Aprils cachapas

Just nu gör jag VFU (praktik inom lärarprogrammet) på en högstadieskola norr om Uppsala. Förra veckan avslutade jag ett arbetsområde om husmanskost med årskurs 9 genom att eleverna fick laga pannkakor från hela världen (nåja, från fyra olika länder). Syftet var att eleverna skulle få möta exempel på lokala variationer av universella husmansteman. Eleverna lagade bland annat cachapas, majspannkakor från Venezuela och Colombia. Efter att ha provlagat pannkakorna hemma blev Ida och jag rejält förtjusta i denna majsstinna anrättning. Fast vi saknade lite sälta, så vi har även provat att göra Cachapas med halloumiost som fyllning. Då konstaterade vi att dessa pannkakor trots allt gör sig bäst med en ostfyllning med mjukare konsistens, en färskost som smälter något i kontakt med den varma pannkakan. Receptet på månadens vegetariska nykomling i vårt kök finns under bilderna nedan.

Cachapas i stekpannan

Cachapas i stekpannan.

Cachapas serverad med mozzarellaost

Cachapas serverad med mozzarellaost.

Cachapas - majspannkakor från Venezuela och Colombia

Ingredienser (2 portioner, sammanlagt 4 stora pannkakor)
860 g burkmajs
4 msk mjölk
2 msk socker
½ tsk salt
¼ tsk svartpeppar
1 ägg
1,7 dl majsmjöl
Smör el. margarin till stekningen

Tillbehör
Queso de mano, en ost från Sydamerika som kan jämföras med mozzarella.
Gör så här
1. Låt burkmajsen rinna av i ett durkslag.
2. Häll sedan majsen i en skål och mixa den till puré med hjälp av en 
stavmixer.
3. Blanda majspurén med mjölk, socker, salt, svartpeppar, ägg och 
majsmjöl.
4. Hetta upp en liten stekpanna. Klicka i lite fett och grädda små 
pannkakor på medelstark värme tills de fått gyllenbrun färg. Vänd och 
grädda klart på andra sidan.
5. Servera majspannkakorna dubbelvikta med queso de mano eller 
mozzarella skurna i tunna skivor emellan.

 

Annonser

Intressant om äggcellent livsmedel

Ägg har gått från att vara en anonym doldis i köket till att bli riktigt trendigt de senaste åren. Flera är de kockar som kommit ut som äggfantaster och för ett tag sedan öppnade Eggsinc i Stockholm, en snabbmatsrestaurang där ägg står helt i centrum för uppmärksamheten. Helt följdriktigt vigde också P1s Meny ett par program åt ägg i februari, och nu har jag äntligen hunnit spisa dessa. Lyssna på Dags att hylla ägget och Ägg för dummies om du är det minsta intresserad av nämnda livsmedel – dess möjligheter, fungerande äggersättningar samt äggproduktionens etiska och miljömässiga implikationer.

Krämiga ägg redo för äggmackan.

Krämiga ägg redo för äggmackan. Efter att ha lyssnat på Dags att hylla ägget kan man dock fråga sig vilken form av äggproduktion som är den bästa ur etisk synvinkel, burägg eller ekolgiska!?

Hållbara handlingar tycker att ägg är ett mycket användbart, nyttigt, prisvärt och någorlunda miljövänligt livsmedel. Ja, ägg är faktiskt en av de mest klimatsmarta animaliska proteinkällorna. Samtidigt finns det etiska frågetecken kring hållningen av fjäderfä och utifrån det som sägs i ett av radioprogrammen ovan kan man undra vilken form av äggproduktion som är bäst ur etisk synvinkel. Men om man väljer att äta animaliska livsmedel – vilket jag alltjämt gör – så är nog ekologisk äggproduktion ändå att föredra framför mycket av det som sker inom köttindustrin i övrigt.

Så något om ägg och hälsa. Lite förenklat kan man säga att ägg ger de flesta näringsämnen en människa behöver utom vitamin C. Ägg är dessutom en källa till fullvärdiga proteiner, innehåller alla de essentiella aminosyror en människa behöver. Tidigare fanns det dock en rekommendation om en begränsning av äggkonsumtionen, då forskare ansåg att intaget av kolesterol via maten kunde bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Numera menar man istället att det kolesterol människor får i sig med födan inte påverkar kolesterolhalten i blodet i någon större utsträckning. För friska vuxna personer finns det därför inte några äggrestriktioner, och en konsumtion på 1-2 ägg om dagen förefaller snarare nyttigt än farligt.

 

Sädesslag och smakråd

Det är många som uppskattar Saltå Kvarn och deras ekologiska produkter. För egen del är jag bland annat förtjust i företagets fyrkornskross, kornflingor och dinkel. Jag bakar också gärna med Saltå Kvarns vetemjöl special och dinkelmjöl. Nu kanske någon läsare undrar om nämnda företag har betalat för att omnämnas i positiva ordalag på Hållbara handlingar. Så är dock inte fallet. Men när jag ändå skriver uppskattande om Saltå kvarns produkter vill jag även göra reklam för deras blogg, där anställda på företaget skriver om produkter och ekologisk odling. Senaste tiden har man bland annat publicerat intressanta inlägg om de fyra sädesslagen. Just nu söker företaget dessutom deltagare till sitt Smakråd. Om jag var med på Facebook – där Smakrådets kommunikation ska ske – hade jag anmält mig direkt.

Saltå Kvarns fyrkornskross, gott och nyttigt både till grötkok och brödbak.

Saltå Kvarns fyrkornskross. Den fiberrika krossen gör gröten robust och smakrik, och brödet saftigt och gott.

 

 

Groddperspektiv

Det har inte blivit några inlägg på bloggen under den senaste tiden. Mer fart har det varit på groddar och skott i köket. I väntan på ett lite mer köttigt inlägg bjuder jag därför på frukostmackor förgyllda med alfalfagroddar och solrosskott.

Frukostmackor med solrosskott och alfalfagroddar

Frukostmackor med solrosskott och alfalfagroddar.

Det är för övrigt både roligt och enkelt att grodda och ”skotta”. För den som vill fördjupa sig rekommenderar jag Landleys kök som skriver inspirerande om olika varianter.

 

Genom död till liv

Påsken handlar om en väg genom död till liv. Inför den stundande högtiden konstaterar jag dock att vissa saker borde få stanna i jorden och förbli begravda där. Bara så kan planeten som vi känner den gå från hotande död till ett fortsatt liv.

Det jag syftar på är statligt ägda Vattenfalls kolbrytning i Tyskland och regeringens planer på en försäljning av verksamheten. En försäljning löser dock inte problemen utan kan snarare bidra till att öka brunkolsutvinningen och utsläppen av koldioxid. Mot bakgrund av detta uppmanar Greenpeace allmänheten att skriva till ansvariga politiker och kräva att brunkolet fasas ut istället för att säljas. Jag har just skickat iväg ett brev till närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Gör det du också eller vänd dig till något annat lämpligt statsråd med hjälp av denna enkla brevmall.

Ibland går vägen till livet genom att stanna i jorden. Inför klimathotet är det enda rimliga att lämna kolet i backen.