Ohållbara bekännelser

Jag försöker ändra mitt vardagsbeteende på en rad områden för att leva mer hållbart. Denna ambition rymmer även en strävan efter progression, efter ständig förbättring. För jag blir aldrig färdig med hållbar utveckling. Nedslående? Jag ser det mest som en angelägen och uppfordrande utmaning, och en möjlighet till livslångt lärande.

I inledningen ovan låtar jag kanske aningen präktig och självbelåten. Poängen med det här inlägget är emellertid inte att framhålla min egen förträfflighet, snarare motsatsen. Jag misslyckas nämligen ofta i min strävan. Och om sanningen ska fram – och det ska den om det ska bli någon hållbar utveckling – så finns det områden och beteenden där jag inte ”ställer om” även om jag vet vad jag borde göra. ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.” (Rom 7:19)

Ett av de ohållbara beteenden jag har på mitt samvete rör lampor och belysning. I mitt hushåll är vi nämligen väldigt förtjusta i lampor och kompromissar ogärna på området. Att sätta en LED- eller lågenergilampa i viss armatur har tagit emot. Och när glödlamporna började fasas ut så tillhörde vi faktiskt hamstrarna. Ja, vi har ett helt litet lager med glödlampor här hemma (nej, vi säljer dem inte).

Taklampa i köket

Taklampan i vårt kök. Det tar emot att byta bort de vackra glödtrådarna.

Det var en ohållbar bekännelse från mig och mitt hushåll. Hur ser det ut hos dig? Vilka ohållbara lik har du i hushållets garderob? På vilka områden eller med vilka vardagsbeteenden gör du inte det goda som du vet att du borde för en mer hållbar utveckling? Jag är nyfiken på din berättelse om ohållbarhet. Bekänn gärna i kommentarsfältet!

Var-Dags-Miljö

Hållbara handlingar presenteras i det senaste numret av tidningen Var-Dags-Miljö. Denna tidning har det ”lilla stegets kraft” som motto, och det är lätt att sympatiserar med inställningen att ingen kan göra allt, men alla kan göra något för en mer hållbar utveckling. Det är dessutom roligt att det finns en tidning som fokuserar på ungefär samma ”vinkel” som min blogg: hållbar utveckling med utgångspunkt i hushållets vardag och livet som konsument i vår tid. Tidningen kostar 30 pix och finns att köpa på Pressbyrån.

Tomatskörd i höstrusket

Tomatskörd i höstrusket

Morgonens skörd. Nästan varje dag mognar en handfull tomater.

Höstrusk utanför lägenhetsfönstret. På fönsterbrädan i vardagsrummet står några fat med omogna tomater som plockades från plantorna på balkongen innan kylan slog till för ett tag sedan. I princip varje dag blir en handfull mogna att äta. Bjuder på morgonens skörd som en färgklick mitt i allt som börjar bli gulbruntgrått ljust nu.

Ovana vintercyklister sökes

De flesta vet nog att att det är bra för hälsan, plånboken och miljön att välja cykeln framför bilen i vardagen. Ganska många praktiserar också denna form av vardagsmotion under sommarhalvåret. När hösten kommer och vintern är i antågande hamnar dock cykeln ofta i förrådet. Det är något Uppsala kommun vill råda bot på. Därför lanserar kommunen nu Vintercyklisten, en kampanj som vänder sig till ovana vintercyklister. Hållbara handlingar låter ringklockan ljuda som en gilla-signal, men är nog personligen diskvalificerad för kampanjen efter många års vinterhojande i Lärdomsstaden.

Överskott blir kretslopp

Den som läste gårdagens DN.STHLM kunde knappast missa den spännande och hoppfulla nyheten om att Datorhallar och butiker ska värma tusentals bostäder i huvudstaden. Upplägget innebär att man tar överskottsvärmen från datorhallar, kontor, livsmedelsbutiker och industrier och för in den i fjärrvärmenätet. En teknik som varken är ny eller särskilt komplicerad, men nu verkar tiden mogen för en mer storskalig satsning.

Istället för att fläkta bort överskottsvärmen i ett kyltorn så leds uppvärmt kylvatten in i en värmepump, som i sin tur höjer temperaturen på vattnet och skickar ut det i stadens fjärrvärmenät. Ett enkelt men genialt sätt att låta överskottet bidra till något som nästan kan kallas för ett uppvärmningens och kylningens kretslopp.

Ekonomiskt fördelaktigt verkar det dessutom. De företag som säljer sin överskottsvärme vänder en kostnad till inkomst, och fjärrvärmebolaget slipper köpa råvaror för att producera energi. Förhoppningsvis kommer denna besparing även fjärrvärmekunderna till godo. Alltså ännu ett exempel på hur resurshushållning och återvinning är bra både för miljön och plånboken.

Havets dolda smuts

I gårdagens Vetandets värld fick P1-lyssnaren ta del av ett intressant och nyanserat program på temat Mikroskräp – havets dolda smuts. Visste du till exempel att ett stort svenskt avloppsreningsverk släpper ut omkring 70 miljoner plastpartiklar varje timme!? Sådana siffror väcker en befogad oro och kanske kan bidra till ett förändrat konsumentbeteende. Men på samma gång ska det sägas att alla alternativ till plast inte heller är särskilt hållbara. Som alltid gäller det att inte kasta ut barnet med badvattnet, vilket programmet lyckades framhålla på ett utmärkt sätt.

Hållbara handlingar har skrivit mer om mikroskräp och plast här.

Mållös och lottlös

Just nu har Svenska PostkodLotteriet ett tidsbegränsat kampanjerbjudande: ”Köp en lott få en flygresa på köpet.” På kampanjsajten kan man förvisso läsa att lotteriet klimatkompenserar flygresorna, men erbjudandet är ändå ohållbart. Och när jag skriver det så handlar det inte om att värna lotteriets ekonomi utan snarare om det kortsiktiga beteende som kampanjen uppmuntrar. Märkligt med tanke på att samma lotteri påstår sig ha visionen att ”bidra till en bättre värld för människor, djur och natur”. Man blir lätt mållös och förblir mer än gärna lottlös.

Fett bra

Här om dagen kom senaste numret av foldern Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB i brevlådan. Låter kanske inte så spännande, men om man är det minsta intresserad av hållbar utveckling så är det ofta givande läsning. I detta nummer får Uppsalas hushåll bland annat konkreta tips på hur man kan värna stadens och närområdets vattenmiljö genom vardagsbeteendet i badrummet, köket och tvättstugan (titta gärna in på kampanjsidan Varje droppe räknas). Fast bäst av allt är den positiva nyheten att Uppsalaborna numera kan lämna sitt använda flytande matfett på någon av kommunens återvinningscentraler. Något som är på tiden eftersom den vanligaste störningen i stadens avloppssystem är matfett som hälls ut i slasken. Bättre då att fettet återvinns och bidrar till nya produkter som tvål, stearinljus och biogas. Fett bra nyhet.

Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB

Nu kan fettet återvinnas. En god nyhet förmedlad av Information & inspiration från Uppsala Vatten och Avfall AB.

Hur ska man då göra rent praktiskt med det använda flytande matfettet eller mat- och frityroljorna där hemma? Här ger foldern följande tips: Vänta tills det använda/överblivna flytande fettet svalnat och häll det sedan i en genomskinlig plastflaska med hjälp av en tratt. Är det en mindre mängd fett går det lika bra att torka ur matlagningskärlet med lite hushållspapper och sedan lägga pappret i behållaren för matavfall. Fett i fast form läggs också bland matavfallet. Om man har livsmedel i olja – som tonfisk och soltorkade tomater – kan man sila ned det flytande fettet direkt i sin fettflaska. När flaskan är full lämnas den i fraktionen ”Matfett” på återvinningscentralen. Fett lätt.

Ett år med Hållbara handlingar

Idag är det precis ett år sedan det första inlägget här på Hållbara handlingar. Nu, i inlägg nummer 144, kan jag konstatera att det är klimatfrågan, resurshushållning och olika aspekter av avfall (ofta matsvinn) som avhandlats mest frekvent. Men jag har även skrivit en hel del om ekologisk mat, konsumentmakt, livsmedelsförvaring och hållbart resande. Bredden är stor med andra ord och många av frågorna hänger ihop, vilket inte är så konstigt eftersom intentionen är att behandla hållbar utveckling ur ett hushållsperspektiv. Något Hållbara handlingar förhoppningsvis kommer att genomsyras av även under det kommande bloggåret. Den som följer får se!

Från jord till bord

Idag är det Tacksägelsedagen. I kyrkor runt om i Sverige tackar människor Gud för årets skörd, och på många håll är det även skördefester och skördeauktioner.

Oktoberdimma över Lärdomsstaden

Oktoberdimma över Lärdomsstaden på Tacksägelsedagens morgon.

I morse när Ida och jag gick ned till vår nya kolonilott på Tunabergarnas odlarförening låg dimman över Lärdomsstaden. Sedan början av hösten är vi med egen lott efter att ha delat jord och mödor med en vän under ett par år. Det är härligt och inspirerande med egen åkerplätt, där vi kan börja mer eller mindre från noll med planering och förberedelser inför nästa odlingssäsong. Fast det har också tagit en hel del tid och inneburit mycket slit de senaste helgerna. En bidragande orsak till det är att de förra kolonisterna lät lotten stå för fäfot sista året, med massor av ogräs och sorkbon som följd. Nu är dock det mesta av kolonilotten både uppritad och grävd, och vi har även hunnit plantera hallonbuskar, svartvinbärsbuskar och en hel del vårlökar av olika slag. Tre krusbärsbuskar har vi också, en som fanns kvar på lotten sedan tidigare och två som vi fick med från gamla täppan.

Höstaster och förberedelser inför nästa odlingssäsong

Höstaster och förberedelser inför nästa odlingssäsong.

De tidigare kolonisterna lämnade dock lite av värde på lotten. Vi gläds över nämnda krusbärsbuske, vacker höstaster och några rader med jordärtskockor. De senare skördades Tacksägelsedagen till ära och blir sannolikt till soppa någon dag veckan som kommer. Vi tackar företrädarna och Herren för dessa gåvor!

En hink med jordärtskockor från vår nya kolonilott

En hink med jordärtskockor från vår nya kolonilott.