Dieter och hållbar utveckling

I artikeln Matvanor bakom miljögifter i blodet rapporterar UNT om en vetenskaplig undersökning genomförd av Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, där olika dieters påverkan på kroppen studerats. Undersökningen visar att LCHP (Low Carb High Protein, kolhydratfattig och proteinrik kost) och Medelhavskost (lite kött och mejeriprodukter, mycket fisk, grönsaker, frukt och fleromättat fett) ger högre halter av flera miljögifter i blodet än en kost som ligger nära Livsmedelsverkets rekommendationer. ”Ju mer LCHP-lik dieten var, desto högre var halterna av ett par olika PCB:er, tre långlivade bekämpningsmedel, kvicksilver och bly. Men också den Medelhavsliknande dieten var förknippad med högre halter av flera PCB:er, ett av de långlivade bekämpningsmedlen och kvicksilver.”

Den aktuella studien är särskilt intressant då det är första gången forskare försöker fånga en helhetsbild genom att studera olika kostmönster och miljögifter samtidigt. I tidigare undersökningar har istället enskilda livsmedel och gifter stått i fokus. Förhoppningsvis kan detta helhetsperspektiv även anammas av dem som följer och förespråkar vissa dieter. Hållbara handlingar argumenterar inte emot att man kan uppleva sig må bra av och går ner i vikt genom en särskild kosthållning. Jag saknar dock ofta ett vidare perspektiv i diskussionen om olika dieter, och tycker till exempel att förespråkare av LCHP och LCHF (Low Carb High Fat, kolhydratfattig kost rik på fett) vanligen undviker frågor som rör hållbar utveckling. En hög andel animaliska proteiner och fett är nämligen inte vägen att gå om man vill minska matens miljöbelastning. För den som önskar gå ned i vikt och samtidigt vill göra en insats för miljön är det bättre att satsa på ökad motion i kombination med Medelhavskost eller Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd.

Har du ett tivoli i kylskåpet?

Har du ett tivoli i kylskåpet? I en gemensam kampanj försöker nu Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket peppa svenska hushåll att minska matsvinnet. Och undersökningar visar att det inte bara är småpotatis som kan sparas. En familj i Sverige beräknas slänga bort 3 000 – 6 000 kronor per år genom matsvinn. Den mat som hushållen i Sverige slänger varje år motsvarar dessutom utsläpp på 500 000 ton växthusgaser. Det är nästan lika mycket som utsläppen från 200 000 bilar under ett år. Och då är inte det flytande matavfallet medräknat. Här finns det alltså stora vinster att göra för såväl plånboken som miljön.

På kampanjsajten Stoppa matsvinnet kan du läsa mer om matsvinn, testa hur matsmart du är och få en mängd tips och knep om saker du kan göra hemma och när du handlar.

Fem för fem

Fick nyligen en frågeutmaning av Katarina Wohlfart. Hållbara handlingar brukar inte haka på och sprida dylika saker, men undantaget är ju som bekant det som bekräftar regeln. De fem frågorna besvaras med hjälp av fem bilder nedan. Utmaningen skickar jag sedan vidare till Green & Bloggen, Ekolisa, Gröna Ekeby, Gröna Pengar och Ett Eko.

1. Vilket livsmedel kan du inte leva utan?

Ägg

Ägg. Kan användas till väldigt mycket och innehåller nästan alla näringsämnen en människa behöver utom C-vitamin.

2. Godaste efterrätten?

Chokladkaka med kaffeglasyr

Chokladkaka med kaffeglasyr. Blir god i dubbel bemärkelse om den görs på ekologiska och Fairtrade-märkta råvaror.

3. Vad tränar du helst en dag då du har all tid i världen?

Mina sinnen

Mina sinnen.

4. Bästa träningsredskapet?

Tidegärden

Tidegärden. Bra verktyg för den ständiga övningen att böja sig inför Den som är större.

5. Vad är du tacksam för just nu?

Vägen valde dig

Vägen valde dig – och du skall tacka. (ur Vägmärken av Dag Hammarskjöld)

Förslag till uppdaterade kostråd

Idag har Livsmedelsverket presenterat sitt förslag till uppdaterade kostråd. Huvudbudskapet till befolkningen är att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig varje dag. Förslaget genomsyras av en strävan efter helhet och balans, och Livsmedelsverket försöker också väga in miljöhänsyn på ett tydligare sätt än tidigare. En ändrad livsmedelskonsumtion i riktning mot en större andel vegetabilier innebär vinster för hälsa, miljö och ekonomi (både hushålls- och samhällsekonomin). Hållbar utveckling med andra ord.

Förslaget till nya kostråd har fått stort utrymme i medierna. Här är ett axplock: Livsmedelsverket ger nya kostråd (SR), Nya kostråd: Minska på köttet och ät miljövänligt (SVT), Livsmedelsverkets nya miljöanpassade kostråd: Ät mer grönsaker och mindre kött (SvD), Nya råden: Mer bönor och motion (GP).

Det förslag till nya kostråd som presenterats idag grundas på de Nordiska näringsrekommendationerna, som i sin tur bygger på den senaste forskningen om mat och hälsa. Livsmedelsverkets förslag går nu ut på en remissrunda och ska även testas i fokusgrupper med konsumenter. De nya kostråden spikas slutligen någon gång under våren 2015.

Här följer en sammanfattning av Livsmedelsverkets förslag till kostråd:
• Ät lagom mycket.
• Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet.
• Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök.
• Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa.
• Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt.
• Välj fullkorn i stället för vitt mjöl.
• Välj magra, osötade mejeriprodukter.
• Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och Nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
• Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk.
• Minska på saltet, men använd joderat salt.

Livsmedelsverket har även nyligen kommit med råd om bra mat för vegetarianer. Ett tips för den som vill öka andelen vegetarisk mat på tallriken men undrar över kostens näringsinnehåll.

Rundabordssamtal om klimatfrågan

Stängde nyss av TV:n efter att ha sett SVT:s nya Runda bordet, ett samtalsprogram inriktat på de riktigt stora samhälls- och framtidsfrågorna. Det första avsnittet ägnades glädjande nog åt klimatfrågan och runt bordet satt gästerna Olof Persson, vd och koncernchef Volvo, Karin Bradley, biträdande lektor hållbar stadsutveckling KTH, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och föreståndare Stockholm Resilience Centre, Gustaf Arrhenius, professor i filosofi och vd Institutet för Framtidsstudier samt Annika Jacobson, chef Greenpeace Sverige. De bidrog samfällt till ett mycket intressant och uppfordrande men paradoxalt nog också hoppfullt samtal. Programmet rekommenderas varmt med andra ord. Jag har däremot missat Planetens gränser, men vill försöka titta ikapp den serien under veckan som kommer.

Årets julklapp(ar) – en tipslista

Det började med bakmaskinen för över tjugofem år sedan. På tisdag presenterar HUI Research årets julklapp 2014. Hållbara handlingar är måttligt intresserad av detta jippo och tycker det är talande för vår tid att ett spelbolag har skapat en oddslista för fenomenet. Fast när årets julklapp ändå är på tal kan väl en lista med förslag på lite mer hållbara gåvor knappast skada!? Sagt och gjort:

– Något bättre begagnat. Ett roligt loppisfynd, ett fint vintageköp eller en återbrukad sak.

– En gåva till ett välgörande ändamål. Svenska kyrkans Tänd hoppet i jul är ett exempel, Röda korsets Köp en julklapp som gör skillnad ett annat. Se Goda julklappstips för fler lovvärda uppslag.

– En kulturupplevelse. Kulturupplevelser är i många (kanske de flesta) fall mindre miljöbelastande än prylar. En upplevelse var för övrigt årets julklapp 2008, men behöver för den skull inte vara en förlegad julklapp 2014.

– En rättvist producerad vara. Rättvis handel och produkter med Fairtrade-märkning innebär bland annat att odlare och arbetare fått schysst betalt för sitt slit och att inget barnarbete förekommit i produktionen. Fair Trade Shop finns på flera orter i landet och på Green & grejerna kan du handla schysst online.

– En vegetarisk kokbok. Att öka andelen vegetarisk mat på tallriken är ett enkelt sätt att bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion i världen. Green kitchen stories av David Frenkiel och Luise Vindahl rekommenderas. Anna och Fanny Bergenströms Det goda enkla är också ett utmärkt julklappsval (även om den inte är genomgående vegetarisk), till såväl nybörjaren som den sedan länge gröna hemmakocken.

– Andel(ar) i ett vindkraftverk. En dyr men långsiktig julklapp som ger energi för framtiden.

– Något av de hållbara julklappstips som förhoppningsvis publiceras som kommentarer till detta inlägg.

Ekokritiker får fortsatt svar på tal

I söndags publicerades något av ett generalangrepp på ekologisk odling på SvD:s Brännpunkt. Hållbara handlingar har redan skrivit ett inlägg om den debatt som följt på artikeln av Holger Kirschmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer och Rune Andersson (forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU), men eftersom ekokritikerna får fortsatt svar på tal från flera håll kommer här en uppföljning i korthet.

Igår replikerade Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS, under rubriken En del av en kampanj mot ekomat och hävdade att talet om att ekologiskt jordbruk är en väg till svält är ren nonsens och utgår från en argumentation där man väljer källor som det passar. ”I artikeln påstås att ‘forskning har visat’ att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ‘entydiga’. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text.”

Samma dag kontrade Charlotte André, ordförande Organic Sweden, och Lars Nellmer, vd KRAV, och menade att de fyra ekokritikerna helt negligerar de miljö- och hälsoproblem som de kemiska bekämpningsmedlen inom konventionellt jordbruk för med sig. ”De största miljö- och hälsovinsterna som tusentals ekobönder i Sverige och världen över bidrar med är renare vatten och bördigare jordar. De förorenar inte våra jordar och vattendrag med rester av kemiska bekämpningsmedel.” Igår svarade även husdjursagronomen Simon Jonsson och växtodlingsagronomen Staffan Landström (båda vid SLU) genom att visa att ekologiskt jordbruk visst kan ge lika stor skörd konventionella gårdar. De empiriska data de hänvisar till är hämtade från ett stort och långt fullskaleprojekt om ekologisk mjölkproduktion som SLU genomförde vid Öjebyns försöksstation i Norrbotten under åren 1990-2002. Intressanta forskningsresultat som Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson antingen ignorerar eller inte känner till.

Idag skriver så Kristina Belfrage, forskare vid SLU, och Mats Olsson, professor emeritus vid SLU, på SvD:s Brännpunkt att det ekologiska lantbruket utvecklas hela tiden och att ”gröna” gårdar visst kan uppvisa lika goda resultat som konventionella. De poängterar också att det är det konventionella jordbruket som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och orsakar att bekämpningsmedelsrester hamnar i mat och grund- och ytvatten.

Debatten lär säkert fortsätta och Hållbara handlingar följer den med intresse. Fast min uppfattning i sak är redan klar och säkert också känd.

Ljusens miljö- och hälsopåverkan

Bloggen Two Green Spirits kommer med god upplysning om levande ljus och deras miljö- och hälsopåverkan. Läsvärt i mörka november och inför stundande advents- och jultider!

Two Green Spirits

Vintern väntar bakom kröken med sina långa mörka dagar fyllda med kyla, blåst och regn. Då älskar jag att krypa ner i soffan under en filt, med en kopp rykande choklad, en bra bok och så klart en mängd levande ljus. Att älska tända ljus är jag långt ifrån ensam om, speciellt när julen närmar sig i rask takt, men det finns mer att tänka på när det kommer till levande ljus än bara brandfaran. Många ljus är nämligen både miljö- och hälsofarliga. Dåliga ljus kan orsaka cancer, astma, eksem och hudirritation, samt bidrar till klimatförändringarna(1)(2). Bara i Sverige används 18 100 ton ljus om året, varav  ca 15 000 ton är gjorda av paraffin.

Paraffin

Parrafin är ett billigt material och används av många stora tillverkare och paraffin säljs i mängder på IKEA och stormarknader som Ica, Coop mfl., med ljusmassafat med ljus för stöpning inkluderat. Paraffinet är gjord på en…

View original post 534 fler ord

Ekologisk odling under debatt

Ekologisk odling har debatterats livligt i olika medier de senaste dagarna. Det började med att Holger Kirschmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer och Rune Andersson – samtliga forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – publicerade en debattartikel på SvD:s Brännpunkt i söndags. Under rubriken Ekologisk odling leder till svält argumenterar de för att ”praktiskt taget alla populära föreställningar om ekologisk odling är felaktiga” och att en fullskalig övergång till ekologisk odling skulle medföra en ”katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad”. De anser även att stödet till ekologisk odling, på cirka 500 miljoner kronor årligen, istället borde satsas på att ytterligare miljöanpassa det konventionella jordbruket.

Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson har dock inte stått oemotsagda. I DN-artikeln Kritik mot angrepp på ekologisk odling menar Maria Wivstad, föreståndare för SLU:s Centre for organic food and farming, att de fyra kollegorna framför en grov och felaktig förenkling när de hävdar att en fullskalig omställning till ekologiskt jordbruk skulle innebära en halvering av skörden. Wivstad påpekar dessutom att ekologiska grödor står sig väl i relation till konventionellt jordbruk globalt sett.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Svante Axelsson hör också till dem som har bemött kritiken av ekologisk odling. Sandahl och Axelsson menar att de fyra forskarna representerar ett snävt och statiskt perspektiv på jordbruk, att de förbigår frågor som rör biologisk mångfald och att de missar de viktiga miljö- och hälsovinster som en minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel faktiskt innebär. Läs, hör och se Sandahls och Axelssons inlägg här: Naturskyddsföreningen svarar på ekokritiken och Forskare får mothugg om ekologisk mat. Naturskyddsföreningen har även sammanställt ett Svar på tal om ekologiskt och svält.

Till den samlade bilden av denna debatt hör att professor Holger Kirchmann med flera tidigare har fått allvarlig kritik för sitt sätt att bedriva forskning och kommunicera forskningsresultat. De fyra männen bakom söndagens debattartikel tycks dock inte ha tagit intryck av kritiken. När DN intervjuar Lars Bergström hävdar han att de som förespråkar ekologisk odling blundar för fakta, är känslostyrda och därmed underförstått ovetenskapliga. Denna nedlåtande (för att inte säga patriarkala) debattstil ökar inte förtroendet för de ovedersägliga forskningsresultat som herrar Kirschmann, Bergström, Kätterer och Andersson åberopar. Frågan om en hållbar livsmedelsproduktion förtjänar en mer nyanserad och kultiverad diskussion än så.

 

En grönare och mer hälsosam månadsmeny

I dagens DN.Lördag återfinns tre uppslag om en middagsmeny för en månad utformad utifrån vetenskapligt baserade kostråd. Här får läsaren bland annat möta en barnfamilj som testar och utvärderar en av de fyra veckomenyerna.

De fem grundläggande kostråd som ligger till grund för menyerna handlar om att konsumera sparsamt med rött kött (max 500 gram/vecka), äta fisk två till tre gånger varje vecka, se till att få i sig 500 gram frukt och grönsaker om dagen, välja fullkorn och att använda rätt fett (omättat och fleromättat istället för mättat fett). Rekommendationerna tangerar de fem kostråd som Livsmedelsverket brukar framhålla, tillsammans med verkets råd om rött kött och chark. Inriktningen på dessa råd innebär inte bara hälsovinster utan även steg i riktning mot en mer hållbar livsmedelskonsumtion. För en ökad andel vegetarisk mat på tallriken är en enkel men viktig åtgärd för såväl hälsa som miljö.

Det intressanta med artikeln är dock inte råden i sig utan försöket att göra konkret och användbar vardag av dem. Kunskapen om Livsmedelsverkets kostråd varierar och bland dem som känner till kostråden kunde efterlevnaden i många fall vara betydligt bättre (gäller även undertecknad). En av orsakerna till det senare är sannolikt att man vet vad man borde äta men inte riktigt hur det ska göras i praktiken. Därför är det positivt att den stora morgontidningen bjuder sina läsare på just en månadsmeny utifrån kostråden. Att artikeln dessutom innehåller fem konkreta tips för att få barn att äta gör inte saken sämre.

För den som vill fördjupa sig ytterligare om hur kostråden kan konkretiseras i vardagen rekommenderas rapporten De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel. I slutet av rapporten återfinns förslag till fullständiga menyer för fyra veckor.