Smart mat för kropp och klimat

I morgon måndag 30 november inleds FN:s Klimatkonferens i Paris (COP21) och pågår till den 11 december. För att påminna världens ledare om vikten av ett hållbart och rättvist klimatavtal sker idag en mängd klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på mer än tjugo platser i Sverige. Jag har inte möjlighet att närvara fysiskt vid Uppsalamanifestationen, men skickar ett engagerat tillrop genom detta inlägg.

Nu är det dags för världens ledare att fatta de nödvändiga men inte alltid kortsiktigt populära beslut som världen så väl behöver. På samma gång är det också hög tid att varje hushåll bidrar så gott det kan för att vända utvecklingen på klimatområdet. Därför vill jag påminna om att 20-25 procent av de svenska hushållens klimatpåverkan kan kopplas till livsmedelskonsumtionen. Här finns det mycket att göra för de flesta hushåll. För den som vill ha råd om hur hushållet kan äta både nyttigt och klimatsmart vill jag tipsa om artikeln Så äter du smart för kropp och klimat i gårdagens SvD. En kortversion av råden, kryddade med mina egna uppfattningar, lyder: Ät mindre med mat överlag, och minska inte minst konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ris. Se till att det du äter är ekologiskt och Fairtrade-märkt. Och släng inte mat i onödan.

Kids for president!

Hörde ett inslag om Children’s climate conference på radion. En annan bloggare hann uppenbarligen skriva om det fina och viktiga initiativet före mig 🙂

det hållbara livet

Nästa vecka samlas världens beslutsfattare i Paris för den stora klimatkonferensen för att förhoppningsvis ta de radikala beslut som krävs för att rädda klimatet. Mycket tyder på att det inte kommer ske, dvs de åtagande som varje land sagt sig vara beredd till räcker inte för att vi ska stanna inom två graders uppvärmning av jorden. Har vi inte hört den förut…?

Inför den Stora konferensen anordnar Södertälje kommuns energibolag Telge energi en Liten klimatkonferens för barn från hela världen. Underbart initiativ! Jag tycker redan att vi kan lägga beslutsfattandet i deras händer istället. Är säker på att de kommer ta mer radikala och kloka beslut än det som kommer ske i Paris. Barnen kommer ta fram en kommuniké som de kommer presentera vid mötet i Paris. Hela fem minuter av dagordningen har de fått till förfogande. FEM!? Det borde ju vara tvärtom. Obama, Merkel och gänget borde be ödmjukast…

View original post 31 fler ord

Årets julklapp och en köpfri dag

HUI Research vill få oss konsumenter att tro att robotdammsugaren är årets julklapp 2015. Enligt pressmeddelandet uppfyller robotdammsugaren också samtliga tre kriterier för att bli årets julklapp: den representerar den tid vi lever i, den säljer i många exemplar och den har fått ett nyväckt intresse.

Hållbara handlingar undrar dock om inte En köpfri dag-bloggen har ett betydligt bättre förslag på årets julklapp: luftgitarren! Den representerar den tid vi borde leva i. En tid då vi konsumerar mindre, men har lite roligare och mår betydligt bättre. En tid där inte prylar väcker intresse, utan relationer och omsorgshandlingar är det intressanta.

På lördag 28/11 är det för övrigt den internationella kampanjdagen En köpfri dag (Buy Nothing Day). Delta i denna motvikt till Black Friday och adventstidens köphysteri genom att avstå konsumtion för en dag (eller flera).

Ekologisk glögg en masse

Igår botaniserade jag bland årets utbud av glögg. På den lokala ICA-butiken hittade jag Dufvenkrooks KRAV-märkta lättvinsglögg utan att behöva leta, och på Systembolaget var det nästan svårt att välja bland de många alternativen. Till slut valde jag Tegnér & Sons ekologiska vinglögg Biskopens torra och Goder Aftonglögg röd vinglögg ekologisk. Två utmärkta val visade det sig. Med hem följde även Blossa starkvinsglögg Earl Grey 2015. Den senare är tyvärr inte ekologisk, men har tagits fram tillsammans med The London Tea Company, känt för sina Fair Trade-teer. Teglöggen är en verkligt trevlig bekantskap. Synd bara att Altia som producerar Blossa inte tog glöggen hela vägen till Fairtrade-märkning.

Glögg ekologisk

Det är lätt att hitta ekologisk glögg, både i livsmedelsbutiker och på Systembolaget.

Förbanna inte mörkret

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus. Orden, tillskrivna Konfucius med flera, är kanske slitna men väldigt passande just nu. Så här i mitten av november är höstmörkret som mest kompakt, men det står ändå ett skimmer om hösten i jämförelse med annat mörker just nu. Det är ett brunt eller svart mörker som handlar om misstron och hatet mot främlingen, där som här. Men det nästan hopplösa mörkret rör också individer och kollektiv som hellre agerar bekvämt och kortsiktigt än hållbart och långsiktigt.

På samma gång finns det människor och sammanhang som tänder och sprider små och stora ljus. Jag har precis påbörjat min sista period med Verksamhetsförlagd utbildning (läs praktik) på lärarutbildningen. Vid dagens storsamling i personalrummet på skolan tog en av rektorerna till orda, och inledde (l)just med orden ”förbanna inte mörkret, tänd ett ljus”. Till min förvåning höll hen sedan ett kort brandtal (fniss) om vikten av att välja ljus av stearin framför ljus av paraffin under den ljushögtid som stundar. Jag blev märkligt glad för denna lilla och egentligen självklara påminnelse. Det var också glädjande att samma rektor lovade att återkomma i hållbarhetsfrågor framöver. Heja!

Så gör som rektorn gjorde och gör som rektorn säger. Tänd små ljus av envist, konstruktivt hopp i en mörk tid. Det som känns som en enkel påminnelse och ett litet ljus ger uppenbarligen glädje och hopp åt någon. Och agera även konkret genom att köpa ljus gjorda av stearin istället för sådana framställda av oljebaserad paraffin. Stearin har fördelen att det är gjort av förnybart material och att det avger färre miljö- och hälsofarliga ämnen och partiklar vid förbränning. Välj också ljus och värmeljus som är Svanenmärkta. Många stearinljus är tyvärr baserade på palmolja, men om jag har förstått det hela rätt så ska Svanenmärkta stearinljus inte vara det.

Vad söt du är i förkläde

Det händer att jag får frågan varför jag valt att bli hem- och konsumentkunskapslärare. Ännu oftare får jag höra kommentarer av typen: ”vad roligt med en man i det yrket”. Dylika tillrop är kanske inte så konstiga. Andelen män i yrket ligger på cirka tio procent. Jag är också medveten om att yrkesrollen är kvinnligt kodad och att verksamhetsområdet har setts – och fortfarande ses – som en kvinnlig bastion. I mina mest kritiska stunder kan jag dessutom undra om alla verkligen vill att män ska beträda området. Få eller ingen skulle medge det öppet, men det händer att en undran väcks hos mig. Vill verkligen alla män och kvinnor i skolans värld – och i samhället i övrigt för den delen – att könsstereotypa yrkesmönster utmanas och bryts!? Nej, så är det nog inte och det är sannolikt bäst att jag vänjer mig vid att vara något av en främmande fågel i mitt gebit ett bra tag till.

På tal om yrkesrollen och kön så genomförde jag och en kurskamrat en intervjuundersökning med manliga hem- och konsumentkunskapslärare vårterminen 2014. I uppsatsen kom vi bland annat fram till att manliga hem- och konsumentkunskapslärare tvingas hantera ämnets (låga) status och ramfaktorer precis som andra lärare i yrket, men att männen dessutom måste navigera i ett spänningsfält av förväntningar och fördomar, samtidigt som de vill vara könsöverskridande förebilder. En ambivalent situation där männen förhåller sig till den man (inte) vill vara och den man är i ett kvinnligt kodat ämne och yrke.

Under nämnda intervjustudie fick vi ta del av många engagerande berättelser. En av männen i studien vittnade bland annat om hur han fått i det närmaste sexistiska tillrop från kvinnliga kollegor i personalrummet: ”Men oj, vad söt du är i det där förklädet!” Han berättade att han försöker ignorera lärarkollegorna eller bemöter dem med kvickheter och pikar tillbaka. På samma gång insåg han att detta förhållningssätt indirekt kan göra att kollegornas beteende accepteras och befästs. ”Någonstans önskar jag att jag inte vore lika rapp i käften och att jag kanske skulle ta åt mig mer än vad jag gör. För det är nog viktigt att man sätter stopp för sådana här saker. Jag är nog lite […] för lättsam för det. För skulle man vända […] på det och det var en ung tjej som fick de här gliringarna hela tiden och det var killar som höll på, […] det skulle ju inte vara okej någonstans egentligen. Men på något sätt, när det är en kille som får den så är det mer okej, anses det i alla fall.”

Man ska givetvis inte dra generella slutsatser av en enskild persons erfarenheter. Men mot bakgrund av vittnesbördet ovan är det intressant att lyfta fram en situation som uppstod under min senaste VFU-period. Jag har just gått ifrån hem- och konsumentkunskapssalen för att lämna diverse pappersförpackningar till återvinning och i hastigheten har jag glömt att ta av mig ”uniformen”. I korridoren möter jag en av skolans två manliga rektorer. På avstånd halvropar han: ”Vad söt du är i förkläde!” Ridå.