Februaris falafel

Vi matchar knappast falafelstaden Malmö men februari utvecklades ändå till något av en falafelmånad i vårt Uppsalahushåll. Kikärtsbollar är inget nytt i vårt kosthåll, men vi har inte lagat dem själva tidigare. Fråga mig inte varför, för det är egentligen inte särskilt svårt. Nu har vi hur som helst ätit hemkörda kikärtsbollar till middag vid fyra tillfällen på en månad.

Efter att ha provat på ett par olika grundrecept och lika många tillagningsmetoder anser vi att friterade kikärtsbollar är klart bäst hittills. De friterade bollarna görs på blötlagda men okokade kikärter. Genom fritering får bollarna en vacker och knaprig yta, och ett perfekt saftigt innehåll. Och man ska inte avskräckas av friteringsmomentet. Det är enklare än man tror, bara man har koll på oljans temperatur (med hjälp av en matlagningstermometer) och arbetar i en kastrull med hög kant (för att slippa stänk).

Friterad falafel är verkligen i en klass för sig när de är nygjorda, men förlorar mycket av sin fina konsistens när de kyl- eller frysförvaras. Hittills känns inte metoden som den optimala för den som vill göra en rejäl laddning med kikärtsbollar för månadens matlådor. Vi ska dock prova att fritera bollarna lite kortare tid (bara 2-3 minuter istället för de 5-6 minuter som receptet anger) och se om det påverkar resultatet positivt vid kylförvaring och återuppvärmning.

Ugnsstekning är den andra metod vi testat. Det är lite enklare än fritering och kikärtsbollarna görs här på kokade och väl avrunna kikärter. Resultatet har emellertid blivit lite torra och spruckna bollar, med ett innehåll som inte kan matcha den saftighet som uppnås vid fritering. Bollarnas färg och form blir inte heller lika perfekt. Vi ska dock prova att steka kikärtsbollarna i gjutjärnspanna på spisen istället. För skam den som ger sig i jakten på en tillräckligt smarrig och vardagssmidig falafel. Till fest får det dock bli friterade bollar, eftersom nygjorda sådana spelar i en egen division!

Här är ett recept på friterad falafel som i stort sett följer falafelreceptet i Det goda enkla av Anna och Fanny Bergenström.

Falafel (för fyra personer)

200 g kikärter, blötlagda över natten
1 tsk flingsalt
1 tsk malt korianderfrö
1 tsk mald spiskummin
1/4 tsk cayennepeppar
1 liten finhackad gul lök
2 finhackade vitlöksklyftor
4 msk hackad koriander
2 msk hackad bladpersilja
knappt 1/2 tsk bikarbonat/bakpulver
1 msk vetemjöl
3 msk vatten
ca 7 dl rapsolja att fritera i

Mixa de blötlagda, väl avrunna kikärterna och flingsaltet i en 
matberedare. Tillsätt övriga ingredienser och kör till en grön, 
lite smulig och fuktig massa. Täck smeten och låt den vila i kylskåpet
någon timme. 

Forma kikärtssmeten till ca 20 små runda bollar. Värm oljan försiktigt 
i en tjockbottnad kastrull med höga kanter. Oljan ska vara mellan 160 
och 180°C. Fritera ungefär hälften av kikärtsbollarna åt gången, men 
lägg i en i taget i kastrullen. Fritera 5-6 minuter eller tills de är 
fint gyllenbruna. Använd en hålslev för att lägga i och ta upp bollarna.

Servera falafeln på klassiskt vis med pitabröd, sallad och tahini-
dresssing, till en couscous- eller bulgursallad, eller varför inte 
till pasta.

Och här följer en instruktionsfilm (på engelska) för den som vill få guidning i fritering av falafel. Observera att filmen utgår från ett delvis annat recept än det ovan. Det kryllar nämligen av olika falafelvarianter där ute. Kärt barn har många recept.

 

Annonser

En grön och rättvis skatteväxling

Idag skriver 14 miljö- och energiforskare på DN Debatt och föreslår kraftfulla åtgärder i form av tydliga styrmedel – som nya skatter – för att begränsa svenskars köttkonsumtion och flygresor. Forskarna pekar ut dessa områden eftersom de motsvarar ungefär hälften av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. ”De utsläpp som uppstår runt om i världen som en följd av svenskarnas matkonsumtion och flygresor är ungefär tre ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det kan jämföras med att de totala utsläppen inom Sveriges gränser (vägtrafik, industrier, osv.) är cirka sex ton per person.”

Hållbara handlingar ställer sig positiv till styrmedel som kan hjälpa konsumenter att fatta miljökloka köpbeslut och utveckla mer hållbara resvanor. Att våra mat- och resemönster äventyrar framtida generationers möjlighet att leva ett drägligt liv på planeten är inte bara kortsiktigt utan direkt omoraliskt. Men att varje enskilt hushåll ensamt ska klara av att avgöra vilka beslut och vanor som är de långsiktigt hållbara är varken troligt eller rimligt. Därför behövs det kraftfulla styrmedel, till exempel i form av skattelättnader på solpaneler och elbilar, och straffbeskattning av nötkött och flygresor.

Kraftfulla miljöskatter skulle emellertid kunna slå mot samhällsgrupper som redan lever under knappa förhållanden, något forskarna lyfter fram i sin artikel. ”För att öka acceptansen för nya styrmedel är det också viktigt att de utformas så att de uppfattas som rättvisa och inte drabbar svaga grupper orimligt hårt. Då till exempel klimatskatter genererar intäkter för staten kan skatter på andra områden sänkas i syfte att uppnå en totaleffekt som är både samhällsekonomiskt positiv och som uppfattas som rättvis.” Till denna rättviseaspekt hör även att höginkomsttagare genom sin konsumtion och sina vanor ofta står för betydligt högre utsläpp av växthusgaser än låginkomsttagare.

Hållbara handlingar välkomnar en kraftfull grön skatteväxling, men det måste samtidigt vara en rättvis sådan. Både för att rättvisa är viktigt i sig och för att den gröna skatteväxlingen ska uppfattas som legitim.

 

Siffertrixande med svenska utsläpp

Det hävdas ofta att Sverige minskar sina utsläpp av växthusgaser, men det är en sanning med modifikation. Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Sverige har visserligen minskat under många år. År 2011 låg dessa utsläpp på lite drygt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter* jämfört med 54 miljoner ton år 1993. Fast på samma gång har vår konsumtion av importerade varor skapat ökade utsläpp utomlands. År 1993 var utsläppen av växthusgaser utomlands orsakade av svensk konsumtion 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter och 2011 hade de stigit till närmare 76 miljoner ton. Det innebär dessutom att de sammanlagda utsläppen från svensk konsumtion är högre på 2010-talet än under 1990-talet. Mellan år 1993 och år 2011 ökade de totala utsläppen från svensk konsumtion faktiskt med hela 17 procent!

Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion

Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion. Tyvärr klumpade årtalen ihop sig vid nedladdningen av filen. En snyggare grafik finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Siffrorna ovan är hämtade från Naturvårdsverkets officiella statistik över utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion. Med detta underlag är det enkelt att avfärda halvsanningar som att vi i Sverige skulle ha minskat våra utsläpp sedan början av 1990-talet. Det är lätt att siffertrixa och ljuga med statistik, vilket vissa politiker gärna gör när de vill frammana bilden av Sverige som ett föregångsland på miljöområdet. Visst, vi har verkligen minskat utsläppen från vår inhemska konsumtion, men eftersom vår varuimport samtidigt orsakat kraftigt ökade utsläpp på andra håll blir resultat betydligt sämre än ett nollsummespel. Och inte ens ett nollsummespel vore i närheten av tillräckligt om ambitionen är att rädda planeten från en klimatkatastrof.

* En koldioxidekvivalent är mängden av en viss växthusgas, till exempel metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.

Gå från ord till ursprungsmärkning

Vi lever i en tid då konsumentmakt hålls högt och ansvaret för vissa miljöfrågor förläggs helt eller delvis till det enskilda hushållets handlingar. Men om konsumenter ska kunna göra medvetna val behöver de korrekt information. Lägg därtill att möjligheten till fria och upplysta köpbeslut utgör en grundbult för att marknadsekonomin ska fungera.

Ursprungsmärkning är ett av de verktyg konsumenter behöver för att göra informerade val i livsmedelsbutiken. Idag finns det regler om att nötkött, fisk och vissa andra livsmedel – som honung, frukt och olivolja – ska ha en märkning som visar var produkterna kommer från. Från och med den första april i år måste dessutom kött från gris, lamm, get och fågel ursprungsmärkas.

För mejeriprodukter finns däremot inget krav på ursprungsmärkning, vilket kan ställa till det för den konsument som vill handla närproducerad mjölk och stödja svenskt lantbruk. I dagens DN uppmärksammas denna problematik under rubriken Svårt hitta ursprungsland på varor i mejeridisken. Det är lätt att känna igen sig när tidningen liknar mjölkdisken vid en snårskog där konsumenten lätt går vilse. För vissa varor är märkta med såväl tillverkningsland som land där råvaran producerats, medan andra produkters förpackningar förmedlar minimalt med information. Minst sagt frustrerande för de konsumenter som vill fatta upplysta köpbeslut. Något fyra av fem konsumenter vill göra enligt en undersökning gjord av den europeiska konsumentorganisationen BEUC.

Det är utmärkt att ursprungsmärkning av mejerivaror lyfts i media. Frågan om ursprungsmärkning regleras dock på EU-nivå och ska det bli en någorlunda snabb förändring går vägen förmodligen via frivilliga branschöverenskommelser. Enligt DN ska landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ha lyft detta med mjölkbranschen och en arbetsgrupp tillsatts för att utreda frågan. Förhoppningsvis stannar det inte vid prat utan leder till en förbättrad ursprungsmärkning även av dessa produkter. En sådan utveckling skulle inte bara hjälpa oss konsumenter utan sannolikt också gynna svenska mjölkbönder och de mejerier som förädlar deras råvara. Så gå från ord till ursprungsmärkning!

 

Agera för klimaträttvisa

Act Now for Climate Justice

För ett par dagar sedan lanserades en ny globala klimatkampanj. Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans i mer än 140 länder för att skapa positiv och hållbar förändring för fattiga och marginaliserade människor.

Act Now for Climate Justice fokuserar på att världens ledare måste leverera rättvisa och effektiva klimatåtgäder, åtgärder som är tillräckliga för att förhindra katastrofala klimatförändringar samtidigt som det ger världens fattigaste en möjlighet till hållbar utveckling. På kampanjens hemsida får man möta klimatvittnen från olika delar av världen, människor som tvingas leva med de dramatiska konsekvenserna av klimatförändringarna. Kampanjsajten innehåller även ett upprop till lokala, nationella och internationella ledare. Det globala målet för namninsamlingen är en miljon underskrifter. I Sverige siktar man på minst 20.000 namn, som sedan kommer att lämnas över till regeringen inför Paris-mötet. Jag har redan skrivit under uppropet som lyder såhär:

Till världens politiska ledare,
Klimatförändringarna påverkar alla, men särskilt människor som lever i fattigdom och utsatthet, trots att de har gjort minst för att orsaka klimatförändringarna. Jag tycker inte att det är rättvist. På klimatmötet i Paris uppmanar jag er att förbinda er att:

– Leverera rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder, tillräckliga för att hejda klimatförändringarna och hålla den globala uppvärmningen tydligt under 2 grader.

– Betala ut och öka klimatfinansieringen med additionella offentliga medel som gör det möjligt för de fattigaste att anpassa sig till klimatförändringarna och fortsätta en hållbar utveckling, med låga klimatutsläpp.

– Sveriges andel av den internationella klimatfinansieringen uppgår till minst 2,7 miljarder kronor för 2016 och når minst 4,2 miljarder kronor årligen 2020 – med pengar som inte tas från det ordinarie biståndet.

– Sveriges utsläppsminskningar uppgår till minst 55 procent 2030 och till minst 95 procent 2050.

Fiskguiden 2015 är här

Så var den här, WWFs fiskguide 2015. Guiden omfattar ett 50-tal fiskarter, där cirka hälften har grönt ljus. Förra årets upplaga av fiskguiden skapade rejäl debatt kring västkusträkan. Och eftersom alla nordhavsräkor, förutom dem från Barents hav, har fortsatt rött ljus drog diskussionen igång igen idag. P4 Väst rapporterar om fiskhandlare på Smögen som inte förstår beslutet bakom märkningen, och UNT berättar om fiskhandlare i saluhallen i Uppsala som inte låter guiden få direkt genomslag i utbudet. Något som lätt försvinner i diskussionen är orsakerna till WWFs beslut. Det röda ljuset beror på att kontrollen av dumpning av småräkor är fortsatt dålig och att det finns brister i förvaltningen av västkusträkan. När kritiken nu återkommer kanske det är dags för näringen att dra öronen till sig och verkligen göra något åt problemen!?

En nyhet i årets upplaga av fiskguiden är att ASC-certifierade tropiska jätteräkor för första gången får grönt ljus, liksom MSC-märkta havskräftor från Kattegatt och Skagerrak. Hållbara handlingar hoppas dock att svenska konsumenter inte tolkar detta som att det är fritt fram att äta alla jätteräkor och havskräftor. Minns alltså att det gröna ljuset bara gäller certifierade odlingar och fisken! För att hålla rätt på detta och annat som rör ett hållbart fiske är det positivt att Fiskguiden nu kan laddas ner som app i mobilen. Men för den som inte har tillgång till guiden elektroniskt eller på annat sätt finns det ett enkelt råd som är lätt att följa: Köp fisk och skaldjur märkta med MSC, ASC eller KRAV, de har nämligen alltid grönt ljus i WWFs fiskguide!  

En tid att ta fasta på

Idag är det fastlagssöndagen. Det är den första av de tre (fest)dagar som föregår den stora fasta som många kristna iakttar från askonsdagen och fyrtio dagar fram till påsk. Efter fastlagssöndagen (även kallad köttsöndagen) kommer blåmåndagen (också kallad fläskmåndagen eller korvmåndagen), följd av fettisdagen (eller vita tisdagen).

Fest i fastlagen

Fastlagen är en tid för fest. Därför har jag och Ida skapat en tradition med stor semmelbjudning under dessa dagar. Sedan vi flyttade till en mindre lägenhet har dock festligheterna fått ligga i träda, men kommer att återuppstå så snart vi får chansen (läs: bor lite större). När det begav sig uppmärksammades vår lilla tradition till och med i Dagens Nyheter under rubriken ”Kristen fasta på nytt sätt”.

Fastlagsdagarnas traditionella namn avslöjar att det är en tid för fest och på många håll i världen hålls just nu uppsluppna karnevaler. Ordet karneval har sin bakgrund i medeltida latin och betyder ungefär ”ta bort kött” eller ”farväl kött”. Det är också precis vad jag tänker göra från och med askonsdagen. Kött är nämligen en av de saker som jag kommer att avstå ifrån under årets påskfasta. Och egentligen är det inget märkvärdigt med det, för många kristna gör exakt samma sak både här i Sverige och runt hela vår jord. Jag vill dock berätta om det eftersom det handlar om att tro och liv hör ihop, att tro inte kan reduceras till en privatsak utan också är en viktig drivkraft i min och andra människors strävan efter en bättre värld. För att äta helvegetarisk mat fram till påsk är ett av mina bidrag till att hushålla med jordens resurser, minska min klimatpåverkan och skapa bättre förutsättningar för mat åt alla människor. Det som står (och inte står) på bordet blir förhoppningsvis också en påminnelse för mig (och andra) om den självutgivande kärlekens väg som leder till livet.

”Herre, du vandrar försoningens väg, själv både flykting och fredlös.
Smärtornas gata med hetta och damm drev dig din kärlek att gå.
Visa oss vägen, försoningens Herre. Ge oss nu viljan att gå den.” (Sv Ps 738:1)

 

 

 

Botaniserar för ett grönare kök

Just nu botaniserar jag i boken Green Kitchen Stories av David Frenkiel och Luise Vindahl. Boken – och inte minst deras blogg med samma namn – har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Det vattnas i munnen när jag läser om rödbetsbourguignon, bönotto och fruktremmar. Och jag tror dessutom att jag har funnit februari månads vegetariska vardagsnykomling i boken. Jag ska dock provlaga receptet innan jag avslöjar mer här på Hållbara handlingar.

Green Kitchen Stories

Green Kitchen Stories – fin inspiration för vegetarisk vardagsmatlagning.

 

Läs och spara miljoner!

I mitt hushåll äger vi en Renault Clio som vi i stort sett är nöjda med utifrån våra behov. Med jämna mellanrum har vi dock funderat över om det vore bättre att sälja bilen och istället gå med i en bilpool, ansluta oss till en samåkningstjänst eller hyra bil vid de tillfällen vi behöver det. För att göra tröskeln till onödiga bilturer lite högre och samtidigt spara pengar brukar vi ställa av bilen under perioder då vi inte planerar att nyttja den. Vi har också sett avställning som ett steg på vägen att kanske våga kapa trossen till bilberoendet mer definitivt. När jag läser inlägget från En köpfri dag blir jag peppad att allvarligt överväga om tiden för bilförsäljningen är inne. Och jag tycker att det är bra att inlägget även tar upp frågan om vad man bör (och inte bör) göra med de pengar man sparar genom att inte äga bil. Om besparingen ska vara en verklig vinst för miljön får pengarna inte läggas på fler Thailandsresor eller en ökad prylkonsumtion. Men precis som En köpfri dag påpekar så finns det mer hållbara alternativ att lägga slantarna på!

En köpfri dag

Ej bil, vägmärke

Det finns ett enkelt sätt att bli miljonär – i alla fall för många unga stadsbor. Knepet är att aldrig köpa bil – en trend som är på gång med peak car.

En snittkostnad på 6000 kr i månaden för att äga och köra en bil är vanligt. Det blir en kostnad på över fyra miljoner om du har bil hela ditt vuxna liv. Du kan göra en egen beräkning utifrån dina villkor här.

Kostnaden för alternativen med kollektivtrafik, cykel, tåg, buss, taxi och bilpool eller hyra av bil när du verkligen behöver det, blir högt räknat inte ens en miljon för hela ditt vuxna liv. Du sparar med andra ord över tre miljoner i snitt på att aldrig köpa bil om du är ung idag.

Kostnaden kan förstås variera kraftigt beroende på en rad faktorer, men totalt sett sparar nog du och samhället betydligt mer än…

View original post 413 fler ord

Crush on kross

Jag är barnsligt förtjust i kross. Kross är en fullkornsprodukt av säd – i praktiken klippta bitar av skalade hela sädeskorn – där både grodd och kli finns kvar. Kross innehåller mycket kostfiber och rikligt med viktiga mineralämnen.

I lördags använde jag Saltå Kvarns fyrkornskross till både gröt och bakning. I båda fallen skållade jag krossen i förväg med hjälp av kokhett vatten. I ett framtida inlägg ska jag skriva mer om skållning vid brödbak. Här kommer istället receptet på en härligt robust, nyttig och smarrig gröt gjord på fyrkornskross, dessutom naturligt sötad med katrinplommon och dadlar. Lägg därtill att gröt är prisvärd och klimatsmart mat!

Gröt på fyrkornskross

Gröt på fyrkornskross, naturligt sötad med torkade katrinplommon och dadlar, serverad med valnötter och havredryck.

Gröt på fyrkornskross med torkad frukt (2-3 portioner)

Det här behövs:
1 dl fyrkornskross
1 dl dinkelflingor
6 dl vatten
1 krm salt
8 st torkade katrinplommon
8 st torkade dadlar
1 näve valnötter

Gör så här:
Häll fyrkornskrossen i en kastrull. Koka upp vattnet (i vattenkokare) och häll över krossen. Låt stå 8-10 timmar med locket på.

Tillsätt dinkelflingorna och koka upp gröten. Låt småkoka i 20 minuter. Tillsätt salt och klipp ned bitar av katrinplommon och dadlar i gröten. Fortsätt småkoka i ytterligare 10 minuter. Stäng av plattan och låt gröten eftersvälla en stund i kastrullen med locket på.

Servera med mjölk/havredryck/sojadryck och rikligt med valnötter.

För den som vill ha mer och varierad gröt rekommenderas Axas grötrecept.