa boken är klart inspirerande och jag tänker att många av de konkreta tipsen inte bara hjälper till att rädda ett hotat hav utan kan bidra till minskad miljöbelastning över lag. För att ta ett exempel:

Tips nr ”41. Bejaka årstiderna. Ät jordgubbar på sommaren, kåldolmar på hösten, svenska äpplen på vintern, blodapelsiner på vårvintern och nässelsoppa på våren. Vandra på våren, bada på sommaren, paddla på hösten och åk skidor på vintern. Att vända på årstiderna, oavsett om det gäller att importera jordgubbar mitt i vintern eller åka längdskidor i en nedkyld tunnel mitt i sommaren, leder ofelbart till en ökad förbrukning av energi, ofta fossila bränslen”.

50 sätt att rädda Östersjön finns att köpa i bokhandeln men skickas också kostnadsfritt till alla högstadieskolor i klassuppsättningar i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Bokprojektet har initierats av stiftelsen Expressions of Humankind och boken har producerats av Bokförlaget Max Ström i samarbete med Stockholm Resilience Center och Världsnaturfonden WWF. En framsynt och viktig satsning då ungdomar är en nyckelgrupp för att skapa ett förändrat förhållningssätt i såväl hushåll som samhälle. Det senare hindrar dock inte vuxna från att läsa och ha stor behållning av boken!

 

 

Utkast till klimatavtal och förkastliga semesterval

Idag har ett första utkast till ett nytt globalt klimatavtal presenterats vid COP21 i Paris. Jag och många med mig hoppas på och ber för att klimattoppmötet ska resultera i ett tillräckligt kraftfullt avtal för att mänskligheten med gemensamma krafter ska kunna vända utvecklingen i en mer hållbar riktning.

På samma gång som mångas blickar riktas mot förhandlingarna i Paris siktar andra personer just nu in sig på stundande solsemestrar i fjärran länder. Ja, bara de senaste dagarna har jag mött och hört om familjer som tänker fly Nordens mörker och kyla för sol och värme i Thailand, Dubai och Teneriffa under helgerna som väntar. Jag tror jag förstår dessa människors behov och längtan, men undrar ändå om vi lever på samma planet!? En familjs Thailandsresa över jul- och nyårshelgerna låter kanske inte så farligt för klimatet. Men när cirka 350 000 svenskar gör denna resa årligen pratar vi om betydande utsläpp av växthusgaser. Och hur hållbart och schysst är det att de egna och familjens kortsiktiga behov ska få äventyra kommande generationers och fattiga människors långsiktiga välfärd på jorden!? Inte särskilt.

Idag rapporterar för övrigt TV4 Nyheterna om slavlika jobb i Thailändska svenskparadis. Ännu ett skäl att fundera över hushållets semestervanor.