Det är insidan som räknas

Hållbara handlingar har kritiserat COOP för samarbetet med SAS inom ramen för det nya medlemsprogrammet. Men nu gör kooperationen något riktigt bra, och det ska också lyftas fram.

I dagarna börjar COOP sälja ”knasiga grönsaker” – frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som är fullt ätbara – till 25 procent lägre pris i utvalda butiker. Det är ett utmärkt initiativ och det ska bli spännande att se hur det faller ut. Kooperationen visar verkligen att man tar frågan om matsvinn på allvar och öppnar för kunderna att vara med och bidra samtidigt som de gör en bra affär. Som Uppsalabo är dessutom roligt att se COOP Forum Uppsala, Boländerna, på listan över butiker som säljer de ”knasiga grönsakerna”!

Här listar COOP för övrigt tio smarta tips för dig som vill minska matsvinnet hemma.

Charkprodukter, cancer, klimatet och könsstereotyper

Idag har Världshälsoorganisationen (WHO) presenterat en sammanställning om sambandet mellan konsumtionen av charkprodukter, rött kött och cancer, vilket bland annat DN rapporterar. Det är första gången organisationen klassar livsmedel som direkt cancerframkallande, och till denna kategori räknas nu processade charkuteriprodukter som korv, bacon, skinka och pastejer. Stort intag av rött kött från nöt, gris och lamm anses också kunna orsaka cancer, men här konstateras sambandet som lite mindre tydligt (”orsakar troligen cancer”).

WHO:s sammanställning är en nyhet i den meningen att sambandet mellan köttkonsumtion och cancer skrivs ut så explicit. Fast redan sedan tidigare är Livsmedelsverkets kostråd att vi ska begränsa konsumtionen av kött från nöt, gris och lamm till max 500 gram i veckan och att endast en liten del av dessa bör vara charkuteriprodukter. I sammanhanget ska också framhållas att det är väl känt att köttproduktion slukar betydligt större resurser än odling av vegetabilier och är mycket mer klimatbelastande.

Enligt matvaneundersökningen Riksmaten 2010-11 konsumerar 42 procent av svenska kvinnor och 72 procent av männen mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan. En anpassning till kostrådens rekommendationer vore med andra ord en vinst för folkhälsan. Lägg därtill att en minskad köttkonsumtion skulle innebära betydande miljövinster. Ja, bara genom att följa kostråden kan inte minst svenska män göra en viktig insats för sin egen hälsa och mänsklighetens framtida livsbetingelser på planeten. Med sådana givna drivkrafter kan det låta som att saken snart borde vara biff, men med tanke på att köttkonsumtion ofta förknippas med manlighet är nog utmaningen inte alldeles enkel.

Eller så är den det egentligen. Kom igen nu grabbar och gubbar, och tjejer och tanter med för den delen. Ni behöver inte bli helvegetarianer, men minska köttkonsumtionen grejar ni. Ät kött, men gör det med måtta. Nöj er med en portion istället för två. Laga vegetariskt en eller ett par dagar i veckan. Öka andelen vegetabilier på tallriken vid varje måltid. Dryga ut köttfärsen med baljväxter eller rivna morötter går även det. Och kom ihåg att vegetabilier inte är något feminint (men inte heller något maskulint). Det är bara lite godare, hälsosammare och (klimat)smartare mat.

Svenskt griskött – från kris till ljusnande framtid

Det är ingen nyhet att många svenska mjölkbönder har det väldigt tufft just nu. Desto roligare då att höra att svenska grisbönder ser ljust på framtiden. Svenska konsumenter är just nu villiga att betala lite extra för högre djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning, och idag är efterfrågan till och med större än tillgången på svenskt griskött. Exemplet visar att en negativ utveckling kan vändas genom information och förändrade konsumtionsmönster. Det var nämligen bara något år sedan svensk grisuppfödning var en krisbransch. Förhoppningsvis kan detta faktum skänka lite hopp till landets mjölbönder och få fler konsumenter att gynna det svenska lantbruket genom att prioritera närproducerade – och helst också ekologiska – livsmedel. För dina och mina val i livsmedelsbutiken gör skillnad. Både för svenska bönder och miljön!

Här kan den som är intresserad läsa mer om ekologisk produktion av griskött.

 

 

Oktobers Böngryta Provençale

Hösten är här med besked och med den en tid för soppor och grytor. I vårt hushåll gör vi ofta olika varianter på linsgrytor. Efter att ha införskaffat nya Veckans Vego av Sara Begner, kock och chef på Coops provkök, fastnade vi för en snabblagad och vacker böngryta som passar i såväl helg som söcken. I kokboken anges tillagningstiden till 30 minuter, men det blir nog snarare 45 minuter i praktiken. När ska kokboksförfattare sluta ange glädjekalkyler och bli mer realistiska med tidsåtgången? Grytan blev hur som helst jättegod, med relativt komplexa smaker trots den förhållandevis korta tiden på spisen.

Oktobers Böngryta Provençale

Oktobers Böngryta Provençale.

Oktobers Böngryta Provençale

Ingredienser (4 portioner)
2 msk olivolja
150 g fintärnad rotselleri
500 g tärnad potatis
2 gula lökar i klyftor
2 finhackade vitlöksklyftor
2 dl vitt vin eller vitt matlagningsvin
5 dl vatten
1/2 dl hackad färsk timjan
1/4 tsk kajennpeppar
2 grönsaksbuljongtärningar
2 dl crème fraiche
2 frp blandade böner (à 400 g)
1/2 citron, saft
1/2 tsk salt

Krutonger
6 skivor vitt franskbröd
2 msk olivolja
1 tsk flingsalt

Till servering
250 g halverade körsbärs- eller cocktailtomater
Rikligt med timjanblad

Gör så här
Sätt ugnen på 250°.

Hetta upp olja i en stor gryta. Fräs rotselleri, potatis, lök och vitlök
i ungefär 2 minuter utan att de får färg. 

Tillsätt vin, vatten, timjan, kajennpeppar och buljongtärningar. Koka 
upp och sjud under lock i ca 15 minuter. Häll de färdigkokade bönorna i 
ett durkslag, skölj av och låt rinna av.

Skär brödskivorna i tärningar. Lägg dem i en skål och tillsätt olivolja.
Blanda väl. Sprid ut brödtärningarna på en ugnsplåt med bakplåtspapper. 
Strö över flingsalt. Rosta på grilläge högt upp i ugnen. Ta ut plåten 
och vänd på tärningarna när de fått färg, och rosta lite till. Se upp så
att de inte blir brända. 

Tillsätt crème fraiche och avrunna bönor när potatisen är nästan färdig-
kokt. Koka upp varsamt. Smaka av med citronsaft och salt.

Servera den färdiga grytan toppad med tomater, timjan och krutonger.

Bamsemiss igen!?

För lite drygt ett år sedan skrev Hållbara handlingar om den trista Bamsemiss som ICA och Bamseredaktionen lyckats med. Att kampanja för att förmå barn att äta mer frukt är givetvis lovvärt, men tyvärr innehöll satsningen på tidningen Bamses fruktstund och Bamsestickers på utvalda frukter inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade.

I veckan noterade jag att kampanjen fått en fortsättning. Den Bamsemärkta frukten på min lokala ICA-butik är tyvärr lika oekologisk som förra året. På nätet ser jag att det verkar finnas en ny upplaga av tidningen Bamses fruktstund. Hoppas den lyfter frågor om ekologiska livsmedel, rättvis handel och säsongsmat. Något annat vore verkligen att upprepa Bamsemissen. Undrar vad Bamse själv tänker om detta? Jag har i alla fall uppfattat honom som en (r)eko kille!

Bamseäpplen

Oekologiska Bamseäpplen.

Tomatskörd trots allt

Det har inte varit något vidare tomatår för vårt hushåll. Vi var sent i gång med förkultiveringen, gav bort våra finaste plantor och var även långsamma med olika omplanteringar. Lägg därtill väderförhållanden som inte var särskilt tomatvänliga, om man inte har växthus vill säga.

För några veckor sedan plockade vi av de tomater som ändå vuxit fram. Nu ligger de på en bricka på fönsterbrädan och mognar långsamt. Hittills har vi kunnat njuta av en del vackert gula körsbärstomater. Det blev en tomatskörd – om än mycket liten – trots allt.

Tomater som mognar

Tomater som mognar på fönsterbrädan.

Två år med Hållbara handlingar

Det började med några rader om Ekologisk mat på stark frammarsch den 14 oktober 2013 och dagen efter fortsatte bloggandet med ett inlägg under rubriken Lär känna ditt kylskåp. Idag har det gått två år sedan dess. Många inlägg har det blivit – 270 med det här för att vara exakt – och skrivandet fortsätter.

Bloggandet har ställt mig i kontakt med en rad nya personer och sammanhang, vilket har varit och är både roligt och lärorikt. Och inte minst glädjande är den kontinuerligt växande skaran som hittar till, läser och följer Hållbara handlingar. Tack för att du gör det! Skriv gärna dina tankar om hur bloggen kan utvecklas i kommentarsfältet.

För att fira Hållbara handlingars tvåårsdag återpublicerar jag bloggens tredje inlägg från den 16 oktober 2013 nedan. Fira gärna jubileet med mig genom att göra ett ”klick” för skogen idag och många dagar framöver!

———————————————————————————————————

Hållbara handlingar bygger bland annat på goda rutiner. Sedan några år tillbaka går det att starta dagen framför datorn med en enkel men angelägen handling för gammal skyddsvärd skog i Sverige. Det kostar gratis eftersom olika företag sponsrar ”klicket”.

Naturarvet logga

Naturarvet är en stiftelse som arbetar för att rädda svensk gammelskog från avverkning. Uppköp av skog kräver dock stor summor pengar och medel samlas bland annat in genom ett klick för skogen. Det går även att främja bevarandet av gammelskog genom att bli skogsfadder (månatligt autogirogivande) eller köpa en egen bit skogsmark. På Naturarvets hemsida finns dessutom skogsbutiken där man kan ordna hyllnings- och minnesgåvor.

Naturarvet är inte vinstdrivande och har 90-konto som garanterar att insamlade medel inte belastas av oskäliga kostnader och att minst 75% används till ändamålet. Stiftelsens upplägg och stadgar garanterar att skog uppköpt av stiftelsen är skyddad för all framtid.

 

Fairtrade i varje kundkorg

Just nu pågår Fairtrade Fokus, en kampanj för att fler ska upptäcka hur lätt det är att göra skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Och hur kan du och jag göra skillnad? Jo, bland annat genom att lägga Fairtrade-märkta produkter i kundkorgen när vi handlar!

Hejdå fattigdom

Den 15 oktober kulminerar kampanjen med Fairtrade Challenge, årets stora fikadag. Förra året samlade dagen 650 000 deltagare. Det var enskilda personer, butiker, arbetsplatser, kommuner, företag och organisationer som arrangerade olika schyssta fikapauser.

Ordna en egen Fairtrade-fika och utmana andra att haka på. På kampanjsajten ovan finns det du behöver för att marknadsföra fikapausen; inbjudningar, affischer, banners och annat material. Fairtrade-märkta produkter hittar du i de flesta livsmedelsbutiker. Baka bröd och brygga te/kaffe får du göra själv!

För egen del har jag bjudit in kyrkvärdskollegorna i Tunabergskyrkan i Gamla Uppsala församling till ett fair-fika på kvällen den 15 oktober, där det bland annat kommer att serveras schysst chokladkaka. Te och kaffe är som alltid Fairtrade-märkta i Tunabergskyrkan.

 

 

 

 

Mjölkkronan, mejerientreprenörer och konsumentmakten

Som konsument är det aningen svårt att orientera sig i mjölkkrisens Sverige. Att handla mejeriprodukter gjorda på svensk råvara kan tyckas vara en god utgångspunkt. Men ersättningen till den mjölkproducerande bonden hänger på mejeriföretaget. Om/när man handlar svenska produkter från mejerijätten Arla är det tyvärr inte givet att svenska bönder tjänar särskilt mycket på det. Jenny Jewert, miljö- och vetenskapsjournalist och fristående kolumnist på DN, skrev en intressant artikel på temat – Spelet om mjölken – förra veckan.

Arla kontrollerar ungefär 70 procent av svensk mjölkråvara samtidigt som man har ett gemensamt avräkningspris (det pris bonden får för mjölken) som baseras på världsmarknadspriset för drygt 13 000 Arlabönder runt om i världen. Detta marknadspris sätts på en lägstanivå utifrån – med svenska mått mätt – låga krav på hur djur och natur tas omhand. Arlas kooperativa konstruktion innebär dessutom att en eventuell höjning av priset på företagets mejeriprodukter gjorda på svensk råvara inte kommer svenska bönder till del i någon större utsträckning. Ur det perspektivet verkar det bättre att gynna andra mejeriföretag och därmed de svenska bönder som levererar mjölkråvara till dem. Fast det blir ju inte Arlas svenska bönder lyckligare av.

I ett försök att möta krisen och ”runda” Arla har ICA och LRF tagit initiativ till Mjölkkronan. Under perioden 21/9 2015 till 27/3 2016 ger ICA Sveriges mjölkföretagare en direktersättning på en krona per såld enlitersförpackning, som fördelas utifrån respektive företags leveransvolym. Eftersom svenska bönder bara utgör en liten minoritet bland det kooperativa Arlas medlemmar, sker fördelningen till dessa 3100 mjölkbönder med hjälp av LRF Konsult. Övriga mejerier fördelar mjölkronan direkt till sina mjölkråvaruleverantörer. Ett utmärkt men tidsbegränsat initiativ av ICA och LRF, och en välförtjänt känga till Arla som inte förmår att ta hand om sina egna medlemmar.

Mjölkkrisen måste dock mötas även med andra medel. Det behövs inte minst aktörer som kan utmana Arlas dominerande ställning på den svenska marknaden. Och här verkar det hända saker runt om i landet, i alla fall om man får tro Sveriges Radios rapportering om att Allt fler små mejerier startas. Det är roligt och angeläget att småskaliga mejerientreprenörer tar chansen när den stora aktören på marknaden sviker. Jag tänker att det sannolikt är satsningar som kommer att bära sig, för det råder knappast någon brist på konsumenter som är villiga att betala lite extra för viktiga värden som bevarande och utveckling av svensk mjölkproduktion, höga krav i djurhållningen, vård av kulturlandskapet och gynnande av den biologiska mångfalden.

Som Uppsalabo försöker jag bidra till de uppländska böndernas överlevnad genom att köpa ekologiska mjölkprodukter från Sju Gårdar. Och att det är fler som tänker och gör så vittnar tomma eller nästan tomma vagnar och hyllor med Sju Gårdars produkter om. Det och en växande skara nya mejeriföretagare är hoppfulla tecken i mjölkkrisens Sverige.

Mjölk från Sju Gårdar

Mjölk från uppländska Sju Gårdar säljer bra i Uppsala.

Fair Trade Forum i Uppsala

Idag inleds Fair Trade Forum i Missionskyrkan i Uppsala. Mötesplatsen är Sveriges största för etisk och rättvis handel, med cirka 30 utställare och över 50 föredrag, seminarier och paneldebatter. Det är roligt att arrangemanget sker i lärdomsstaden, för det var faktiskt här forumet hade premiär år 2006. Att Uppsala sedan ett halvår är diplomerad som Fairtrade City gör inte platsen mindre väl vald.

Fair trade forum 2015

Apropå att Uppsala är diplomerad som Fairtrade City så har veckans upplaga av Uppsalatidningen ett uppslag med rubriken Uppsala fikar efter större rättvisa. Där kan man läsa att diplomeringen innebär att kommunen aktivt ska verka för rättvis handel vid inköp och uppmuntra det lokala näringslivet att göra detsamma. Ambitionen är att andelen Fairtrade-varor ska öka hela tiden. Något som ska förverkligas genom ett nätverksbygge där kommunen, näringslivet, föreningar och andra organisationer samverkar och utbyter erfarenheter.

På samma uppslag framgår det dock att Uppsalas politiker är långt ifrån eniga om Fairtrademodellen. De borgerliga partierna och SD har till och med reserverat sig mot diplomeringen. Till Uppsalatidningen säger Therez Olsson (M) att man tycker att rättvis handel och etisk konsumtion är bra, men att diplomeringen innebär en monopolisering. Hon undrar också om det är en kommunal uppgift att uppmuntra näringslivet att utöka sitt utbud av Fairtradeprodukter. Mohammad Hassan (FP) är inne på liknande tankegångar och menar dessutom att diplomeringen kan bli dyr för skattebetalarna.

Hållbara handlingar försöker hålla en partipolitiskt obunden linje men måste i detta fall instämma helt i Erik Pellings (S) bemötande av Alliansens och SD:s kritik av Fairtradediplomeringen. Fairtrade är en oberoende märkning som alla producenter som uppfyller kriterierna kan ansluta sig till om man vill. Fairtrade City innebär inte heller att närings- och föreningsliv tvingas in i något, utan bygger helt på frivillig samverkan och utveckling. Att jämföra detta med ett monopol är mycket missvisande. Jag undrar om samma politiker anser att den oberoende KRAV-märkningen också bidrar till monopolisering? Och är inte Uppsala kommuns beslut om att all mat och dryck som kommunen köper in år 2023 ska vara ekologisk i sådana fall lika problematiskt? Det senare beslutet fattades av en Alliansledd kommunstyrelse i början av 2014. Hjälp mig gärna att förstå varför en ekologisk inriktning på kommunens upphandling är ok medan Fairtrade ska ifrågasättas och misstänkliggöras.