Jag är en del av problemet och en del av lösningen

Igår presenterades WWFs Klimatbarometer och på lördag 28 mars kl. 20.30 är det Earth Hour. Klimatbarometern visar bland annat på en ökad oro och ångest för klimatförändringar och att Sveriges befolkning vill se politiska krafttag i frågan.

I morse tog Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg klimatbarometern som utgångspunkt för sina Tankar för dagen i P1. Han framhöll bland annat att vi var och en är en del av problemet, samtidigt som vi också är en del av lösningen. Tankarna berörde även att vi står i skuld till de fattiga i världen och till kommande generationer. Uppfordrande men inte moraliserande reflektioner som i alla fall fick mig att vilja minska min skuldbörda. För även om jag aldrig kommer att bli helt fri från att bidra till problemet kan jag förhoppningsvis bli en allt tydligare och frimodigare del av lösningen.

Matavfall och matsvinn

Läser i UNT att Mer matavfall ska bli biogas när Uppsala Vatten bygger ut biogasanläggningen på Kungsängens gård. Det är utmärkt att biogasanläggningen anpassas för att kunna ta emot mer matavfall och producera 25 procent mer biogas än idag. Ambitionen att öka Uppsalabornas insamling, att fler hushåll börjar sortera sitt matavfall eller blir ännu duktigare i sitt sorterande, är också bra.

På samma gång är det viktigt att minnas att mycket mat slängs i onödan. Matsvinn innebär att maten hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Och det är ett stort resursslöseri när livsmedel och färdiglagad mat kastas utan egentlig anledning. Här kan många hushåll göra en viktig miljöinsats och spara sköna slantar. Ja, bara genom att ha rätt temperatur i kyl- och frysskåp (+4-5 °C respektive -18 °C), ta hand om rester på ett bra sätt (kyla ner snabbt och sedan förvara kallt) och hålla koll på skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag kommer man långt.

Om du behöver mer inspiration för att sluta slänga mat i onödan, se den här filmen:

 

 

Våren gryr, potatisen gror

Våren gryr, även om de senaste dagarna har inneburit ett litet bakslag med nysnö och kyla. Här hemma har sättpotatisen börjat gro för fullt. Vi hoppas kunna sätta ut den på vår kolonilott under andra halvan av april, men tidpunkten är så klart lite väderberoende.

Sättpotatis

Sättpotatis som gror i äggkartong.

Vi har köpt en Gourmetlåda sättpotatis från Stubbetorp med de fyra sorterna Amandine, Cherie, Marine och Juliette. Med både tidiga sorter och sommarsorter har vi så smått börjat drömma om SOS (smör, ost och sill), fransk potatissallad och annat gott man kan använda närodlade knölar till.

Ett skolämne fett rätt i tiden

Förra torsdagens Vetandets värld i P1 handlade om hur den globala fetmaepidemin ska tacklas. Ett akut ämne då mänskligheten bokstavligen är på väg att äta ihjäl sig. Globalt sett är nämligen mer än 2 miljarder människor feta eller överviktiga. I Sverige har antalet feta personer fördubblats sedan 1990-talet och utgör nu 12 procent av befolkningen. Idag bär nästan varannan svensk på fetma eller övervikt. Denna fetmaepidemi orsakar stort mänskligt lidande och skenande samhällskostnader genom vällevnadssjukdomar som typ 2-diabetes, fettlever, njursvikt, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

I programmet diskuterades olika sätt att stoppa fetmaepidemins framfart. Ett huvudspår tycks vara samverkan mellan länder samt mellan myndigheter och företag med syfte att göra det enklare och billigare att äta nyttigt och svårare och dyrare att äta fet, salt och söt mat. Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning, framhöll också vikten av ett nationellt kunskapscentrum på området. Som blivande lärare saknade jag dock skolan som en möjlig aktör i sammanhanget och ämnet hem- och konsumentkunskap som en resurs i arbetet för en förbättrad folkhälsa.

Hem- och konsumentkunskap är ett skolämne som borde vara fett rätt i tiden. I praktiken är det dock grundskolans minsta undervisningsämne med ynka 118 timmar i timplanen. Tilldelningen av timmar kan jämföras med ämnen som idrott och hälsa (500 timmar), slöjd (330 timmar), bild och musik (220 timmar vardera) eller elevens val (382 timmar). Denna snedfördelning av timmar mellan olika praktisk-estetiska ämnen är ologisk, och med tanke på fetmaepidemin blir den ännu mer svår att förstå. Mot bakgrund av att övervikt och fetma ökar föreslog förvisso den tidigare alliansregeringen en förstärkning av grundskolans hälsoundervisning med 100 timmar, men valde att förlägga satsningen helt till ämnet idrott och hälsa. Min intention är inte att ställa skolämnen mot varandra, men jag anser att skolpolitiker och många andra visar stor okunskap när de missar eller bortser ifrån den potential som finns i ämnet hem- och konsumentkunskap. Ge gärna fler timmar till ämnet idrott och hälsa, men utöka samtidigt undervisningstiden i det av grundskolans ämnen som behandlar hälsa, ekonomi och miljö med utgångspunkt i hemmets handlingar!

Den enes bröd…

Under påskfastan har Svenska kyrkans internationella arbete en kampanj på temat Utrota Hungern. I söndags hade vi brödauktion i Tunabergskyrkan där hela behållningen gick till denna angelägna fastekampanj.

Brytbröd

Några av de bröd vi bakade till brödauktionen i Tunabergskyrkan i söndags. Förutom brytbröd bidrog mitt hushåll med rågkakor, grova och ljusa limpor samt fröknäcke.

Men på samma gång som 800 miljoner människor går och lägger sig hungriga i kväll så lider ungefär 2 miljarder människor av övervikt eller fetma. För hunger är ett väldigt allvarligt problem, samtidigt som olika vällevnadssjukdomar utgör den främsta dödsorsaken globalt sett. Så paradoxalt och svårt är läget under solen.

Mars linsgryta med kokosmjölk

Mars månads vegetariska vardagsnykomling är en välsmakande och lättlagad linsgryta med kokosmjölk. Receptet kommer från en av handledarna på den VFU (förkortning för verksamhetsförlagd utbildning) jag gör just nu, men jag har gjort några smärre tillägg och justeringar. Den prisvärda linsgrytan passar fint för storkok och till matlådor, men smakerna är långt ifrån vardagsgrå. Ja, grytan kan med framgång ställas fram på middagsbordet när man har gäster under sitt tak. I fredags kväll åt vi linsgrytan med basmatiris, mango chutney, grekisk yoghurt och nybakade naanbröd. Utmärkt gott!

Linsgryta med kokosmjölk och naanbröd

Linsgryta med kokosmjölk och naanbröd.

Linsgryta med kokosmjölk (ca 2 portioner)

Ingredienser
1/2 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 morot
1 tsk riven ingefära
1/2 msk rapsolja
1 tsk curry
1 tsk mald spiskummin
1 krm mald koriander
1 krm mald kanel
1 msk soja
2 dl krossade tomater
1/2 tomatpuré
1 dl vatten
1 dl kokosmjölk
1/2 tärning grönsaksbuljong
3/4 dl gröna linser
Salt och peppar att smaka av med

Gör så här
Blötlägg de gröna linserna enligt anvisningarna på paketet. Tänk på att
detta moment kan behöva viss framförhållning. 

Skala och hacka gul lök och vitlök. Skala och skär moroten i tärningar, 
och riv ingefäran grovt.

Fräs gul lök, vitlök, morot och ingefära i olja i en kastrull. Tillsätt 
kryddorna och sojan och låt dem fräsa med en stund. Häll i tomater, 
tomatpuré, vatten, kokosmjölk, buljongtärning och linser. Rör om. Låt 
koka upp och småkoka under lock i cirka 30 minuter. 

Späd eventuellt med vatten om grytan blir för torr. Smaka av med salt 
och peppar.

Servera med ris, chutney, tjock yoghurt, ytterligare någon grönsak samt
naanbröd. Grytan kan varieras genom att de gröna linserna byts ut mot 
röda eller svarta dito.

 

Ljuset kommer åter

Ute är det vårvinter, idag med värmande sol och ljumma vindar. Inne är ljuset också åter, men på ett lite annat sätt. Sedan en tid tillbaka är vårt hushåll nämligen med en inomhusmarschall i vilken vi återvinner ljusstumpar och andra stearinrester.

Vinnaljus Indoor CeraLava

Vinnaljus Indoor CeraLava, en fin och praktisk inomhusmarschall.

Vinnaljus Indoor CeraLava är både fin och praktisk. Dess aluminiumbrännare har en permanentveke av glasfiber som avger en rökfri låga. Bara att fylla på med ljusstumpar och stearinrester från värmeljus när ljusmassan i marschallen börjat minska. Brinntiden är upp till 12 timmar.

Inomhusmarshallen rekommenderas varmt för den som inte har möjlighet att stöpa ljus i egen regi och som inte vill kasta användbara stearinrester i soporna. Marschallen finns även i vindsäkert utomhusutförande och har då namnet Vinnaljus Outdoor CeraLava.

Återvinning av ljusstumpar

Återvinning av ljusstumpar. Det är bara att lägga ned det överblivna stearinet i marschallens varma ljusmassa, så smälter det för att sedan förbrännas i aluminiumbrännaren.

Stearinstumpar

Ljusstumpar och andra stearinrester i väntan på återvinning, först i vår stumpljusstake och sedan i inomhusmarschallen. Återvinning steg för steg helt enkelt.