Mot det nya året som på räls

Det är många som klagar på SJ och det finns ibland verkligen skäl att göra det. Hållbara handlingar har till exempel kritiserat att SJ slutar sälja utlandsbiljetter. Men efter att ha rest inrikes på räls – och som på räls – en del den senaste tiden vill jag avsluta det gamla bloggåret med en annan och mer positiv bild av det statligt helägda tågbolaget.

SJ:s tåg är nämligen ett utmärkt och miljömärkt (Bra Miljöval) alternativ till flyg och bil. Ett hållbart transportmedel som trots snö och kyla kan vara förvånansvärt punktligt. Tågvagnarna är välstädade (toaletterna nästan konstigt fräscha i jultrafiken) och sittplatserna sköna. Och vid flera tillfällen har jag slagits av hur genuint trevlig ombordpersonalen är. Lägg till detta små men inte oviktiga detaljer som att kaffet ombord är både KRAV– och Fairtrademärkt, mjölken ekologisk och sockret Fairtrade. Heja!

Reko kaffe och eko mjölk ombord.

Reko kaffe och eko mjölk ombord på SJ 3000 längs Norrlandskusten.

Som resenär blir jag också glad när jag bläddrar i Kupé och kan notera att frågor som rör hållbar utveckling uppmärksammas i kundtidningen. Något jag dessutom känner igen från tidigare möten med tidningen. Bra jobbat där, fortsätt så även under kommande år!

Kupé

SJ:s kundtidning Kupé aktualiserar bland annat hur nyårsfirandet kan göras mer hållbart.

I kväll blir det nyårsfirande hos gudsonen Olle och hans familj i huvudstaden. Hur jag och Ida reser dit behöver jag nog knappast berätta. Inför 2015 tänker jag bland annat att det ska få bli ett så spårbundet år som möjligt. Både här hemma och på kontinenten. Det är inte ett nyårslöfte om att aldrig använda bilen, men en intention att alltid välja tåget där och när det går. Gott Nytt År!

Annonser

Handgjorda skor från Skråmträsk

Efter en veckas julfirande med min frus familj i Västerbotten är jag åter i Lärdomsstaden. Under dagarna i norr hann vi bland annat med en tur till SkråmträskSkon, en utflykt som vi försöker lyckas med varje gång vi är i Skellefteåtrakten.

SkråmträskSkon - handgjorda och hållbara läderskor.

SkråmträskSkon – handgjorda och hållbara läderskor från Skråmträsk sedan 1989.

SkråmträskSkon är ett familjeföretag som tillverkar och säljer tidlöst vackra och slitstarka läderskor. Tillverkningen sker hantverksmässigt, vilket skapar goda möjligheter till unika anpassningar och variationer. I produktionen används vegetabiliskt garvat läder som andas bra och åldras med värdighet. Skornas sömmar är dessutom rejält starka och om sulan skulle bli alltför nött kan skorna sulas om för 350 kronor + frakt (och då ingår även översyn av sömmar samt lädervård). ”Skråmisar” är med andra ord hållbara och snygga skor som man både kan och vill använda länge.

Kängan Tall

Kängan Tall inne på fjärde vintern (i blaskiga Mälardalen dessutom, en skodödande region vintertid).

Mitt par av kängan Tall är nu inne på fjärde vintern och skorna ser nära nog ut som nya. Jag sköter dem med enklast möjliga skovård – rengör dem vid behov och smörjer dem då och då med skofett (som man får med vid köp). Det enda som har åtgärdats på kängorna är snörena som bytts vid ett tillfälle, och då gick det att få originalsnören direkt från SkråmträskSkon. En helt suverän service, för vem har inte sörjt skor som tappat lite (eller mycket) av sin charm när det visat sig omöjligt att ersätta de ursprungliga skosnörena?!

På plats i Skråmträsk beställde jag ett par nya kängor av modellen Asp och min fru ett par stövlar vid namn Bok. Vi längtar till vecka 5 då våra personligt anpassade skor sällar sig till den lilla skogen av ”Skråmisar” här hemma.

 

 

 

God jul med hållbart firande

När detta skrivs är det fjärde söndagen i advent. Det lackar mot jul och Hållbara handlingar uppdateras nog inte förrän någon gång efter Kristi födelses fest.

Jag vill passa på att önska alla läsare en GOD JUL! Fira helgen så hållbart som möjligt – socialt, ekonomiskt och ekologiskt!

Det är (snart) en ros utsprungen! (Sv Ps 113)

Det är (snart) en ros (nåja, amaryllis) utsprungen! (Sv Ps 113) Kalenderljuset är från Munkljus/Östanbäcks kloster.

Etiska fonderingar

Etiska fonder är fonder som på olika sätt tar med etiska aspekter när fondbolaget väljer vilka företag man ska göra investeringar i. Ibland handlar det om att undvika företag som tjänar pengar på alkohol, spel, pornografi, tobak och vapen. I andra fall innebär det att hålla sig ifrån företag som bryter mot internationella normer. Det finns också fonder som aktivt söker efter de ”miljöbästa” företagen i olika branscher. Begreppet etiska fonder är med andra ord ganska vitt, för att inte säga diffust. En tidigare granskning har också visat att det råder stor variation mellan de fonder som kategoriseras som etiska.

Mot bakgrund av det ovan sagda är det välkommet att regeringen utser en utredare med uppdrag att se över hur fondbolagens information om etiska fonder kan bli mer enhetlig. Sveriges konsumenter är sedan tidigare inne på ett liknande spår genom sin satsning Fundwatch, där man arbetar för att få fram ett webbaserat verktyg som konsumenter kan använda för att syna hur (o)hållbara olika fonder och förvaltare faktiskt är. Enhetliga och tydliga kriterier och konsumentvänliga verktyg som underlättar jämförelser av olika alternativ är viktiga hjälpmedel för de konsumenter som vill investera mer hållbart. Och intresset finns där, inte minst bland kvinnor om man får tro rapporten Kvinnor och män som fondsparare 2012.

Bilen bättre av än på

För snart ett år sedan skrev jag ett inlägg om fördelarna med att ställa av bilen. Under 2014 har mitt hushåll låtit bilen stå under kortare och längre perioder. Genom framförhållning och samordning har den förändrade bilanvändningen knappast inneburit några större problem eller uppoffringar, men väl vinster för både privatekonomin och miljön.

Det är enkelt att ställa av och ställa på sitt fordon. Transportstyrelsen erbjuder fyra smidiga vägar: appen Mina fordon, en e-tjänst via datorn, servicetelefon eller skriftlig begäran med hjälp av fordonets registreringsbevis. Vi använder Mina fordon, vilket bara tar några sekunder. Det är dock viktigt att tänka på att en avställning aldrig kan göras bakåt i tiden, utan bara från och med den dag då en fullständig anmälan kommer in till Transportstyrelsen.

Transportstyrelsens app Mina fordon

Transportstyrelsens app Mina fordon går enkelt att ladda ned på iTunes eller Google Play.

 

Jätteräkor odlas på Uppsalaslätten

Jag tillhör den minoritet som aldrig blivit golvad av gambas. Av miljöskäl har det dessutom varit enkelt att skippa scampi. Trots mitt ointresse och min kritiska inställning måste jag säga att det är väldigt glädjande att företaget Vegafish är på gång med odling av jätteräkor i både Uppsala och Bjuv. För jag vet hur många som älskar dessa tropiska räkor, men önskar se en mer hållbar odling än den som drivs genom skövlade mangroveskogar. I sammanhanget är det dessutom en fin bonus att Vegafish satsar på bassänger som är uppvärmda av billig spillvärme och att räkornas foder kommer att bestå av restprodukter från jordbruket.

Det är med andra ord bara att gratulera Vegafish till en vad det verkar både hållbar och lukrativ affärsidé. Den möjliga hake jag kan se är att försäljningen av jätteräkor kan få ett generellt uppsving när ryktet om de mer hållbara läckerheterna når ut i stugorna. Ja, i värsta fall tänker många att ”jaha, då är det alltså grönt ljus att äta scampi nu” och funderar inte längre över hur räkorna odlats. Håll därför utkik efter märkningarna MSC, ASC och KRAV när du handlar jätteräkor också i framtiden. Och du, glöm inte att fråga efter hållbara alternativ även på restaurangen!

Bioplast på frammarsch

Plast framställs vanligen av råolja, men kan också produceras med hjälp av råvaror som majs, socker och cellulosa. Sådan biobaserad plast är förnyelsebar och genererar mindre koldioxidutsläpp än den som har fossilt ursprung.

I reportaget Trä kan komma att ersätta plast uppmärksammar Vetenskapsradion de möjligheter som den svenska skogsindustrin har inom bioplast-området. Man kan nämligen tillverka polyeten – en vanlig plastsort – genom att bryta ned cellulosa till socker och jäsa sockret till etanol. Från etanolen går det sedan att få fram eten, som kan användas för att tillverka polyeten. Tekniken finns alltså egentligen på plats, men en storskalig utbyggnad hindras av att etanoltillverkning från cellulosa är ganska kostsam samtidigt som råolja är en relativt billig råvara. Forskarna hoppas dock kunna utveckla nya tillverkningsprocesser utifrån träråvaran och så få fram helt nya plastmaterial.

Hållbara handlingar tänker att det är en spännande utveckling på gång. I väntan på de nya tillverkningsmetoderna och materialen borde emellertid världens ledare bestämma sig för att olja är en ohållbar och orimligt billig råvara, som därför måste fasas ut genom hög beskattning eller tuffa miljöavgifter. Och vi konsumenter kan bidra till denna utveckling genom att förbruka mindre plast och välja förnyelsebara alternativ i den utsträckning det är möjligt.

 

Minskad och förändrad köttkonsumtion #5 Naturbeteskött

Under 2014 försöker jag minska och förändra min köttkonsumtion. I ett tidigare inlägg har jag dock tvingats konstatera att årets konsumtion redan passerat målet om max 25 kilo kött. Något jag däremot inte berättat så mycket om under året är mitt hushålls strävan efter att konsumera mer av ”rätt” sorts kött. Här kommer därför ett inlägg om vårt senaste köttköp och det storkok vi lagat på delar av köttet i kväll.

Tidigare i veckan fick Ida och jag vår andel av en köttlåda från Uppsala Naturbete. Vi är tre hushåll som gått ihop och delat på en liten nötlåda, vilket är 1/8 styckning på cirka 20 kg för 145 kronor/kg. För vår del blev det fyra kilo köttfärs samt cirka ett kilo var av rostbiff, märgpipa och entrecote.

Naturbeteskött

Nötkött från Uppsala Naturbete, slaktat, styckat och förpackat av Sörby Slakteri och Styck AB.

I kväll har vi tinat ett kilo av nötfärsen och gjort ett storkok köttfärssås och chili con carne. Inte minst den senare rätten är riktigt smart mat ur perspektivet hållbar utveckling, eftersom färsen här drygas ut med bönor. Baljväxter är dessutom proteinrika. Ett annat – men inte lika proteinrikt – tips är att dryga ut köttfärssåsen med rivna morötter eller andra rotsaker. Sammanlagt lagade vi 16 portioner mat av ett kilo färs, vilket innebär att kostnaden för köttet ligger på ungefär nio kronor per portion. Det tillkommer givetvis ytterligare utgifter för en komplett kötträtt och måltid, men räkneexemplet visar ändå att det går att laga någorlunda prisvärd mat på det lite dyrare naturbetesköttet.

Slutligen något om naturbeteskött och dess många fördelar. Så här skriver Uppsala Naturbete på sin hemsida:

”Det finns många anledningar till att minska vår konsumtion av kött. Men när vi väl äter det – välj naturbeteskött. Då vet du att du inte bara får en produkt av hög kvalitet från friska djur som växt långsamt utan också att djuren har bidragit till att öka biologisk mångfald och hålla landskapet öppet. Naturbeteskött kommer från djur som växt långsamt och fått leva dubbelt så länge som konventionella slaktdjur. Detta ger bland annat ett mer välmarmorerat och smakrikt kött. Djuren har fötts upp på enbart bete och ensilerat gräs. Detta gör bland annat att köttet är rikare på Omega-3 fetter samt Vitamin D och E. Djuren har garanterat tillbringat större del av sina liv utomhus med tillgång till skydd för väder och vind. Detta möjliggör att de kan utöva sina naturliga beteenden och lever ett mer välmående och friskare liv. Betesdjur behövs för att hålla värdefulla kultur- och naturlandskap öppna för allmänheten och bevarade för framtiden.”

 

Klimatklapp

Hållbara handlingar har redan publicerat en lista med hållbara julklappstips. Naturskyddsföreningens Klimatklapp är ännu ett uppslag. En klimatklapp gör mottagaren glad samtidigt som givaren bidrar till att göra Naturskyddsföreningen starkare i sitt arbete för att skapa ett fossilfritt samhälle och bromsa den globala uppvärmningen. Glädje och framtidshopp i ett paket – kan det bli bättre till jul?!

Förbruka med måtta, överförbruka aldrig

Dagarna efter Thanksgiving (som infaller fjärde torsdagen i november) kickstartar den amerikanska julhandeln med Black Friday och Cyber Monday. Att den svenska detaljhandeln försöker haka på koncept från USA är inget nytt, men i år märks satsningen mer än någonsin. Sedan mitten av förra veckan har jag fått mängder av mejl och sms med olika erbjudanden, det ena mer lockande än det andra. Den som är intresserad av detaljhandelns aktiviteter för att få igång julhandeln kan läsa mer i DN-artikeln USA-koncept ska få fart på svenska julhandeln.

Hållbara handlingar tänker inte moralisera över julhandeln, men vill ändå mana till besinning mitt i hetsen. Fundera igenom dina och andras verkliga behov innan du låter kreditkortet dansa i butiken eller på nätet. Ja, tänk efter före och försök att ta makten över din konsumtion (snarare än att detaljhandeln gör det). Väg även in frågor om hållbar utveckling när du fattar dina köpbeslut. Går köpet att försvara socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Om inte så är det kanske läge att avstå.

Apropå att avstå från konsumtion. I lördags inföll En köpfri dag eller Buy Nothing Day som den heter i Nordamerika. Denna import från andra sidan Atlanten är dock lite mer lovvärd än Black Friday och Cyber Monday, och har syftet att vara ”a day for society to examine the issue of over-consumption.” Konsumtion betyder som bekant förbrukning. Förbruka med måtta, överförbruka aldrig.