Skördepizza och pizza på rester

Igår vandrade Ida och jag drygt två mil längs etapp 11 på Upplandsleden mellan Gimo och Österbybruk. En fin sensommardag tillsammans med vänner i Helgas pilgrimsvandrare. När vi kom hem väntade en kalljäst pizzadeg i kylskåpet. Inspirerade av senaste numret av utmärkta Magasinet Hunger satte vi igång och gjorde skördepizzor.

Magasinet Hunger och skördepizza

Senaste numret av Magasinet Hunger och skördepizza med ett antal pålägg från egna täppan.

När vi kavlat ut degen bredde vi ut Crème fraîche på pizzorna istället för tomatsås och riven ost. Påläggen var hyvlad rödbeta, morot och palsternacka, och krämig getost i skivor. Vi kryddade med torkad ramslök och rotsakskrydda från Urtekram, flingsalt och nymald svartpeppar. Efter gräddningen ringlade vi lite flytande honung och olivolja över pizzan, och toppade med hackad gräslök och persilja. Det fick bli krusbladig, för den slätbladiga hade vi nyligen gjort slut på i annan matlagning. Resultatet blev en riktig höjdare om vi får säga det själva. Crème fraîche som ett alternativ till tomatsås och riven ost kommer vi definitivt att använda oss av igen. Denna pizzavariant kan dock behöva kryddas lite mer då tomatsåsen är utesluten.

På tal om pizza så är det en utmärkt maträtt när man behöver ta hand om rester i kyl och skafferi. Om man vågar tänka utanför den sedvanliga pizzakartongen så öppnar sig faktiskt oanade möjligheter. En köttbullsmacka i jätteformat!? Eller en pizza-sill-tallrik!? Kanske har du något tips på hemgjord pizza, gjord på skörd från egen täppa eller komponerad av de matrester som fanns hemma?

Annonser

Augustis ängamat

Som barn var jag inte helt förtjust i den redda soppan ängamat. Jag vet inte om det var skolbespisningens version eller något helfabrikat som grundlade aversionen. I vuxen ålder har jag hur som helst aldrig tillagat just denna soppa i mitt kök. Men jag vill ju inte vara sämre än att jag kan ge en maträtt en förnyad chans. Så augustis nya vegetariska maträtt är – för mig alltså lite oväntat – just ängamat.

Ängamat är en redd sommar- eller skördesoppa som normalt innehåller morötter, blomkål, sockerärter och garneras med hackad persilja. Recept på soppan skiljer sig dock åt en del och jag skulle vilja påstå att ängamat kan vara lite av vegetarisk pyttipanna, fast i soppform då. En soppa byggd på principen ”man tager vad man haver”, i alla fall i vårt kök. I den ängamatssoppa som vi lagat under augusti månad har innehållet styrts av skörden på vår kolonilott. En riktig soppa i säsong med morötter, palsternacka, potatis och bondbönor. Kanske inte så mild i smaken som ängamat brukar vara, men det ser jag bara som en smaklig fördel.

Ängamat

Ängamat,  i en ”man tager vad man haver”-version.

Ängamat

Ingredienser (4 portioner)
300 g morot
150 g potatis
100 g palsternacka
20 baljor bondbönor
4 st salladslökar
7 dl vatten
1 buljongtärning eller motsvarande buljongpulver
4 dl mjölk
1 dl grädde
3 msk vetemjöl
1 tsk salt
Vit- eller svartpeppar
Rikligt med bladpersilja

Gör så här
Skala morot, potatis och palsternacka. Slanta morot och palsternacka, 
skär potatisen i kuber. Sprita bondbönorna, det vill säga ta ut bönorna 
ur baljorna. Skala och finhacka salladslöken, använd både lök och blast. 
Ansa bladpersiljan och finhacka den. Spara några persiljeblad hela till 
garnering.

Lägg bondbönorna i en kastrull och täck dem med vatten. Tillsätt lite
salt och koka upp. Låt sjuda försiktigt i 2-3 minuter. Häll av kok-
vattnet och kyl bönorna med kallvatten. Ta sedan bort det yttre skalet 
på bönorna. Det är den inre bönan som ska användas i soppan.

Koka upp vatten i en vattenkokare. Lägg kuberna av morot, potatis och 
palsternacka i en kastrull och häll det kokande vattnet över. Tillsätt
salt. Koka grönsakerna knappt mjuka. Lägg i salladslöken efter några 
minuter och tillsätt buljong.

Sila av buljongen när grönsakerna nästan är mjuka. Ställ grönsakerna åt
sidan en stund. Häll tillbaka buljongen i kastrullen och tillsätt resten 
av mjölken och grädden. Låt koka upp.  

Gör en redning av 1 dl av mjölken och vetemjölet. Ta kastrullen från
plattan och tillsätt redningen i en fin stråle under vispning. Koka upp
och låt sjuda i 2-3 minuter. Tillsätt den hackade bladpersiljan. Smaka
av med salt och nymald peppar. 

Lägg tillbaka grönsakerna - även bondbönorna - i soppan. Koka upp, men 
låt inte soppan koka någon längre stund utan bara så att grönsakerna
blir heta igen. Servera omgående. 

Garnera med några hela persiljeblad. Servera gärna ett färskt bröd och 
hårdost som tillbehör.

Låt grönsaksskörden jäsa

I två tidigare inlägg har jag uppmärksammat de många fördelarna med fermentering och hur man gör när man mjölksyrajäser grönsaker. Så här i sensommartid är metoden högaktuellt igen, för nu gäller det att ta till vara på alla skördemogna grönsaker på vår kolonilott. Men man behöver inte ha egen täppa för att fermentera. Det går givetvis lika bra att mjölksyra ekologiska grönsaker från närmaste livsmedelsbutik.

Fermentering, ett mathantverk

Fermentering, ett fysiskt mathantverk.


Orangerött riv

Orangerött riv, vackert och aptitretande redan innan jäsningsprocessen har börjat.

Härom kvällen revs det ett par kilo morötter och rödbetor i vårt kök. När rivet saltats, knådats och stoppats på burk, återstod att hälla vassla och saltvatten i burkarna. Det blev fyra stora burkar orangerött riv totalt. Ett väldigt enkelt och roligt sätt att förädla och konservera grönsaksskörden. Att mjölksyrade grönsaker dessutom är nyttig, prisvärd och miljösmart mat gör inte saken sämre.

Dags för jäsning

Dags för jäsning, denna gång under diskhon.

I ett litet hushåll är det ibland svårt att hitta lämplig förvaringsplats för burkar med fermenterade grönsaker och olika inläggningar, för marmelad, sylt och mos med mera. Ja, ur förvaringssynpunkt är augusti, september och oktober en tuff tid för koloniodlare som bor på 60 kvm utan vettig matkällare och bara har tre frysfack i köket. Det krävs en del kreativitet och logistik för att få ihop det. Just nu står de fyra burkarna med orangerött riv och jäser under diskhon…

Goda nyheter

Det är vanligtvis ganska nedslående att ta del av morgonens nyhetsflöde. Trots ett flertal nyhetsredaktioners satsning på det som brukar kallas för goda nyheter – nyheter som förmedlar hopp och glädje – är det allt som oftast allvarliga kriser, våld, förtryck och katastrofer som dominerar. I morse gladdes jag dock åt två riktigt positiva gröna inslag i Morgonekot och Vetenskapsradions nyheter.

Morgonekot startade sin sändning med att berätta att EU nu skärper reglerna för en miljöskadlig kemikalie som används i tillverkning av kläder och andra textilier. Det handlar om nonylfenoletoxilat, som ska vara borta även i till EU importerade textilier inom fem år. Ett viktigt beslut eftersom utsläppen av kemikalien är hormonstörande, vilket inte minst drabbar fiskar och andra vattendjur. I dagsläget ser man inga risker för människor, men det råder stor osäkerhet kring dylika kemikaliers hälsopåverkan och därför är det enda rimliga att följa försiktighetsprincipen. Bra jobbat av svenska Kemikalieinspektionen, som tog initiativ till förbudet från början.

Vetenskapsradion rapporterade sedan om en ny tålig gröda som snart kan förädlas till matolja. Fältkrassing, även kallad kung Salomos ljusstake, växer vilt i Sverige och har fröer som man kan utvinna olja ur. Denna växt är mer köldtålig än raps och eftersom den är tvåårig kan den sås med en annan gröda, vilket sparar resurser och minskar näringsläckaget från jorden (då fältkrassingen täcker marken under vintern). Det återstår dock viss förädling, bland annat höjning av oljehalten, innan grödan är redo för kommersiell odling. Intressant och viktigt med nya och förädlade grödor, som kan minska jordbrukets klimatpåverkan och klara av ändrade väderförhållanden i framtiden.

 

Mikro och makro hänger ihop

I dagens DN Kultur skriver Kristofer Ahlström om hur stort och litet möts i striden om Ojnareskogen. Mot slutet av artikeln refereras ett uttalande av Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. Sterner menar att ”hållbarhet inte kan skapas på individnivå – att avstå rött kött och börja cykla innebär bara att någon annan käkar biffar och kör bil – utan det är politiska, strukturella beslut som måste genomdriva utvecklingen”.

Varken Ahlström eller Hållbara handlingar håller med Sterner. Det behövs förvisso stora strukturella förändringar för att vända den ohållbara utveckling som fortgår såväl i Sverige som i världen i övrigt. Samtidigt hänger mikro och makro ihop. Hushållens efterfrågan och upplysta köpbeslut kan förändra förutsättningen på marknaden och så styra företagens agerande framöver. Och genom rösthandlingen kan medborgarna visa vilken färdriktning samhället ska ha nu och i framtiden. Ahlström påpekar det senare med följande ord i sin artikel: ”Men samtidigt är det individerna som påverkar politikerna, som tillsatts att föra folkets talan. Och man ska aldrig underskatta kulturens möjligheter att väcka folkets medvetande”. Så sant. Det gäller bara att folkets företrädare inte bara hänger sig åt triangulerande pragmatism utan vågar vara värderingsstyrda visionärer. Något Ola Larsmo för övrigt tar upp i en annan utmärkt artikel i den stora morgontidningen: Liberalers ökenvandring högerut.

Hållbara handlingar längtar efter politiska företrädare som förmår formulera en vision om ett hållbart, rättvist, jämlikt, öppet och tolerant samhälle. Ja, varför inte damma av och uppdatera Göran Perssons tankar om Det gröna folkhemmet istället för att låta grumligare krafter lägga beslag på folkhemsbegreppet!?

Från sommarprat till hushållets handlingar

Johan Rockströms sommarprat är det mest delade i sociala medier av årets sommarprogram enligt DN/TT. Vem kunde tro att en professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre skulle få denna uppmärksamhet? Att Rockströms program om klimatfrågan – och konsekvenserna om vi inte tar den på djupaste allvar – skulle bli en sådan ”snackis”? Glädjande nog blev det så.

Att dela klokt sommarprat är bra. Delandet bidrar till att sprida kunskaper, och i bästa fall skapar det motivation och opinion till förändring. Och det behövs snabba förändringar på flera nivåer. De politiker vi utser att representera oss har givetvis ett stort ansvar för samhällets framtida färdriktning. Men det enskilda hushållet måste också vara berett att ta sitt. Här har olika hushåll olika förutsättningar. Alla hushåll kan dock göra sitt bästa utifrån de kunskaper och ekonomiska resurser som står till förfogande. Om alla verkligen gjorde det vore mycket vunnet. För de hushåll som undrar var man kan börja så är ett halverat antal semester- och nöjesresor med flyg och en halverad köttkonsumtion en bra start. Med tanke på svenskens res- och matvanor skulle det göra skillnad.

Johan Rockström skrev en text efter sitt sommarprogram med rubriken Tankar från en #Planetskötare. Där uppmanar han bland annat svenska politiker att nå en partiövergripande överenskommelse om att Sverige ska bli världens första helt fossilfria välfärdsnation till år 2030. Hållbara handlingar hoppas att det finns kloka och modiga politiker som vågar gå i den riktningen. Apropå det så har Supermiljöbloggen gjort en intressant sammanställning av olika reaktioner på Rockströms text.

 

Kultur för klimatet

I början av januari skrev jag om Det nya året i tolvor. Inlägget tog sin utgångspunkt i några konkreta uppslag kring hållbara handlingar för de kommande tolv månaderna som dryftats vid köksbordet här hemma. En av idéerna var att prioritera (minst) ett teater- eller konsertbesök varje månad och dito antal biobesök, som ett både trevligt och klimatsmart alternativ till annan konsumtion. Denna tanke har hållits levande under året och i våras gjorde jag ett inlägg på temat med rubriken Trummor & orgel istället för prylar.

Kultur för klimatet

Några av höstens inbokade kulturaktiviteter.

Inför höstterminen har vi bokat in ett gäng konserter och teaterbesök. Vår erfarenhet är nämligen att kulturupplevelserna blir av och därmed fler om vi har förköpta plåtar. Det är dessutom gott att ha ljuspunkter att se fram emot när vardagen tar ett fast grepp om tillvaron. Att dessa trevligheter är ett lite bättre miljöval än en hel del annan konsumtion gör dem ju inte mindre lysande i höst- och vintermörkret!

 

Rektún mat gör dito radio

Lyssnar ikapp det sommarprogram med Magnus Nilsson, kock och sommelier som driver den omtalade restaurangen Fäviken Magasinet i Järpen (i närheten av Åre), som sändes i P1 för några dagar sedan. Ett lågmält men hela tiden engagerande sommarprat om matkultur och livsmedelsproduktion förr, nu och för framtiden. Och bra musik serverar han också, bland annat delikata låtar med Säkert! och Jens Lekman. ”Rektún radio”, för att göra ett kreativt lån av det jämtländska uttryck för riktig mat – ”rektún mat” – som Nilsson själv använder sig av i programmet.

Overshoot Day

Det finns saker som tvingar den sommarledige bloggaren ur hängmattan. Idag, den 13 augusti, inträffar nämligen Overshoot Day. Denna dag uppmärksammas eftersom vi människor nu har gjort av med hela det här årets ekologiska budget. Overshoot Day infaller i år dessutom tidigare än någonsin, redan efter bara sju och en halv månad. Resterande delen av året kommer vi att leva på ekologisk krita. En fullständigt ohållbar skuldsättning, där den största boven i dramat är våra koldioxidutsläpp som står för drygt hälften av det ekologiska fotavtrycket.

Overshoot Day WWF

Overshoot Day den 13 augusti 2015. Bilden är hämtad från WWF:s hemsida.

WWF:s hemsida kan den som vill läsa mer om Overshoot Day och ekologiska fotavtryck. Och på WWF:s sida om Earth Hour är det även möjligt att fördjupa sig i de fyra B:n – Bilen, Biffen, Bostaden och Börsen – där din och min privatkonsumtion kan göra stor skillnad för planetens och människors framtid. För våra transporter, vår mat, våra byggnader och inriktningen på vårt sparande orsakar enorma koldioxidutsläpp och bidrar så starkt till den ekologiska skuld som Overshoot Day vill uppmärksamma.