Januaris blomkålssoppa

En av mina ambitioner för år 2015 är att laga (minst) en för mig ny vegetarisk maträtt varje månad. Det finns nämligen många skäl att öka andelen vegetarisk mat på tallriken. Det är god, nyttig, billig och klimatsmart mat. De rätter jag lagar ska dessutom bygga på en hög andel ekologiska råvaror och gärna fungera som smidiga storkok i vardagen.

Med en dag kvar på årets första månad är det inte för sent att presentera rätt nummer ett. Igår lagade vi nämligen ”Januaris blomkålssoppa” till middag, en krämig pärla till soppa som passar utmärkt i både helg och söcken. Håll till godo, här kommer receptet.

Januaris blomkålssoppa

Januaris blomkålssoppa – god, nyttig och lättlagad. Vegetarisk vintermat i säsong helt enkelt.

Januaris blomkålssoppa (4 portioner, ca 45 min)

Ingredienser
1 stort blomkålshuvud
1 stor purjolök
5-6 medelstora jordärtskockor
2 vitlöksklyftor
Rapsolja (att fräsa i)
10-14 dl vatten (beror på hur krämig man vill ha soppan)
2 tärningar grönsaksbuljong
1 dl röda linser (torkade och sköljda)
1-2 dl iMat (Oatly, vegansk havrebas, 13 % fett) eller matlagningsgrädde (15 % fett)
Salt och svartpeppar
200 g halloumi
Färsk timjan till garnering

Gör så här
Ansa och skölj blomkål och purjo. Skär blomkålen i mindre bitar och strimla purjon. Skala och skölj jordärtskockorna och skär dem i mindre bitar. Skala och hacka vitlöken. Fräs allt detta i rapsolja i en stor kastrull i några minuter, men utan att råvarorna får färg.

Tillsätt ungefär 10 dl av vattnet (kokas med fördel upp i vattenkokaren innan det hälls i kastrullen), buljongtärningarna och linserna. Koka under lock i cirka 20 minuter.

Tärna halloumi i centimeterstora kuber. Hetta upp en stekpanna och stek halloumikuberna hastigt på ganska hög värme så att de får fin färg.

Mixa soppan slät. Tillsätt iMat eller matlagningsgrädde samt eventuellt mer vatten till önskad konsistens (den ska vara mer eller mindre krämig – vi använde för övrigt iMat gjord på havrebas, vilket fungerade utmärkt och gjorde soppan ett snäpp klimatsmartare än om vi använt mellangrädde). Smaka av med salt och nymalen svartpeppar.

Garnera soppan med färsk timjan och servera bröd till (för vår del blev det vitlöksbröd gjorda på fibertoast).

Receptet är för övrigt en utveckling av dietisten Sara Asks ”Blomkålssoppa med jordärtskockor och röda linser”, ursprungligen publicerad som en av måltiderna i de veckomenyer DN presenterade i november 2014. Dessa veckomenyer rekommenderas varmt för den som vill hålla ner på köttkonsumtionen och samtidigt följa Livsmedelsverkets kostråd.

 

Sensationella ekosiffror

År 2014 blev ett rekordår vad gäller försäljningen av ekologiska livsmedel. Enligt den oberoende nätsajten och marknadsbevakaren Ekoweb var ökningen hela 38 procent, en sensationellt hög siffra. Den ekologiska matens marknadsandel är nu 5,6 procent, vilket är högt vid en internationell jämförelse. Sverige har dock en bit kvar till Danmark, där ekologiska livsmedel står för ungefär 8,5 procent av marknaden.

Enligt Ekowebs rapport är det konsumenternas efterfrågan som drivit fram denna positiva utveckling. Svenska konsumenter vill uppenbarligen ha eko och svenskt, ju mer närodlat och lokalproducerat desto bättre tycks vi resonera. Samtidigt noteras det i rapporten att handelns intresse för frågan ökat rejält, bland annat genom bättre exponering och marknadsföring av ekologiska produkter. Som konsument har jag noterat det senare i många sammanhang. För några år sedan upplevde jag att Coop var i en klass för sig på området, men idag är till och med min lokala lilla ICA-butik på tå för att möta kundernas ekoefterfrågan. Men det är inte bara vi konsumenter som driver på utvecklingen. Ekowebs rapport berättar även om att det politiska målet om en andel på 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor nåddes och passerades förra året. I Uppsala kommun är målet att 100 procent av kommunens livsmedelsinköp ska vara ekologiska år 2023.

Om det finns någon baksida av försäljningsökningen så är det att vissa varor tenderar att ta slut i butikerna. Mer än en gång har jag fascinerats av tomt gapande ekohål i ägghyllan på ICA eller glatts åt att ekovinerna verkar väldigt åtråvärda på Systembolaget. Men alla konsumenter tar nog inte glappet mellan tillgång och efterfrågan med samma jämnmod. Det gäller att kunna leverera, att smida medan ekojärnet är varmt. Därför behöver svenska lantbrukare ges tillräckligt goda förutsättningar för att våga satsa på utvecklingen av ekologisk livsmedelsproduktion nu och framöver. Under 2015 förväntas försäljningen av ekologiska livsmedel öka med ytterligare 20 procent. Frågan är om produktionen lyckas växa i samma omfattning eller om klyftan mellan tillgång och efterfrågan kommer att vidgas ytterligare i framtiden!?

 

Grönaste Bloggarna 2014

greenmatch-awward-blog

GreenMatch har nominerat de 60 Grönaste Bloggarna 2014 och det är uppmuntrande att Hållbara handlingar finns med på listan över gröna inspiratörer, hållbara företag och klimatsmarta organisationer. Gemensamt för bloggarna är att GreenMatch anser att de genom sina hemsidor bidrar till upplysning, ökad information och god debatt för en grön utveckling av vår planet. Jag ska göra vad jag kan för att Hållbara handlingar ska fortsätta i den andan.

Billig energi dyrköpt

I mitt hushåll försöker vi använda bilen så sällan som möjligt. Ja, under kortare och lite längre perioder har vi den avställd för att spara en slant och för att göra tröskeln till onödigt småkörande lite högre. Jag har skrivit om avställning av bilen tidigare, här och här.

Nyligen var det dock dags att tanka bilen för första gången på ett tag. Då blev det påtagligt att bensinpriset är väldigt lågt, efter att råoljepriset har sjunkit med nästan 50 procent sedan förra sommaren. Och det är inte bara bensinen som är billig för tillfället. Även elpriset har legat lågt en längre tid.

Billig bensin

Billig bensin glädjer säkert många privatbilister och företag, men hur hållbart är priset egentligen?

Att energipriserna är låga glädjer säkert många hushåll. Om man är beroende av bilen eller sitter med en eluppvärmd villa är prisutvecklingen säkert mycket välkommen. Likaså för många företag. Risken är emellertid stor att de låga energipriserna driver fram en ökad förbrukning. Att bilen får rulla lite extra när det inte kostar så mycket och att temperaturen inomhus hålls någon grad högre än under vintrar med skyhöga elpriser. Eller så används de slantar som sparas genom minskade energikostnader på utlandssemestrar med flyg eller prylkonsumtion.

Billig energi kan ge kortsiktiga plånboksvinster och fina bokslut, men kan visa sig väldigt dyrköpt på sikt. Att läget är allvarligt inskärptes ytterligare förra veckan genom den rapport som framhåller att flera kritiska gränser för vad planeten tål redan har överskridits. Det låga råoljepriset är som att hälla bensin på den redan svårbemästrade klimatbrasan. Billig fossil energi kan dessutom göra att investeringarna i förnyelsebar energi tappar fart. Situationen är minst sagt ohållbar. Det som paradoxalt nog både förfärar och väcker visst hopp är det faktum att vi människor kan välja hur vi ska agera framöver. Hittills har vårt handlande inte varit särskilt övertygande, men det går ju faktiskt att förändra bara viljan finns där. Tillgången till billig bensin och el måste till exempel inte leda till en ökad förbrukning, även om det kan verka lockande för stunden.

Islossning i frysen

Vår frys har bett om avfrostning en tid. När lådorna riktigt kärvar i facken går det inte längre att förtränga det stundande projektet. Vi och väderleken har dock gått om varandra de senaste veckorna. När det har varit riktigt kallt ute har det inte varit läge för avfrostning inne, och när projektet verkat möjligt har blidvädret slagit till.

I morse öppnade sig så ett fönster – eller snarare dörren till frysen – på allvar. Termometern visade -7 °C (visst det får gärna vara -20 °C men ändå) och planen var en studiedag hemma. En hel del isdunsar och dripp-droppande senare är nu frysen avfrostad. Märkvärdigt så mycket vatten det kan rinna ur ett halvskåp. Bra för elförbrukningen och livsmedelsförvaringen att ha det gjort. Strax dags att slå på frysen, för att så småningom flytta in frysvarorna från balkongen igen.

Islossning i frysen

Före, under och efter islossningen i frysen.

Jordens rikaste äger nästan hälften

När jag igår noterade färska siffror på orättvisorna under solen tänkte jag att de skulle få bilda underlag för ett inlägg om den sociala dimensionen av (o)hållbar utveckling. Och jag tänkte puffa för Fair Trade som ett väldigt bra sätt att försöka ändra på orättvisorna. Till min stora glädje har andra bloggare redan hunnit skriva på temat, så varför uppfinna hjulet på nytt!?

Jag försöker handla för en bättre värld genom att prioritera Fairtrademärkta dagligvaror i livsmedelsbutiker och köpa presenter på Fair Trade Shop Globalen här i Uppsala. I föreningsliv och på arbetsplatser jobbar jag för att fikat ska vara rättvist (dvs Fairtrademärkt) och i min framtida undervisning kommer jag givetvis att lyfta frågor om Fair Trade. Vad gör du för att försöka ändra på världens ekonomiska orättvisor?

Green & bloggen

I en liten notis, som man hittar en bra bit ner på ekonomi-sidan på dn.se , berättar Oxfam att världens rikaste nu äger 48 % av jordens tillgångar. Med ”de rikaste” menas den rikaste hundradelen av jordens befolkning.

”De 80 rikaste personerna i världen har under dessa fem år fördubblat sina inkomster. Deras samlade förmögenhet är nu större än hela den fattigare halvan av jordens befolkning” enligt Oxfam, och detta sker samtidigt som en miljard människor lever på mindre än 10 kr om dagen.

Jaha. Sånt här kan man berätta om utan att något händer. Inga löpsedlar, inga extrainsatta nyhetssändningar, inga demonstrationer utanför ambassader, inga Facebook-uppror. Bara ett konstaterande: världen är helt galet vidrigt orättvis, och så är det med det.

Om den där känslan av att du håller på att bli tokig över att sakernas tillstånd i världen är så fel börjar sprida sig så tänker jag att det är…

View original post 136 fler ord

Blå energi

Sedan en tid tillbaka äger mitt hushåll andelar i ett vindkraftverk genom OX2. Vi ser det som en investering för en mer hållbar elproduktion från en förnybar källa. Apropå energi så handlade dagens Vetandets värld (P1) om blå energi. Blå energi är ett samlingsnamn för all sorts energi som hämtas från havet. Beräkningar gör gällande att en stor del av Europas framtida energibehov skulle kunna täckas av elproduktion från vågor, strömmar och tidvatten. Här finns en enorm potential, men även tekniska och miljömässiga utmaningar. Lyssna på programmet (som får en uppföljning om havsbaserad vindkraft i morgon) och lär dig mer (det gjorde i alla fall jag).

Och du, ett aktivt och grönt val av elavtal är en enkel men viktig insats för hållbar utveckling. Särskilt mycket dyrare jämfört med konventionella avtal behöver det inte bli heller. Jämförelser av olika avtal kan till exempel göras på Elskling och Compricer. Kom igen, många fler svenska hushåll kan (och borde därför) gå på sol, vind eller vatten!

Många (köks)bäckar små

Sedan ett par månader tillbaka ingår jag i företaget ELIQ:s bloggpanel. ELIQ är en oberoende aktör som säljer smarta elmätare till vanliga hushåll. Vi som deltar i bloggpanelen testar och diskuterar deras ELIQ Energy Online-system, men skriver också allmänt om energisparande åtgärder i hushållet.

Just nu har vi börjat diskutera olika åtgärder som man kan vidta för att minska elförbrukningen i köket. Nedan följer mitt första inlägg på temat, en lista på åtgärder som är långt ifrån uttömmande men som kanske ändå kan inspirera någon.

————-

Jag och min fru bor i en hyresrätt i Uppsala. Då vi är hyresgäster är det inte aktuellt att fundera över om vår kyl/frys ska ersättas av en nyare för att minska på energiförbrukningen, och eftersom vår lägenhet inte har diskmaskin är vi hänvisade till handdisk. I övrigt har vi nog den eldrivna maskinpark som många hushåll har: mikrovågsugn, vattenkokare, kaffebryggare, stavmixer, brödrost, hushållsassistent etcetera.

Mot bakgrund av det ovan sagda kommer det här inlägget inte att lyfta några stora grepp (som att byta ut kyl och frys) utan snarare att inriktas på en rad ”små” åtgärder som tillsammans ändå kan göra skillnad för elförbrukningen. Jag slänger fram dem i punktform, utan inbördes rangordning:

  • Se till att ha rätt temperatur i kyl och frys, +4-5 °C i kylen och -18 °C i frysen.
  • Frosta av frysen minst en gång varje år, eftersom isbildning försämrar frysens kapacitet och ökar elförbrukningen. Passa på att göra avfrostningen någon kall dag vintertid, då frysvarorna enkelt kan förvars utomhus under tiden.
  • Koka alltid upp vatten med vattenkokare, det går snabbare och är mycket mer energieffektivt än att koka upp vatten på spisen.
  • Lägg locket på grytor och kastruller. Undantaget från denna huvudregel är kokning av pasta, ägg och såser.
  • Koka bara upp det vatten du verkligen behöver. Sluta häll ut halvfulla te- och kaffekannor, eller gör iste eller iskaffe på det som blivit över.
  • Se till att mat som ska kyl- eller frysförvaras är ordentligt avsvalnad innan den hamnar i kyl och frys. Ljummen mat sabbar klimatet i kyl- och frysskåp, vilket innebär ökad energiåtgång och sämre livsmedelshygien. Ett tips är att ställa ut mat för avsvalning utomhus vintertid. Då går avsvalningen fortare, vilket är väldigt bra ur livsmedelshygienisk synpunkt.
  • Fyll frysen, då drar den mindre el än när den är halvfull.
  • Tina upp frysta matvaror i kylskåpet. Det går förvisso långsammare än i rumstemperatur, men är ofta bra för att bibehålla kvaliteten på matvarorna och minskar också energiåtgången i kylskåpet.
  • Ugnen slukar energi när den står på, så använd den effektivt och låt den inte stå på i onödan.
  • Varmhåll inte maten i onödan, eftersom det både slösar energi och försämrar matens näringsinnehåll (bland annat så förstörs C-vitamin snabbt vid varmhållning).
  • Handdiska inte under rinnande vatten. Använd diskbalja istället!

Det finns givetvis många fler små (och stora) åtgärder som kan spara energi i köket i vardagen. Fyll gärna på med energismarta kökstips i kommentarsfältet!

Det händer när du vilar

Vi lever i en tid av stora hot och svåra utmaningar. De senaste dagarnas händelser i Paris förskräcker och väcker avsky. Moskébränderna i flera svenska städer likaså. Vi ställs mot dem på ett farligt sätt, rädslor och fientlighet eskalerar både i världen och här hemma. Lägg till detta de allvarliga miljö- och klimathot som du och jag, och världens ledare, inte tycks kapabla att möta på ett tillräckligt radikalt sätt. Ja, vissa dagar känns mörkret kompakt (när jag skriver detta nås jag av uppgiften om att två personer förmodas döda i ytterligare ett gisslandrama i Paris).

Mot bakgrund av det ovan sagda verkar det kanske lite märkligt att skriva ett inlägg om behovet av vila och nyttan av bokläsning. Är det inte på barrikaderna kampen nu måste föras? Jo, nog är det så att vi som tror på demokrati, tolerans och människors lika värde måste vara beredda att kämpa för vår övertygelse och är skyldiga att höja våra röster för andra människors rättigheter i en tid som denna. Behovet av enveten kamp gäller även strävan efter en mer hållbar livsstil. Nu och framöver är det handling som räknas på en rad områden.

Samtidigt tror jag att denna kamp måste grunda sig i och hämta kraft från stunder och perioder av vila och besinning. Hoten och utmaningarna kräver förvisso både mod och handlingskraft, och det vore fegt att dra sig undan när världen som mest behöver oss. Men även goda krafter behöver fyllas på, både för att orka och för att vara tillräckligt klarsynta. Kampen vinner nämligen inte på att likriktas eller förhastas. Det är bråttom, men all handling behöver växa ur eftertanke för att inte bli kontraproduktiv eller springa in i återvändsgränder.

På mitt nattduksbord ligger Det händer när du vilar av Tomas Sjödin. Boken är ännu oläst, men i mötet med nyhetsflödet dessa dagar tänker jag att det är hög tid att ge den tid och mentalt utrymme. Inte för att dra mig tillbaka från eller förneka världen, men för att söka vettiga proportioner mellan vila och aktivitet – vilket jag tänker är en förutsättning för hållbar och framåtsyftande verksamhet. Världen vilar förvisso inte medan jag ägnar mig åt en bok, fast mina möjligheter att bidra till världens fred ökar om jag har frid i mitt eget liv.

Det händer när du vilar

Tomas Sjödins Det händer när du vilar ska få komplettera nyhetsflödet under en tid framöver.

 

 

 

Vardagen inte allt, men nära nog

”Varför vill du bli hem- och konsumentkunskapslärare?” Jag får frågan med jämna och ojämna mellanrum, och svaret jag ger innehåller oftast något om glädjen i hemmets olika handlingar och vikten av hållbar utveckling.

Nyligen lyssnade jag på Sara Danius vinterprogram i P1. I programmet berättar litteraturprofessorn och ledamoten av Svenska Akademien om sin pågående cancerbehandling, men hon kommer även in på de vardagliga handlingarnas betydelse när livet är svårt. Hon återger några samtal med sin vän psykiatern, och hur hon med tiden kommit på hur han förmedlar ett välgörande budskap när han ofta är exalterat upptagen av matlagning och måltider.

Danius tolkning av sin väns outtalade budskap är som en lovsång till ämnet hem- och konsumentkunskap. Så här lyder den: ”Omsorgen om vardagen. Omsorgen om maten och måltiderna. Omsorgen om dem som står oss nära. Vardagen är kanske inte allt vi har, men inte långt därifrån.”