Spännande matsvinnsinitiativ och tips inför rötmånaden

Under den senaste tiden har det rapporterats om ett par intressanta initiativ för att minska matsvinnet. Först ut var nyheten att Stockholms Stadsmission öppnar Nordens första Social supermarket till hösten i samarbete med Axfood. Social supermarket är en matbutik som hjälper människor i ekonomisk utsatthet samtidigt som butiken tar tillvara på och säljer livsmedel som annars skulle bli avfall. Den andra nyheten är att Coop till hösten börjar sälja frukt och grönsaker som annars skulle ha sorterats ut till reducerat pris i utvalda butiker. Coop ska samtidigt informera sina kunder om hur ”riktiga” frukter och grönsaker faktiskt ser ut och vad man som konsument kan göra för att minska svinnet. Två lovvärda satsningar som ska bli spännande att följa.

Apropå matsvinn. Ännu är det ett tag till den så kallade rötmånaden, av tradition en månadslång period från slutet av juli och några veckor in i augusti. Månaden kallas rötmånad eftersom hög värme och luftfuktighet ger gynnsamma förutsättningar för bakterietillväxt i matvaror. Den traditionella rötmånadens koppling till vissa datum kan väl diskuteras ur vetenskaplig synvinkel, men att väderförhållandena påverkar livsmedels hållbarhet kan nog anses vara belagt. Ja, under den varmaste årstiden blir frågan om matens hållbarhet extra brännande.

Men istället för att komma med färdiga uppslag om hur man kan möta denna utmaning tänkte jag fråga bloggens läsare: Vad gör ditt hushåll för att minska matsvinnet i sommarvärmen? Vilka åtgärder skulle du rekommendera för den som vill undvika onödigt livsmedelsslöseri under just denna årstid?

Annonser

Junis tabbouleh

Under 2015 har mitt hushåll som ambition att laga (minst) en ny vegetarisk maträtt varje månad. För det finns många skäl att öka andelen vegetarisk mat på tallriken. Grön mat är god, nyttig, billig och klimatsmart, och ur djuretisk synpunkt är det också klokt att vara sparsam med köttkonsumtionen. De nya vegetariska rätter vi provar på ska helst fungera som storkok i vardagen, bygga på ekologiska råvaror och vara någorlunda säsongsanpassade. Hittills i år har det blivit allt från blomkålssoppa till hemlagad falafel. Så här i slutet av juni konstaterar jag dock att sommartid är salladstid.

Tabbouleh – en bulgursallad med tomat, gurka och färska kryddor – har redan börjat bli en ny favorit i vårt sommarkök. En snabblagad och nyttig sallad som är god och fräsch till så mycket. Att äta som den är med ett nybakat bröd till. Som tillbehör till grillat kött eller grillad fisk. Som förstärkning av en fransk omelett eller italiensk frittata. Eller som en av flera smårätter på bordet.

Tabbouleh vinner på att stå och dra ett tag i kylskåp innan servering. Ja, om råvarorna är fina så är bulgursalladen bättre dagen – till och med dagarna – efter tillagning. Glöm dock inte att ställa fram den kylskåpskalla salladen en stund före måltiden, eftersom nedkylda grönsaker inte smakar så mycket. Om man gör en stor laddning tabbouleh så har man alltså ett härligt måltidstillbehör för flera dagar framöver. Tänk dock på att bladpersilja kan vara dyrt att köpa i små förpackningar. Satsa på egenodlat eller rejäla knippen eller lösvikt istället, för det går åt mycket av varan i denna sallad.

Tabbouleh

Tabbouleh – en lättlagad och sommarfräsch bulgursallad.

Tabbouleh

Ingredienser (4 portioner)
2 dl bulgur
1 krm salt
4-5 tomater
0,5 gurka
2-3 vår- eller salladslökar
3-4 dl färsk bladpersilja
1 kruka färsk mynta

Dressing
1 dl olivolja
2 citroner (ca 4 msk citronsaft)
1-2 vitlöksklyftor
Salt
Svartpeppar

Gör så här
1. Koka bulgur enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av eventuellt
kvarvarande vatten och låt svalna, eller skölj den färdigkokta bulguren 
i kallt vatten i ett durkslag och låt sedan rinna av ordentligt.

2. Skölj och tärna tomat och gurka. Skölj och strimla löken. Skölj och
hacka bladpersilja och mynta. Det är enkelt att "hacka" kryddgrönt genom
fylla ett glas med blad och sedan klippa sönder dem.

3. Blanda bulguren, tomater, gurka och kryddgrönt.

4. Gör en dressing av olivolja, färskpressad citronsaft och pressad 
vitlök. Smaka av dressingen med salt och nymalen svartpeppar.

5. Häll dressingen över salladen och blanda väl.

 

 

Återbruk på friland

Idag har vi återbrukat friskt på kolonilottens friland. Först täckte vi potatislandet med gräsklipp från närliggande sportfältet. Fin gödning som också håller fukten i jorden och gör att vi inte behöver vattna lika mycket. En möjlig nackdel är dock att sniglar kan trivas i och under grästäcket, men vi vill ändå prova metoden. Sedan byggde vi en träkant till halva frilandet av gamla brädor som vi fått av mina svärföräldrar. Det blev både snyggt och praktiskt även om brädorna är lite slitna och vinda. Smart resurshushållning helt enkelt.

Träkant till frilandet 1

Träkant till frilandet.

Träkant till frilandet 2

Frilandet med träkant sett från ovan.

 

 

Skovård i försommartid

Att ta hand om de skor man har är bra för både privatekonomin och miljön. Här hemma brukar vinterskorna rengöras grundligt, smörjas in, putsas upp och ställas undan för sommarförvaring någon gång i april, men i år dröjde det tyvärr till mitten av juni innan jag tog tag i projektet. Onödigt, då det varken är särskilt svårt eller tidskrävande att göra skovårdsjobbet ordentligt. Och det är så härligt att ta fram fina och ”startklara” skor när höstrusket och vinterkylan kommer åter.

Skovård

Skovårdsjobb på diskbänken i köken. I förgrunden ett par kängor av modellen Asp från SkråmträskSkon, gjorda av vegetabiliskt garvat läder som underhålls med hjälp av lädersmorning.

Nedan har jag listat några skovårdstips:

  • Köp skor av god kvalitet. Det är bättre att ha få slitstarka skor än många skor av slit och släng karaktär. Tänk också på hur skorna kan/ska vårdas i samband med köp, och satsa på skor som är möjliga att hålla fina i många år. Kvalitetsskor är ofta dyra vid inköp, men en investering som brukar löna sig i längden.
  • Om ett par skor är slitna eller har gått sönder, konsultera en skomakare innan du kasserar dem. Trasiga sömmar eller nedslitna klackar behöver inte vara en dödsdom för skorna.
  • Låt aldrig smuts torka in på skorna, utan ta för vana att avlägsna lera, grus, saltstänk och damm så fort som möjligt.
  • Lyft ur lösa innersulor ur skorna, så att både innersulan och skon kan torka mellan användningarna.
  • Vädra skorna utomhus ofta och lyft ur lösa innersulor för torkning/vädring varje dag.
  • Låt blöta skor torka i rumstemperatur med urtagna innersulor. Om de är rejält våta kan man stoppa knölat tidningspapper i dem så torkar de snabbare. Men se upp så att uppblött tidningspapper inte torkar fast i skorna. Att torka skor i torkskåp eller torktumlare rekommenderas inte.
  • Rengör, putsa och (i de fall det är nödvändigt) impregnera skorna regelbundet. Använder du skorna dagligen kan de behöva en översyn varje eller varannan vecka. Skapa gärna en rutin för skovård, både i vardagen och mellan säsongerna.
  • Med en bra grundputsning eller infettning kommer man långt och kan sedan underhålla skorna med lättare borstningar till dess de behöver en mer grundlig genomgång igen.
  • Använd skoblock och stövelstöd/stövelsträckare i skor och stövlar som inte ska användas under en längre tid, så håller de formen bättre.
  • Behöver du tips om hur du kan sköta om dina skor på bästa sätt? Rådfråga en skomakare!

Fyll gärna på med fler skovårdstips i kommentarsfältet!

Så grillar du miljövänligt och hälsosamt

Har funderat på att skriva ett längre inlägg om grillning, hälsa och miljö så här i försommartid. Men varför uppfinna hjulet när andra redan gjort det utförligt!? Tack Two Green Spirits för det utmärkta och inspirerande grillinlägget!

Two Green Spirits

Våren är här och sommaren väntar runt hörnet. Många har redan tagit fram grillen och ser fram emot god mat och sena sommarkvällar med nära och kära. Tyvärr innebär grillning även en del påverkan på vår hälsa, klimatet och på miljön. Det betyder självklart inte att vi behöver sluta grilla. Med lite förändringar kan vi grilla hälso- och miljösmart.

Använd rätt grill och rätt kol

Foto: Mikael Vahlgren Foto: Mikael Vahlgren

Engångsgrillar är en stor miljöbov eftersom den innehåller paraffin (restprodukt av råolja) som påverkar klimatförändringarna. ”[…]…den största miljöboven är aluminiumformen där det åtgår mycket energi och fossila utsläpp vid tillverkningen”, menar Naturskyddsföreningen. Se därför till att alla metalldelar hamnar i metallåtervinningen!

En Green Box är en miljövänligare typ av engångsgrill som skall ha 93% mindre miljöpåverkan än vanliga engångsgrillar. Muurikka ECO Grill och Eco grill är andra miljövänliga alternativ till den vanliga engångsgrillen.

Kol är att föredra framför gasol då gasol är en fossil petroleumprodukt som ger…

View original post 1 189 fler ord

Konsumentmakten, en myt!?

På bloggen Trädgården jorden – det civiliserade Eden har Gunnar Rundgren precis publicerat ett läsvärt inlägg under rubriken ”Myten om konsumentmakten” (inlägget är också publicerat som en artikel i Camino Magasin #39). Eftersom Rundgren använder Blogger lyckas jag inte reblogga inlägget i WordPress, utan klipper in det nedan.

Jag är kanske inte lika pessimistisk till konsumentens möjligheter att utöva makt som Rundgren är, men i tidigare inlägg här på Hållbara handlingar har jag problematiserat begreppet konsumentmakt och rest frågan om konsumentens makt och/eller vanmakt. Vad anser du – är talet om konsumentmakt en myt?

Här följer Gunnar Rundgrens blogginlägg:

Myten om konsumentmakten

”I flera decennier har jordbruksministrar – från alla regeringar – förklarat att det är vi konsumenter som ska avgöra hur mycket ekologiskt jordbruk vi ska ha genom att köpa ekologisk mat och att svenskt jordbruk ska klara konkurrensen från importen genom att vi alla stödköper svenskt. Samtidigt förutsätts vi kontrollera vår egen hälsa och vikt genom att göra förnuftiga kostval. Resonemangen bygger på att det är konsumenten som styr matproduktionen.För tvåhundra år sedan skulle tanken att konsumenten styrde jordbruket uppfattas som surrealistisk. I stora drag utvecklades våra matvanor till att äta – och tycka om – det som gick bra att producera där vi bodde. Utan tvekan har konsumenterna större inflytande idag än för två hundra år sedan, men fortfarande är det förhållanden i produktionen som styr utbudet, och därigenom våra val. Vår föda idag utgörs nästan helt av växter och djur vilka domesticerades av våra förfäder för flera tusen år sedan. De valde ett hundratal arter av de miljoner som finns. Att vi äter lamm istället för antilop är inte för att vi tycker bättre om lamm, utan för att vi aldrig lyckades tämja antiloper.Att svenskar gillar salt mat har sitt ursprung i saltets stora roll som konserveringsmedel. På samma sätt påverkar teknik och ekonomi i jordbruk och livsmedelsindustrin vilka produkter som saluförs idag. Det som kan odlas och processas i stor skala, lönsamt och billigt är det som vi äter. Att vi äter tio gånger mer kyckling idag än för femtio år sedan beror på att kycklingproduktionen har industrialiserats och kycklingen på så sätt har blivit billig.

Ett fåtal stora livsmedelsföretag och affärskedjor har ett gemensamt intresse att styra över konsumtionen till industriellt bearbetade produkter i logistikoptimerade färgglada fyrkanter, istället för råvaror som vi lagar hemma. Produkterna är i stort variationer på majs, soja, vete, socker, mjölkpulver och palmolja, uphottade med färg, smak och konsistens på artificiell väg. Och om vi inte förstår vårt ”eget bästa” hjälper företagen gärna till med reklam för att få oss att välja rätt. Staten har också påverkat vår kost med jordbruks- och livsmedelssubventioner. Regler och kontroll av livsmedelshygien och miljö har också, trots i många fall goda intentioner, oftast gynnat den industriella produktionen.

Att konsumenterna styr är helt enkelt en myt. Självklart ska vi göra goda val; välja ekologiskt och gärna lokalt, dra ner på industriellt kött, läsk och färdigmat. Det gör en viss skillnad och det är vår moraliska skyldighet oavsett om det förändrar världen eller inte. Men vilken mat vi äter, hur våra djur sköts, hur landskapet ser ut och vilket jordbruk som ska bedrivas är stora och viktiga framtidsfrågor som förtjänar ett bättre öde än att i första hand styras av en illusorisk konsumentmakt.”

Sallad på gallrade rotsaker

I helgen gallrade vi i pallkragarna på vår kolonilott. De morötter, rödbetor och palsternackor som åkte upp var så små att de inte riktigt kvalar in som primörer. Däremot nyttjade vi en del av de späda bladen från morötter och rödbetor. För varför bara kassera det som faktiskt är både gott och nyttigt att äta!?

Blast från rödbetor och morötter.

Blast från rödbetor och morötter.

Primörer på gång

Primörer på gång.

Morotsblast är inte giftigt som en del tror utan går utmärkt att använda i köket. Morotens flikiga blad är riktigt smakrika och väldigt dekorativa, och jag har hört att blasten faktiskt ska vara minst lika näringsrik som själva roten. Rödbetsblast påminner en hel del om mangold både till utseende och smak, och bladen innehåller näringsämnen som kalcium och magnesium.

Blast från rödbetor är dock mycket nitratrika och i för höga doser kan det leda till magbesvär. Barn under ett år ska inte serveras rödbetsblast över huvud taget eftersom de är särskilt känsliga för höga nitrathalter. Lagom är nog bäst även för vuxna. Ja, med tanke på att gröna blad är något hårdsmälta så bör man väl inte överdriva.

Vi använde blasten från morötter och rödbetor till en sallad som serverades som tillbehör till en fransk omelett med parmesanost. Späda blad från morötter och rödbetor kan dock användas till mycket annat i köket. Efter en snabb googling blir jag sugen på att testa pesto på morotsblast. Och rödbetsblad kan ersätta mangold i en mängd recept. Ett enkelt sätt att ta vara på ännu mer av det vi odlar och leva lite mer säsongsanpassat.

 

Rabarber, rabarber, rabarber

Rheum rhabarbarum är en av vårens och försommarens allra finaste läckerheter. De senaste veckorna har nämnda godsak bokstavligen lagt rabarber på vårt kök. Vi har lagat rabarberkräm, rabarberkompott, olika rabarberkakor, rabarberpaj, rabarberchutney och flera sorters rabarbermarmelad. Om det inte vore för oxalsyran i rabarbern skulle vi nog lagat och ätit ännu mer. Vi har dock skördat och fryst in ett antal liter för höstens och vinterns behov. Men fryst och tinad rabarber är inte lika delikat som späda, nyskördade bladskaft och användningsområdet lite smalare. Ja, höst och vinter blir det mest kräm och marmelad av rabarbern här hemma.

Rabarberkaka och rabarbermarmelad

Rabarberkaka och rabarbermarmelad.

Den rabarber vi använder kommer från egen kolonilott eller andras odlingar. Vi har omtänksamma kolonivänner som förser oss med det vi inte odlat fram själva. I vårt bostadsområde och på koloniområdet kan man dock konstatera att många rabarberplantor faktiskt aldrig skördas. Att låta rabarbern bli buskigt stor och gå i blom är verkligen ett resursslöseri. På samma gång säljer ICA-butiken i vår stadsdel rabarber för 28.90 kr/kg…

Om du gillar rabarber och rabarberprodukter kan jag för övrigt tipsa om AlterHedens Rabarberi & Gårdsbutik.

Sveriges grönaste matkedja, eller!?

Coop och varumärket Änglamark hamnar gång på gång i topp när varumärkesbyrån Differ utser Sveriges Grönaste Varumärke i dagligvaruhandeln. Just nu kör Coop en reklamkampanj – ”Sveriges grönaste matkedja” – utifrån utmärkelsen och på livsmedelsjättens hemsida kan man läsa saker som att ”Hållbarhet är en hjärtefråga för oss” och ”Nu gör vi allt för att bli den goda kraften bland svenska matkedjor”. Det är roligt att Coop får uppmärksamhet för sitt långsiktiga och kanske inte alltid så tacksamma och lönsamma arbete med hållbarhetsfrågor. Kooperationen var tidig med ekologiska och miljömärkta alternativ och har länge jobbat medvetet med exponeringen av dessa varor i sina butiker. Det är först på senare år som ICA och andra vaknat till liv och gjort en rejäl uppryckning vad gäller sitt ekologiska sortiment. I alla fall är det så i de dagligvarubutiker jag handlar.

Coop MedMerakort

Coop MedMerakort. Bild hämtad från Coops hemsida.

Fast den som säger att hållbarhet är en hjärtefråga har också en del att leva upp till. Därför blir jag trött när jag konstaterar att Coop fortfarande knyter tvivelaktiga partners till sitt medlemsprogram. För Coop ordnar medlemsrabatt hos fritidsresor och det finns möjlighet att växla MedMera-poäng till SAS EuroBonus-poäng, något Hållbara handlingar också skrivit om i ett tidigare inlägg. Hur tänker kooperationen här? Anser man att det är hållbart att locka kunder med flygresor och underblåsa resmönster som äventyrar planetens framtid? Visst, det är kunden själv som avgör vad MedMera-poängen växlas in till och det finns gott om andra alternativ att välja bland. Men kära gröna Coop, om ni nu vill vara konsumentens självklara och gröna val – och en föregångare på hållbarhetsområdet – varför över huvud taget erbjuda dylika miljöbovar i poängshopen!?

Världsmiljödagen 2015

Världsmiljödagen instiftades efter FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972 och firas över hela världen den 5 juni varje år. Hållbara handlingar uppmärksammar dagen genom att visa firandets officiella video. Seven Billion Dreams. One Planet. Consume with Care.